måndag 25 januari 2016

Our students are the WHY!



Tankar efter BETT 2016

Skolutveckling? Vad är det egentligen?

  • Systematiskt SKA-arbete?
  • Stadigt stigande meritvärden?
  • Tillfredsställt näringsliv?
  • Nöjda elever?
Skolutveckling för mig är ett sätt för samhället att skapa framtid. Att skapa en skola som förbereder barn och ungdomar för det arbetsliv som de själva ska vara med och vara aktiva skapare i.
Som en av föreläsarna sa: What kind of students do we need in our future society?

Jag låter Bohunt school vara den röda tråden i mitt tänk eftersom de är en skola som är mitt i denna utveckling.

Var och en av oss som arbetar i skolan; lokalvårdare, pedagoger, vaktmästare, fritidspersonal etc har ett ansvar för att forma barns och ungdomars lärmiljö så den verkligen ger eleverna möjlighet att producera kunskap. Det är en konst att skapa lärmiljöer så de inspirerar alla olika personer som vi har i våra skolor. Vi kan om vill! I´m sure! Vi ska bara flytta oss lite längre ur komfortzonen än vi är vana vid.

Blunda! Tänk er in i ett rum, ungefär stort som två klassrum. Det är lite dämpad belysning och på tre av väggarna är det projicerade kartor på Themsen. På tredje väggen en projicering av det vi ska arbeta med, vårt uppdrag. Mitt i rummet trängs ungefär 100 människor.


Panoramabild så den är lite knepig.
Öppna ögonen, såg det ut ungefär så här?

Snabbt delas ni in i tre grupper:

  • Docklands
  • Towern
  • Themsen
Under tre snabba pass på c:a 7-8 minuter får du en snabb genomgång av
Docklands historia de senaste 100 åren (i ett hörn av rummet), kartappen på iPaden är verktyget (3D-funktionen som går att göra virtuell), därefter keynote där du ska visualisera statistik: kom på ett sätt att visa hur många människor som arbetar i Docklands! Med hjälp av förinlagda siffror i Keynote ritar vi t ex olika många fönster på olika höga byggnader. Konkret och begripligt även för mig som inte sätter statistik högst på min kompetenslista.
Inblick i en fånges vardag på Towern (bakom ett skynke), efter en kort berättelse av läraren ska vi i Garageband spela in olika sannolika ljud (skramlande nycklar, dra foten i sand, en trumma, två muggar som klickar och tillsammans skriker vi: vi want food!). Allt blir sen en film.

En lektion i varför Themsen ser ut som den gör, meandrar (i ett hörn av rummet). Igen öppnar vi kartappen, gör en print screen, plockar in bilden i bildredigeringsapp och ritar själva in var deposition och erosion är, som vi tror. Två steg bort får vi förklaringen på vad som händer i en flod (vi kanske ska ha en sådan modell kära so-kollegor ;-)


På en halvtimme har jag lärt mig massor och kommer ihåg det! Hade jag haft Stephen Heppels (en forskare som studerat lärmijöer worldwide) Learnometer hade den visat på toppnivå! Jag tänker att man skulle kunna ha liknande upplägg i början av olika projekt och ämnesöverskridande arbetsområden. Korta introduktionspass och därefter egen fördjupning på sin egen nivå i en lärmiljö som just jag lär mig bäst i.

Ovan beskrivna lektion andades:
  • Acquire, (active seeking knowledge),
  • Collaborate,
  • Focus,
  • Convey (sharing what you're learning)
Ord som återkom ständigt i flera av forskarna, rektorerna och pedagogerna berättelser under BETT-dagarna.

Vilken typ av skolutveckling ska vi satsa på? Naturligtvis den som gynnar just våra elevers lärande i ett samhälle 2016 och framåt. Det är ju därför vi har skolan! That´s WHY! Vad behöver de? Hur lär just de sig bäst? Hur flyttar vi dem ut ur sina komfortzoner så de utvecklas till de kreativa medborgare som vi önskar? Svaren tror jag ligger i:
  • Make learning personal!
  • Make learning REAL: Rigorous, engaging, authentic, learning!
  • Make learning creative!
  • Liberate the learning to mind, body and spirit!
Som vår vision redan säger. Vi har en bit kvar men vi är långt! Heja Fäladsgården!

Är det bara våra hjärnor som behöver tankevändor? Kanske men riktade på just lärmiljöerna. Ska vi prova med att utmana vad som är ett "städat klassrum"? 30 bord med tillhörande stol i räta rader och katedern längst fram vid den enda whiteboarden?

Varför inte börja med att ha alla stolar vi väggarna i travar och i lektionsstarten tar var elev en stol och sätter sig framme vid läraren för startgenomgången. När arbetet tar vid, skapar var elev/elevgrupp sitt lilla lärspace. Vi kanske inte ens behöver ha 30 bord i klassrummet? Räcker det med hälften? Plus en matta, några Fatboys och fler lärutrymmen utanför klassrummet? Tänkvärt är att de allra flesta skolorna i världen har minst 25% area till cirkulation, inte lärande... Hur har vi det? Misstänker att vi har en ännu högre siffra. MEN vi intar mer och mer av ytan till lärande! Heja!


Några tänkvärda bilder:










What make the space successful? For example:

  • Whiteboards in different directions.
  • Movable walls.
  • Multiple screens.
  • A room with no front and no back.
  • Acoustic panels!
  • Celebrate others!
  • Höga, låga, hårda, mjuka möbler.
Allt ska finnas för vi är olika! Och måste så få vara.

Till sist några snabbtips tagna i farten:
  • Oh-papper, tejp och appen Tellagami blir visuella 3D-bilder
  • Spela ett dataspel, när du tycker att det är kul, gå in bakom spelet och lär dig att koda om det med hjälp av appen hopscotch
  • Den bärbara mikrofonen är en svunnen tid, nu kastar vi en catchBO#
  • catchBo#
    Bonnie Stewart önskar exempel på våra MIK-lektioner (efter en lärande lunch tete-à-tete)!



Tillbaks till Bohunt och våra allas underbara elever, hoppas ni ser de olika instrumenten de använder :) De är nästan lika duktiga som Fäladsgårdens elever!

För Fäladsgården och Fäladsskolan i London på BETT16 /Viveca






lördag 9 januari 2016

Upphovsmän och deras uppsåt

Det finns ett nystartat intressant initiativ att det varje dag under 2016 ska komma ett konstruktivt inlägg om skola från olika håll. Det finns att följa på http://skola365.com/, och finns även på: Facebooksida: https://lnkd.in/dSR8m6C Twitterkonto: https://lnkd.in/d7JE567 Instagram: https://lnkd.in/dtNFbHp Detta inlägg kommer publiceras där 12 januari.

All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda.

Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en inrättad halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie, där samarbete med lärare i alla ämnen alltid är välkommet och ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Ibland spelar tidsaspekten, då källan skapades, större roll, ibland är det var källan publicerats som är avgörande för om den går att använda, men bakomliggande alla resonemang ligger vikten av att veta vem eller vilka som är upphovet till källan, vad de står för och hur kunniga de är inom området, och varför den har skapats.

Och det gäller inte minst även utanför skolans tillrättalagda arbetsuppgifter, då barn och ungdomar såväl som de vuxna i deras närhet översköljs av information av alla de slag och ser inlägg på alla möjliga media som sprids med raketfart och dyker upp även på de flöden du litar mest på utan att någon hunnit eller orkat granska dem. Dra gärna nytta av då något aktuellt som engagerar och skapar åsikter dyker upp i vår egen verklighet och speglas i olika media och använd er av det.

Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Jag tog fasta på att vi på vår skola, Fäladsgården åk 6-9, hade en gemensam reflektionsdag tidigt i höstas om flyktingsituationen. Reflektionsdagens syfte var att skapa förståelse för vad som ligger bakom flyktingströmmen och hur en flyktsituation kan vara, samt att försöka skapa en beredskap inför att vår skola, precis som alla andra, kommer att ta emot nyanlända och att dessa kommer bli våra klasskamrater. Dagens innehåll och upplägg blev uppskattat.

Efter det spann jag vidare på temat och lät en av mina undervisningsgrupper i svenska, åk 8, läsa "Om det var krig i Norden" av Janne Teller, vi arbetade med en del av uppgifterna från tillhörande lärarhandledning, från lilla piratförlaget. Jag skapade också några egna uppgifter där en var att enskilt hitta och välja ut en artikel, från valfritt media, som handlade om flyktingar på något vis. Denna skulle de noga läsa och granska källkritiskt. Upplägget var så här:
Den sista uppgiften i temat " Om det var krig i Norden" handlar om att försöka kritiskt granska de artiklar av olika slag som förekommit en tid om flyktingsituationen.
Vi läser gemensamt:
Läs sedan själv följande två artiklar:
Nu gäller det för dig att läsa ytterligare en artikel där du resonerar kritiskt kring källan, utifrån de olika kriterierna och vad du nu fått upp ögonen för i de ovanstående artiklarna.
Du ska försöka använda dig av termerna
Äkthet
Tid
Beroende
Tendens
på ett korrekt sätt, har du glömt eller missat det vi gick igenom på lektionen se förklaring av källkritik och dess begrepp på bibliotekssiten under fliken Källkritik
och utgå från bibliotekssitens lite enklare uppställning som du också hittar där.
I din text ska du lägga lite extra krut på ditt resonemang om upphovsmannen, så du försök få fram vem detta är, vilka åsikter hen representerar och varför den eller de som uttalat sig gör det.
På lektion diskuterade vi också att en tidning, eller webbplats kunde vara den som är upphovsmannen och då är det intressant att ta reda på vad det är för bakomliggande åskådning bakom den också. Att en satirwebsida som storkensnyheter eller vindoegat har tydliga vinklingar går lätt att se. Men alla våra tidningar har också en politisk agenda. Betyder det exempelvis något för innehållet i tidningen att Sydsvenskan kallar sig oberoende liberal? Är det då skillnad om det du läst står i ledarinlägget eller om det är en gästande skribent? Som ni märker kan man resonera och gräva djupt för de elever som vill och klarar det.
För de elever som inte riktigt kunde se framför sig hur de skulle kunna lägga upp sin källkritiskt resonerande text och formulera sig gjorde jag denna checklista med exempeltext som mall.
Eleverna blev intresserade och valde väldigt skiftande artiklar. Vi fick tillfälle att diskutera och ta reda på mer om vissa upphovsmän och media.
Efter att ha hört nyhetsankaret Claes Elfsberg uttala sig om blandannat detta i P1 programmet Mediernas årskrönika 2015, på Annandag jul, ca 20 min in i programmet, och att han där uttrycker samma tankar som jag haft, känner jag att detta är ett riktigt arbetssätt för att förstå hur viktigt det är att vara eftertänksamt källkritisk, såväl till det som står att läsa i etablerade tidningar som till det som delats på din väns facebooksida.
Att granska källors innehåll samt upphovsmän, deras kännedom om ämnet och deras uppsåt måste vi alla tränas i, och då även våra elever. Det kan man träna upp på olika vis där det passar i våra ämneskurser, gärna i ämnesövergripande uppgifter så flera lärare kan hjälpas åt och dela på planering av upplägget, åtgång av lektionstid samt bedömningen och då dra nytta av samma elevarbeten och den samlade kollegiala kunskapen om källkritiskt resonemang.
Det har gjorts en bra serie om detta på UR : Källkritik
Det är bra om källkritiskt resonemang blir ett aktivt arbetssätt och kommer in som en naturlig del i fler och fler situationer. Jag har sett över hur vår skola skulle kunna arbeta med källkritiskt resonemang som en progression över årskurserna ur perspektivet som undervisande svensk och SO-lärare, och har startat ett för kollegiet gemensamt dokument om upplägget, som ett exempel för hur det skulle kunna se ut så eleverna vart år jobbar med det i minst två arbetsområden.

Kom med synpunkter!