tisdag 6 december 2016

Källkritik --> Sökkritik

I fredags var jag i Stockholm på Skolverkets konferens om källkritikshantering samt om hur skolbiblioteken kan arbeta för nyanlända.

Olof Sundin från Lunds Universitet var inbjuden att prata om källkritik och sökkritik, han är också en av de som arbetat fram skolverkets nya modul för “kritisk användning av nätet”. https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/digitalisering/alla/alla

Det var en givande föreläsning där Sundin pratade om hur källkritik i mycket större utsträckning bör vara sökkritik nu. Det vill säga vi måste diskutera användandet av information snarare än hur man söker. Vi måste diskutera kompliciteten i att söka information med eleverna för att alla ska kunna bli bra medborgare i en demokratisk värld.
(Filterbubblorna har t.ex blivit en stor snackis efter valet i USA! Vi ser bara de nyheter som liktänkande personer delar)

Sundins föreläsning utgick från frågeställningen: - Vad händer när algoritmer allt mer styr vad vi får se i vårt nyhetsflöde?

Fakta spelar mindre roll, nyhetsstationer läggs ner, det blir mer hot och hat och fler och fler hittar sina nyheter på sociala medier. Sundin menar att det är en helt förändrad infrastruktur för spridning nu. (det var nämligen tryckfrihetsförordningen 250 år just denna dag) Nu sker spridning och skapande samtidigt och därför måste t.ex. Google börja synliggöra sina algoritmer och Facebook kan inte vara en utgivare utan utgivaransvar som det är idag.

Det måste alltså till en kritisk analys av infrastrukturen och vi måste se källkritik som en värderingsfråga. Det räcker inte längre att säga; jämför några stycken källor och står det samma sak så är det sant, för det kan ju vara fyra olika källor med samma rasistiska budskap.

En bra fråga att diskutera är varför länkarna hamnar just i en viss ordning?
  • Det som länkas till mest hamnar oftast överst, t.ex.
  • skillnad på vilka träffar en får om en är inloggad på google eller inte.
  • företag finns som anpassar webbresurser så att de ska hamna så långt upp i träfflistorna som möjligt.

Det är hemligt hur sökmotorerna verkligen fungerar. Ändå är det viktigt att diskutera ämnet med eleverna och göra dem medvetna om ATT träfflistan påverkas av olika parametrar, även om vi inte kan säga exakt HUR.

Lite fakta om algoritmer:
  • Ingår i regel i programvaror och består av instruktioner om vad som ska utföras och i vilken ordning.
  • Ett problem som algoritmer löser är att presentera i den ordning så att det som är relevant för flest hamnar först.
  • Den kommersiella logik som finns inbyggda i många algoritmer premierar bland annat popularitet och åsikslikhet.
  • De tjänar pengar av vår användardata och den data som vi delar, facebooklikes, inloggad google-sökning, cookies etc påverkar våra sökningar.

Slutligen, informationssökning kan inte ses som en neutral metod utan måste behandlas i relation till infrastrukturen och algoritmerna. Ta gärna en titt på skolverkets nya modul som jag länkat till längre upp.

/Johanna

torsdag 1 december 2016

Inkludering- en skola för alla

Ett klassrum för alla elever?
Idag var jag på fortbildning i Malmö med rubriken Inkludering- ett klassrum för alla.
Det är inte helt enkelt att sammanfatta en hel dags intryck och lärdomar i en kort text så det avstår jag ifrån. Men jag kan ge några smakprov på vad som sades. Om det som föreläsaren, själv verksam lärare, presenterade är senaste nytt inom området, kan jag bekräfta att vi på Fäladsgården är på helt rätt spår. Det pratades inledningsvis om t ex no hands up , Carol Dwecks olika mindsets etc. Dvs mycket som vi känner igen från våra tidigare BFL-år och det kändes skönt att konstatera att vi arbetat i linje med vad föreläsaren menade var en framgångsrik väg mot en inkluderande skola.

Den definition av inkludering som föreläsaren lade fram var “Individer är olika och har olika förutsättningar, men alla har rätt till delaktighet och gemenskap.”

För att vidga tanken om inkludering lite kan vi dela upp den i social och pedagogisk inkludering. Inkludering behöver inte alltid vara rumslig.  Vi kan skapa delaktighet även när vi under en tid bedriver undervisning för några elever i liten grupp och vi har samma arbetsområde som övriga elever. Det viktiga är att det inte blir permanent.  Då har vi en didaktisk inkludering som möter varje elev där den befinner sig. Samma tema eller arbetsområde men på olika nivå.

Piece of cake, eller hur? Det låter ju lätt i teorin men i praktiken är det inte lika enkelt att skapa material och ha tid för att verkligen ge eleverna den tid de behöver när spännvidden i en undervisningsgrupp kan vara allt från nyanlända elever till mycket högpresterande. Att stå som ensam lärare i ett klassrum med 30 elever som alla har rätt till hjälp från läraren är en svår ekvation.

Den kanske viktigaste distinktionen som föreläsaren betonade flera gånger är dock hur vi förhåller oss till elever i svårigheter. Talar vi om elever med svårigheter eller om elever i svårigheter. Är det eleven som bär problemet eller är det något vi kan göra i undervisningen?
Vilka stödinsatser gynnar då elever i svårigheter?
God effekt:
Kamratlärande- kamratrespons, kunnig elev lär någon som har svårare.
Explicit undervisning (tydlighet, strukturerat och synligt)

Lägre effekt:
Individuellt lärande (forska), enskild undervisning
Samarbetslärande  (obs! gynnar elever generellt) dvs grupparbete, däremot menar forskningen att vi har ett uppdrag att lära elever arbeta tillsammans så vi ska inte helt låta bli att arbeta i grupp även med elever i behov av stöd.

Ett förslag som presenterades var ett tvålärarsystem. Det känner jag spontant skulle vara intressant att pröva i de grupper vi har på skolan som erbjuder extra utmaning.
En annan svårighet med inkludering som en kursdeltagare vittnade om är när elever kulturellt och kunskapsmässigt skapar sin egen gemenskap/grupp. T ex att en grupp elever dras till varandra och på så sätt tar aktivt avstånd från en social inkludering. Hur bryter vi sådant?

Ibland tror jag att vi kan uppleva att inkludering blir missriktad och inte ger den effekt vi önskar. T ex när vi har elever i undervisningsgruppen som uppvisar ett beteende som kraftigt inverkar på resten av gruppens möjligheter till en god lärmiljö? Då måste vi ta till andra lösningar. Föreläsaren betonade att inkludering är målet men att det i olika situationer, kan finnas/krävas bättre lösningar, så länge de inte blir permanenta.

Avslutningsvis vill jag säga att det är skönt när man på en kurs får lära nytt men också får bekräftelse på att den verksamhet som bedrivs på skolan är på rätt spår. Vi har redan har implementerat många av de åtgärder och anpassningar som presenterades på föreläsningen.

torsdag 20 oktober 2016

Specialpedagogik för lärande

Att vara inkluderad är en mänsklig rättighet. Det är inte eleven som ska passas in i skolan, utan det är skolan som ska anpassa sig till eleven.

"Allas rätt till lärande" (Skolverket)
I utbildningen ska hänsyn tas till barnens och elevernas olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

God skolutveckling bygger bl.a. på följande saker:
  • kollegialt lärande
  • inkludering
  • pedagogiskt ledarskap
  • formativ bedömning
  • metakognitiva färdigheter
  • tillitsfullt klimat

"Stöd till elever  - en tillbakablick" (Daniel Östlund)
  • Synen på olikheter har varierat över tid. Det kommer fortsätta så, då världen fortsätter att utvecklas.
  • Synen på hur undervisningen ska möta olikheter har också varierat över tid.

"Att arbeta med delaktighet i teori och praktik" (Kristina Szönyi)
Delaktighet - vad är det?

Enligt Lgr 11: Elevernas ansvar och inflytande
  • De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever.
  • Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta en aktiv roll i sitt skolarbete.
  • Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder.

Inkludering - för alla elevers delaktighet (Claes Nilholm)
Begreppet inkludering med 4 olika betydelser:
  • Inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass ( på plats)
  • Inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass och har en bra situation där (på plats + kvalité för vissa elever)
  • Inkludering betyder att alla elever har en bra situation (på plats + kvalité för alla elever)
  • Inkludering betyder att klassen är en gemenskap (community) (plats + ytterligare kvalitéer)

“Är det inte bra, är det inte inkludering, då är det bara placering”

Inkludering nämns inte i styrdokumenten, vilket är väldigt intressant.


Nu ska vi omvandla detta till något praktiskt i klassrummet och då tar vi med oss lärportalen på Skolverket. Att utifrån deras moduler kunna lägga upp vårt BFL inkluderingsarbete.
Genom indviduella föreberedelser, kollegialt arbete, aktivitet och sedan gemensam uppföljning.

/Carina & Andreas



fredag 7 oktober 2016

ESSA, en framgångsrik skola

 Var är det som gör att man i vissa skolor direkt känner "här vill jag gå" om jag är elev och "här vill jag jobba" om jag är vuxen. Det kan vi behöva fundera på ordentligt. Hur gör just jag för att skapa den känsla som vi själva vill att andra ska känna?

I torsdags besökte jag ESSA Academy, en 6-9-skola c:a 900 elever i Bolton, utanför Manchester. Skolan ligger i ett område med väldigt många olika nationaliteter och större delen av upptagningsområdet bebos av familjer som varit arbetslösa i flera generationer. Skolan tar hela tiden emot nyanlända familjer från samma länder som vi, Somalia, Syrien, Afghanistan m m. De är noga med att säga att alla elever är välkomna till oss, vi säger inte nej till någon. En skola med stora utmaningar således.

ESSA satsade tidigt på 1-1 med digital apparat med start i att alla elever fick låna en iPod för att ha tillgång till skolmaterialet 24-7 (24 timmar, 7 dagar i veckan). 2011 fick de möjlighet att bygga en ny skola och då tänkte de verkligen till hur de ville att miljön skulle vara och vad den skulle förmedla till alla i byggnaden. ESSAs vision är: All will succeed!, en medveten skrivning att vilja will istället för can

När man närmar sig ESSA ser man stort och tydligt att detta är ESSA Academy, gåendes längs gången (som är en svag nerförsbacke vilket är ett medvetet val för att skolan ska omfamna dig när du närmar dig) går du förbi ett antal lampor som alla är har en svartmålad stång med ordet "Hej" målat på flera olika språk. Här är alla välkomna! Skolan har bara en ingång eftersom alla, ungdomar och vuxna ska tvingas att gå in samma väg för att få ett välkomnande mottagande. Direkt känner jag, här vill jag vara!


På ESSA är det viktigt att allt är transparent och ingen är mer värd än någon annan, samma regler gäller för vuxna som ungdomar. T ex har alla var sitt skåp men alla skåpen är blandade, årskurser, klasser, elever, lärare och skolledning. Äta gör man enbart i restaurangen, en öppen yta utan väggar, vilket gäller alla på skolan vuxna som ungdomar. Personalen (gäller även skolledning) har inga kontor utan sitter och arbetar i restaurangen och möten (elev-personal, personal-personal, förälder-personal) hålls vid behov i ett mötesrum. Alla hälsar på alla och eftersom vi är i England har alla elever skoluniform och personalen kontorskläder.
Restaurang, tillika arbetsplatser
Skolan är på riktigt! När de hittade inspiration till skolan tittade de på moderna arbetsplatser och miljöer dit många söker sig för att arbeta och mötas, t ex caféer. "We didn't want this building to feel like a school, more like a business". Det är häftigt att känna att alla, verkligen alla är viktiga och att här vet alla varför de är här.

ESSA har jobbat målmedvetet med sin skolutveckling och identifierar några punkter som just de ser som framgångsrika faktorer:

Alla ska ha samma grundsyn och arbeta efter den.

  • De ska utveckla förmågor hos eleverna som gör att de är anställningsbara.
  • Alla ska arbeta med de digitala apparaterna (mestadels iPads) som grundverktyg.
  • Några få gemensamma appar som alla ska använda:
Explain everything (för att göra flippade filmer)
ITunesU (för att synliggöra allt lektionsinnehåll, som Sites)
Showbie (här laddas alla elevarbeten upp, foto om det är skapat analogt och all respons och bedömning görs här, som Unikum)
IBooks (här finns läroböckerna)

Abdul (fd rektor på skolan, nu utvecklingsansvarig, fd kemilärare på skolan) berättar att de vill att lärarna ska fokusera på användandet av de här apparna och inte andra för att kunna fokusera på sin utveckling av sin egen undervisning, ungefär som vår BFL- arbete. Naturligtvis använder de iPadens grundappar som pages, keynote, numbers, kamera, iMovie mm men dessa ser de mer som naturliga verktyg (som penna, kritor, saxar, tejp och papper) än pedagogiska verktyg.

Under årens lopp har de allt som oftast fått säga NEJ till varandra, "det använder vi inte mer". För att undvika dubbeljobb. De har varit ihärdiga och haft full koll allihop var de ska: All will succeed! Det dyraste vi kan göra är att säga: We've always done it that way. Skola och lärande är fokus, inget annat.
Alla hjälper varandra, trångt men koncentrerat.
"Väggen" är bara en mattlinje
När jag vänder mig om från förra bilden, golvet bildar "väggen"
Måste vi då ha en ny skolbyggnad för att kunna vrida klockan ytterligare en bit mot: Vi är framtiden! Nej, vi måste jobba med de miljöer vi har. Vi har inga fallfärdiga skolbyggnader där taket blåser av (som ESSAs gamla skolbyggnad), vi har fina lokaler om än något ålderdomliga på sina ställen. Jag tar med mig godbitarna från ESSA och tillsammans tänker vi över vilka småjusteringar som behöver göras för att komma framåt i våra fokusområden:

  • Öka motivationen (öppna upp lärmiljöerna, utmanande och verklighetsnära uppdrag, lätttillgängligt undervisninginnehåll; Sites)
  • Minska stressen (tydliga förväntningar, inkluderande undervisning; BFL-arbetet, BFL- respons, all bedömning på samma ställe; Unikum)
  • Öka likvärdigheten i bedömningen (transparent bedömning i Unikum, kollegiala samtal)

Gör vi detta i positiva och professionella samtal är jag övertygad om att vi tillsammans utvecklas ytterligare!


torsdag 6 oktober 2016

Kulturprojekt i år 8- ett uppskattat arbetssätt!

Idag gick startskottet för det traditionsenliga kulturprojektet i årskurs 8. Alla elever ägnar sig åt kultur i olika former. Några skapar street art, en del dekor och kulisser, andra musicerar och skådespelar osv. En period där vi i våra olika arbetsgrupper arbetar mot ett gemensamt mål, föreställningarna  och utställningen på torsdag nästa vecka.

Det som gör det hela så speciellt är att elever och lärare arbetar mer än vanligt som ett team och då sker något intressant. Under hela dagen med eleverna i PR-gruppen såg vi ett ovanligt stort engagemang, ingen frågade när vi skulle ha rast utan arbetade ivrigt med alla uppgifter. Eleverna tog direkt kommandot och fördelade uppgifterna mellan sig. Vi såg självständighet, initiativförmåga, samarbete och kreativitet. Förmågor som alla behöver utveckla och träna.

Alla har en viktig roll i detta lagarbete och alla kan bidra med något. Alla behöver inte göra samma saker. Det finns möjligheter att bidra med det man är bra på, men också tillfällen att utmanas och lära sig mycket nytt. Eftersom arbetet görs över hela årskursen blandas eleverna med elever från andra klasser. Det skapas nya kontakter och bättre gemenskap.

Kort sagt, en inkluderande miljö där alla har en viktigt funktion och alla bidrar med sitt arbete, erfarenhet och engagemang. Jag tror att just upplevelsen och känslan av att jag som elev ingår i ett sammanhang, är viktig, sedd, behövd och uppskattad är nyckeln till framgång. Kanske också känslan av att det är på riktigt och att bara få arbeta och utveckla en mängd olika kunskaper och förmågor utan att behöva bli bedömd också bidrar till en större glädje och mindre press för eleverna. Vi behandlar mycket centralt innehåll och övar många kunskapskrav ändå under dessa sju intensiva dagar.

Ibland kan man uppleva att man hittar lite av den här känslan i sin mer traditionella undervisning, men hur kan vi skapa en sådan miljö oftare, där fler elever känner att de kommer till sin rätt när vi inte arbetar som under projektveckorna? Kanske kan vi komma en bit på vägen i våra diskussioner om inkludering och tillgänglighet i årets BFL-arbete.

onsdag 5 oktober 2016

Om att ha kontakt med andra verkligheter

Något av det finaste med vår skola är hur mycket erfarenhet av olika verkligheter som finns representerad bland både elever och målsmän. Området vi ligger i är ett område dit människor från hela världen flyttat, av många olika anledningar. Det är en vardagsstyrka för skolan och fördjupar ständigt alla möjliga diskussioner och kunskaper, inte minst för oss lärare. Vi lever mitt i en värld full av alla möjliga förändringar, och ofta har vi tillgång till någon att fråga i våra klassrum eller i salen intill om vi vill veta mer.

Skolan arbetar aktivt för att våra elever ska känna sig som en del av den här ständigt förändrade världen. Ett påtagligt sätt vi gör det på är genom de olika utbytena som vi har. Att komma till en annan miljö och se hur någon annan lever är ett av de sätt våra elever växer mycket på. Kontakten med de andra eleverna, före och efter besöket, ger också inblick i att inte alla har samma förutsättningar eller gör saker på samma sätt som man själv. Man får syn på både likheter och skillnader.

Mycket av det internationella arbetet som finns på skolan i olika typer av samarbeten bedrivs, av naturliga skäl inom Europa. Lite extra roligt känns det därför nu att alla våra elever i årskurs nio den här terminen ska ha kontakt med en skola i Nakuru i Kenya.

Tumani House School är en skola där man på nära håll sett effekterna av bristen på fred. Eleverna och lärarna på skolan brinner alltså för att utbilda yngre elever i fred, något som börjar med varje enskild individ och att människor från olika länder skapar fredliga kontakter med varandra. Skolans elever har redan bedrivit ett samarbete med vår vänskola i Ringe, och den här terminen har eleverna kontakt med våra nior under en del av deras engelsklektioner.

Vi hoppas att kontakten ska leda till ett trepartssamarbete och innefatta också eleverna från Ringe, men redan nu känns det mycket positivt att våra elever under skoltid får chansen att bekanta sig också med ungdomar som bor lite längre bort. De får möta ungdomar i vars verklighet man kanske får leta ännu mer för att få syn på varav både skillnaderna och likheterna består.

onsdag 28 september 2016

Programmering åt folket!

Idag startade vi ett delvis nytt arbete; att utveckla vårt eget och elevernas datalogiskt tänkande.

Till vår hjälp hade vi LTH, Lunds Tekniska Högskola med professon Björn Regnell http://portal.research.lu.se/portal/sv/persons/bjoern-regnell(f235ec82-89a4-4178-a07d-ea8f5db12dde).html som inspirerade, förklarade och visade varför programmering är viktigt för alla, oavsett ålder och ämne.

Härligt också att tänka på att det är två kvinnor som är "mammor" till dagens programmering: Ada Lovelace, du är en viktig föregångare! Kunde Ada i början av 1800-talet tänka ut programmering kan vi idag, på 2000-talet använda kodens möjlighet till allt där den behövs. Fram med kreativiteten! Som Björn sa, only the sky is the limit! Tjejer och killar, börja koda!

När du väl satt igång (vilket vi alla pedagoger på Backaskolan, Fäladsskolan och Fäladsgården nu gjort) tänker du bara som Datavetenskapens SARA:
Sekvens
Alternativ
Repetition 
Abstraktion

Kan du de begreppen kan du koda! Varför ska vi då hålla på med det? 

Sugen på tag prova själv eller med dina elever? Använd LTH: material: https://www.lth.se/programmera/programmering-i-skolan/ Allt är gratis och öppet!

Efter insprationsföreläsningen startade kodningen/programmeringen för alla, till vår hjälp hade vi 10 studenter från LTH/Vattenhallen. Lyxigt och kul att jobba med dessa engagerade ungdomar!

Ska vi vara i framtiden behöver vi förstå våra samtida verktyg, programmering är vägen dit! Nu kör vi!