lördag 28 januari 2017

BETT2017 - Vi tar digitaliseringen till nästa nivå

Nu är det dags för oss på Fäladsgården och på hela Norra Fäladen att ta nästa steg för att visa att vi vill hänga med i utvecklingen och verkligen arbetat digitalt ut i fingerspetsarna.

Vi har de senaste åren visat att vi vill och att vi kan arbeta digitalt, men vi har lite stannat. Vi har de digitala förutsättningarna genom 1 till 1, ipads, projektorer i klassrummen m.m. Men jag tror vi måste höja ribban och säga att 75% av allt arbete vi gör ska vara digitalt.

Efter besök på Hove Park school, en skola som liknar oss ganska mycket fysiskt. De ganska gamla tegellokaler, asfaltera skolgård, riktigt kallt inomhus m.m. Så har de tack vare sitt digitala arbete kunnat höja nivån och skapa kreativa elevuppgifter. Alla elever har ipads och har ca 5-6st appar (keynote, pages, imovie, imotion, ibook....) som de arbetar med i alla de olika ämnena. Detta gör att de blir trygga i användandet och utifrån lärarens uppgifter kan skapa kreativa elevarbeten.

Jag tror vi fortfarande är fast i att mycket ska redovisas i skrift, vilket våra dator är skapta för. Detta gör att vi kanske inte når ut riktigt till alla elever i klassrummet. Har vi mer kreativa uppgifter där eleverna med både text, bild, film, ljud m.m. kan visa på sina kunskaper så kommer vi också nå ännu fler elever. Här tror jag ipadsen är optimala och är övertygad om att det är vårt nästa steg. Att eleverna får ipads istället för datorer. Ipadsen är smidigare att ta med sig när eleverna ska skapa olika uppgifter. På Hove Park school vi jag titta på en idrottslektion, där det var ca 20-25st killar som arbetade med kondition, styrka och smidighet. De arbetade två och två. Under 2min skulle den ene eleven arbeta fysiskt, den andre elever skulle få filma, ta foto, skriva och besvara ett antal frågeställningar. Läraren hade i ibook skapat ett dokument där eleverna tog sig igenom steg efter steg och både arbetade fysiskt samtidigt som de dokumenterade vad som hände. Efter lektionen sparade de allt och lärarna kunde då gå in och se både hur eleven hade arbetat, men framför allt tankarna utifrån lärarens frågeställningar.

Vi har en ny generation elever där vi inte vet vilka framtida jobb de kommer att ha för att de jobben finns inte idag. Utan vi måste lära våra elever så mycket mer. Hälften av de topp 10 jobben idag fanns inte för 10år sedan, så vi är i en ständig utveckling och det måste vi lära våra elever.
Vår elever måste kunna:
- reflektera och se både sig själv och samband i världen.
- ha ett livslångt lärande.

- skapa nya lösaningar tillsammans med andra. 

Sverige har en välbyggd infrastruktur när det gäller tillgången till de digitala verktygen. Vi måste ta tillvara förmågan hos varenda elev genom att använda de digitala verktyg som finns för att eleven på bästa sätt ska kunna visa sina kunskaper. Vi måste se till att alla pedagoger har en hög digital kompetens och hänger med i den utvecklingen som sker. Vi måste hela tiden hitta nya och bättre sätt att lära och lära ut och den ska bygga på forskning och uppföljning.

Den stora frågan är: Hur utnyttjar vi de digitala tillgångarna vi har idag? 

Vad hindrar oss i det arbetet? Hur ska vi komma vidare? Hur blir vi en skola i framtiden där de digitala verktygen är en självklarhet i det kreativa arbetet?

Visionen 2022 är att
Alla barn och elever har utvecklat adekvat digital kompetens. (här kommer det hela tiden ske en utveckling, så därför går det inte att säga vad barn och elever ska kunna då nivå hela förändras)- Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara, så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras.

Avslutar med några bra citat som jag tar med mig från veckan:

"Just nu är allt möjligt"


"Alla vill lyckas, alla kan lyckas, alla ska lyckas" 

Tack London för denna gången!


Bett 2017 ExCel - The Finland Phenomenon

Dagarna blir lite tutti-frutti blandade då jag nu ska beskriva lite utav de föreläsningarna som jag varit på dag två och tre och inte bara summeringen. Men den bakar vi in i denna "kebaben" som jag skulle ha uttryckt det spontant.

Det intressanta är de tips man snappar åt när man snackar med kollegor i andra sammanhang som tex på en middag, eller när man sitter i tunnelbanan bland tusentals folk, eller i bussen när vi transporterades någonstans etc. För det hände ofta att jag fick typ säga -Vänta, ta om det igen. Så tog man samtidigt upp mobilen och gjorde anteckningar. Men det var också åt andra hållet. Jag fick flera gånger upprepa -höger och vänster, hit och dit och ibland svarade de med exakt samma mening -Vi hade behövt en sån som du. Men Örebro, Upplands-Bro, Oscarshamn ligger lite för långt ifrån så jag fastnar i Lund. 


Jag vet även detta blir tutti-frutti då rubriken lyder "The Finland Phenomenon" och så har jag skrivit om allt annat än Finland. Även om jag är tekniker och gått på föreläsningar som handlar om mitt område så har jag nästan ändå sett mest fram emot att gå på föreläsningarna som handlar om hur man gör i de finska skolorna. De ligger ju väldigt högt rankade i någon sån där lista där länderna jämförs i hur duktiga elever är skolmässigt. Det var jag helt insnöad på. Varför det då? Jo, jag ville ha det där facit till hur de lyckas bättre än alla andra. Ge mig det tänkte jag så kan jag presentera det och så kan vi få det bättre bland våra 'kids' tänkte jag. Det går ju rykten om att de har längre sommarlov, korta, skoldagar, mindre läxor, lite prov och att 'kidsen' respekterar lärarna. Perfekt! Jag lyssnade, antecknade, fotade, jag ville absolut inte missa något. Fick du facit Claudio? Nä, jag fick inget facit. Det fanns inget facit. Men jag fick svar och intryck på varför det gick så bra. Men berätta nu då, vad var det? Jo, det är en mix av olika faktorer. En faktor var att man först och främst ska ta PISA resultaten med ro. Det är lugnt, det är ok oavsett vart man ligger och så var det vidare med prov, tester och läxor. Det är själva inställningen, man ska ta saker i sin egen takt och med ro. Man har stora friheter i läroplanen, man ger fria ansvaret till läraren så de kan nå målen. Det var viktigt att se den enskilda individen och få med exakt alla elever in i båten där man har hjälper de elever som behöver mer stöd men också vikten om att ge de elever som vill avancera mer och snabbare så de får svårare uppgifter för att de ska också känna sig bra i hens takt. Mer då? Kom igen nu. Det finns en annan faktor och stor skillnad. Lärar yrket är väl respekterat i Finland, det är status att vara lärare. Det är svårt att komma in på lärarutbildningen och man vill bli lärare i Finland. Jämför vårt dagsläge i Sverige. Jag hör ju själv hur en del lärare berättar för mig att de funderar på att ändra karriär, starta eget m.m. Sen var det delen med respekten, i föreläsarens skola så ställde sig barnen automatiskt på sin plats, alla var i tid och de hälsade på läraren utan att läraren behövde rätta till något. Men jo hon berätta att det är oerhört arbete som ligger bakom för att komma dit och att det är slitsamt, tufft men när man fått det bra som fortsätter det och man behöver bara göra små rättelser. Detta är något som för mig funkar väldigt bra när jag har mina lektioner och jag vet att vi är alla olika som lärare men jag avslutar det hela med att berätta som Linn Österås sa att det finns inget facit till den sk framgången vi har i Finland utan varje lärare får plocka sina egna verktyg för att lösa de tydliga uppsatta målen. Så receptet är att man får plocka det som man kan använda för sig. För vi är ju alla olika men det finns för alla alltid ett eget recept för att få till sin egen kaka.

Var det allt? Nä jag var på några föreläsningar som handlade om hur man ett program kan låsa en enhet oavsett system på olika sätt och detta ska jag prova för detta är vad jag letat efter. Man brukar avsluta med det roligaste men jag kommer att avsluta med det tråkigaste. Jag var på en föreläsning om att använda Minecraft i undervisningen. Men den var komplicerad och tråkig. Claudio varför var den komplicerad och tråkig? Jo för att nå målet så ska det vara enkelt och det var inte enkelt att ens installera spelet och banorna och svårt att förstå vad man skulle använda det till. Den var lika rörig som föreläsaren som hade massor med ikoner på skrivbordet och som inte kunde hämta mjukvara pga nätet osv. 

Thats it folks. Jag har 25 minuter på att packa ner mina saker för att checka ut. Peace out ;-)



fredag 27 januari 2017


video

Bett 2017 ExCel - del 2

Det var nu andra gången på mässan och jag fördjupa mig lite mer denna gången. Det är mycket programmering som gäller. Just dessa montrar så var folk super insnöade i de små prylarna. Jämfört med andra montrar som tex trådlösa laddningsbara stationer för ipads så var det mer att man tittade lite kort och jo det var ju till en viss grad intressant men så där att man tittade och gick vidare. VR tekniken fanns men den var inte liksom super mycket montrar med just detta som man kunde tro att det skulle finnas. 
  
Det är många knep för att få dig att stanna till på folks montrar. En trollkar trollade för oss och det var så bra så jo vi var ju då glada i att lyssna på vad de hade för lösningar. Jag kommer inte ens ihåg vad de var de hade så det var inte lika kul som trolleri tricket. 

Vi var på en del workshops och det var någon föreläsare som skulle vara fantastiskt deluxe kändis där köerna in till huvud podiet var långa så vi valde att verkligen kolla på nästan alla montrarna och tro mig det är nästan så att man får huvudvärk. 

Sammanfattningsvis så bekräftar det jag tidigare nämnt att det är ett överflöd av onödiga saker och många konkurrenter som säljer samma saker. Smartboard tavlor kryllade det utav som ett exempel. Men att just programmering är det som gäller och kommer att gälla det kan jag utlova er.

Peace out! ;-)

onsdag 25 januari 2017


                         video

Bett 2017 ExCel - London 

Första dagen på Bett mässan. Mitt intryck vad mycket produkter, vad mycket säljare, så mycket montrar, så många besökare och bra föreläsningar. Det är både Wow och lite för mycket wow. Vad är det som är wow? Det finns så oerhört mycket digitala redskap. Mycket som behövs men också väldigt mycket överflöd. Ibland är wow själva presentationen, montern och produkten? Jo laddningsstation för ipads. -Jaha, allt det där för den produkten tänkte jag? Men jag förstår det är hård konkurrens om kunderna. Sen kunde man se fantastiska produkter och lösningar. Ett exempel, en handscanner som scannar barnen när de kommer in till dagis, förskola och hur de registreras när de kommer och så kan föräldrar, personal ha koll på när barnen kommer dit och hem. Jag har drivit bollskola och har alltid tyckt säkerheten kring barnen har varit viktigast. Det tog totalt 20 minuter att pricka på och av dom manuellt på min lista. 20 minuter som vi hade kunnat använda till mer fokus på fotbollen. 

Jag hamnade på en föreläsning där jag hörde att han var finländare, direkt blev jag nyfiken då Finland ligger så bra till i studieresultat för 'kidsen'. Han pratade väldigt tydligt att hitta lösningar och att dela med sig av detta. Precis som programmering när du programmerar en app tex och du väljer att släppa koden fri. Vadå släppa koden fri? Jo man har inga hemligheter utan delar med sig av allt. Jämför med företag som vill tjäna pengar och håller koden hemlig så de kan sälja sin produkt. När du har koden hemlig begränsar du möjligheten att utveckla det. Men om du delar med dig till alla så kan alla hjälpas åt att få programmet bättre. Så kan man göra med lärande och undervisning, men då måste de högre instanserna tänka rätt.

Är man en god kamrat så finner du dom alla runtom i världen. I en av montrarna hittar jag en barndomskompis från högstadiet. Joakim "Volle" arbetar i England och ja det är han som visa mig handscanner lösningen. Det är en liten värld vi lever i och kom ihåg vikten av att vara en god kamrat. Vi har inte setts på flera år och nu stod vi där på varsin sida av montern. 

/Claudio - Fäladsgården

tisdag 17 januari 2017

Kreativ lärmiljö - vad är det?

För att kunna göra en djupdykning i kreativ lärmiljö måste vi definiera vad vi menar med kreativ lärmiljö. I ordet kreativitet finns mycket innehåll och så även i lärmiljö. Så jag börjar alltså med att diskutera dessa två olika ord. Först kreativitet. 
Det pratas om kreativitet överallt. I tidningar och andra media, på arbetsplatser, kick-offer, i fika rummen och så klart också i skolan. Synen på kreativitet har gått från att vara något som ansågs endast få förunnade, till att bli en framtidskompetens som alla förväntas besitta. Hur blev det så? Och vad menar man med kreativitet? 
Västvärlden tenderar att framhäva kreativitet som något individuellt, medan icke-västerländska kulturer framhäver samarbete och gemensam kreativitet. Västerländsk kultur betonar i sin definition av kreativitet att skapa något nytt, en idé, process eller produkt, och något som är nyttigt. Att kunna lösa problem i nya sammanhang. I vissa sammanhang är nyttan viktigare än nyheten, och i exempelvis konstnärliga sammanhang är nyttan lika med värdefullhet. 
Mot slutet av 90-talet kom kreativitet att bli en kompetens som värderas högt i samhället, och därefter har också kreativitet uppmärksammats i skolvärlden. Och även om många fortfarande tror att kreativitet är några få förunnat så visar all forskning att så inte är fallet. Det är en kompetens som alla människor bestitter. Vissa är mer kreativa och andra mindre, precis som med andra mänskliga förmågor. Att påstå att kreativitet är några få förunnat är lika dumt som att påstå att vetenskap är några få förunnat. 
"Creativity is inherent to humanity, as it is inherent in everything we engage with, science included." (Anna Craft, 2011, Creativitiy and education futures, learning in a digital age)

Läs mer i Skolvärlden från 2012 - Kreativitet, vad är det? 

söndag 18 december 2016

Tänk om...vi kunde ha ett gratisutbyte och bjuda in dem som inte åkt än...

Tanken på en uppsamlingsresa till utlandet med inbjudan till de elever som av någon anledning hittills inte deltagit i utlandsresorna har funnits ett tag. Förhoppningen har varit att få till en resa till ett resmål som inte känns alltför avlägset och skrämmande, att resan inte ska ta längre tid än att det går att komma hem om man verkligen vill, att det ska gå att helt säkert klara sig på svenska och engelska, att resan ska vara kostnadsfri, och att resan ska ha ett lite mindre format än de övriga för att vara överkomlig också i längd.
Allt detta infrias nu i januari med vår resa till Ringe utanför Odense. I mitten av januari bär det iväg med 20 elever, främst pojkar för ovanlighetens skull, till en mycket mindre by än vi normalt sätt besöker under våra utbyten. Väl där ska vi samarbeta med den dansk 8IT-klassen och 9IT-klassen, den senare med tidigare erfarenheter av det Peace Project som en annan av våra vänskolor, Tumaini House School i Kenya tagit initiativ till och driver. Förutom att fördjupa oss i Peace Project ska vi naturligtvis också lära känna varandras länder, språk, kultur och historia. Har de danska eleverna tid och möjlighet kommer de på besök i maj och deltar i vår internationella vecka, en vecka som redan nu har utvidgats till att omfatta också besökare från Frankrike.
Tillsammans med våra utländska kolleger och elever tänker vi vidare om både vårt internationella engagemang och om sättet att få in olika typer av "på riktigt-uppgifter" i verksamheten.
Följ gärna vår Ringe-blogg, inte minst under veckan när vi är på resa.
















Ringe-bloggen





tisdag 6 december 2016

Källkritik --> Sökkritik

I fredags var jag i Stockholm på Skolverkets konferens om källkritikshantering samt om hur skolbiblioteken kan arbeta för nyanlända.

Olof Sundin från Lunds Universitet var inbjuden att prata om källkritik och sökkritik, han är också en av de som arbetat fram skolverkets nya modul för “kritisk användning av nätet”. https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/digitalisering/alla/alla

Det var en givande föreläsning där Sundin pratade om hur källkritik i mycket större utsträckning bör vara sökkritik nu. Det vill säga vi måste diskutera användandet av information snarare än hur man söker. Vi måste diskutera kompliciteten i att söka information med eleverna för att alla ska kunna bli bra medborgare i en demokratisk värld.
(Filterbubblorna har t.ex blivit en stor snackis efter valet i USA! Vi ser bara de nyheter som liktänkande personer delar)

Sundins föreläsning utgick från frågeställningen: - Vad händer när algoritmer allt mer styr vad vi får se i vårt nyhetsflöde?

Fakta spelar mindre roll, nyhetsstationer läggs ner, det blir mer hot och hat och fler och fler hittar sina nyheter på sociala medier. Sundin menar att det är en helt förändrad infrastruktur för spridning nu. (det var nämligen tryckfrihetsförordningen 250 år just denna dag) Nu sker spridning och skapande samtidigt och därför måste t.ex. Google börja synliggöra sina algoritmer och Facebook kan inte vara en utgivare utan utgivaransvar som det är idag.

Det måste alltså till en kritisk analys av infrastrukturen och vi måste se källkritik som en värderingsfråga. Det räcker inte längre att säga; jämför några stycken källor och står det samma sak så är det sant, för det kan ju vara fyra olika källor med samma rasistiska budskap.

En bra fråga att diskutera är varför länkarna hamnar just i en viss ordning?
  • Det som länkas till mest hamnar oftast överst, t.ex.
  • skillnad på vilka träffar en får om en är inloggad på google eller inte.
  • företag finns som anpassar webbresurser så att de ska hamna så långt upp i träfflistorna som möjligt.

Det är hemligt hur sökmotorerna verkligen fungerar. Ändå är det viktigt att diskutera ämnet med eleverna och göra dem medvetna om ATT träfflistan påverkas av olika parametrar, även om vi inte kan säga exakt HUR.

Lite fakta om algoritmer:
  • Ingår i regel i programvaror och består av instruktioner om vad som ska utföras och i vilken ordning.
  • Ett problem som algoritmer löser är att presentera i den ordning så att det som är relevant för flest hamnar först.
  • Den kommersiella logik som finns inbyggda i många algoritmer premierar bland annat popularitet och åsikslikhet.
  • De tjänar pengar av vår användardata och den data som vi delar, facebooklikes, inloggad google-sökning, cookies etc påverkar våra sökningar.

Slutligen, informationssökning kan inte ses som en neutral metod utan måste behandlas i relation till infrastrukturen och algoritmerna. Ta gärna en titt på skolverkets nya modul som jag länkat till längre upp.

/Johanna