tisdag 29 augusti 2017

Alla våra språk

Läsåret 2017/2018 tar Fäladsgårdens engelsklärare, i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds Universitet, steget in i ett forskningsprojekt med titeln "Flerspråkiga praktiker- en resurs i engelskundervisningen?". Bakgrunden är kort att vi kanske ska utmana våra  traditioner och föreställningar om  hur vi kommunicerar med eleverna på våra lektioner och hur språket används i våra läromedel och övrigt material. Nästan uteslutande använder vi svenska när engelskan inte räcker till. Helt naturligt när våra lärare till övervägande del talar just svenska. Men kan det vara så att våra elever med andra modersmål missgynnas av denna praktik och hur kan man utnyttja flerspråkigheten bättre?

På Fäladsgården talas omkring 25 olika språk och det är det som gör vår skola intressant för forskarna. Det som gör det hela extra intressant är att projektet anknyter till vårt arbete för att inkludera alla elever.

Vi har även noterat att när det gäller resultaten på nationella proven i både årskurs 6 och 9 så kan man se ett visst samband mellan elevernas modersmål och deras resultat på nationella proven i engelska.
Förhoppningsvis kan vi genom deltagandet i projektet få nya kunskaper och metoder för att ytterligare stärka inkluderingen och undervisningen så vi kan lyfta de elever som kämpar med språket. Lärdomarna från projektet kommer att bli användbara för lärare även i moderna språk.

Om du vill läsa mer om forskningsprojektet hittar du ytterligare information här.

/Andreas

fredag 18 augusti 2017

Teknikkonferens hos Teknikföretagen

Vad vet elever om tekniska yrken?


Teknikföretagens arbetsgivarorganisation är arrangör för denna konferens med syfte att inspirera lärare att möta framtidens utmaningar och kompetensbehov. VD Amelie von Zweigberg talar om skiftet från att företag helt på egen hand tagit fram en produkt till att man numera samarbetar om olika delar i en produkt. I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka.

Den snabba digitaliseringen är en av de största utmaningar att möta. Alla jobb kommer att kräva digitala verktyg i någon form, alla behöver inte kunna allt i den digitala tekniken men alla behöver känna sig bekväma med den.

Hur möter vi då upp det stora och relativt nya kompetensbehov som finns och hur ska skolan arbeta för att bidra till detta? Det finns en stor efterfrågan på både kvalificerade yrkesarbetare och på ingenjörer och andra med akademisk utbildning. Alla kommer att behövas och ändå är antalet sökande till tekniska utbildningar lågt, såväl till yrkesförberedande som till högskoleförberedande. Undersökningar visar att barn och ungdomar känner till ganska få yrken, de flesta elevgrupper lyckas nämna runt 20 yrken (10-åringar) och frågar man 19-åringar kommer de inte mycket högre (23 st). Vi ställde samma fråga till våra elever i åk 7 och fick ungefär samma antal. Kunskaper om yrken måste bli bättre och elevers (och vuxnas) föreställningar om yrken inom industrin måste utmanas.
Zweigberg nämner också att underhållsyrken ofta har låg status trots goda villkor som frihet att utforma sin egen arbetssituation samt goda villkor ekonomiskt.


Tjejer och teknik


Det är också tydligt att det fortsatt är få tjejer som väljer tekniska utbildningar. Andelen kvinnor i teknikföretag ökade under 1900-talet men man ser ingen ökning de senaste 20 åren. Tittar man på på gymnasievalen ser man att tjejer gärna väljer naturvetenskapligt program som är helt och hållet högskoleförberedande och brett medan väldigt få väljer tekniska utbildningar.
Vad är det då som gör att tjejer intresserar sig för teknik och skiljer sig dessa anledningar från de som intresserar killar?

I de enkätsvar som Li Ljungberg från Teknikföretagen har tittat på nämner att flickor som är intresserade av teknik ofta
  • vill arbeta för att förbättra samhället
  • vill hjälpa andra människor
  • är miljöintresserade


Killars anledningar är däremot snarare att de
  • ser sig som tekniska och sportiga
  • vill jobba med programmering, utveckling och högteknologisk produktion
  • vill få en bra karriär och tjäna mycket pengar


Kan vi öka andelen tjejer till tekniska utbildningar genom att styra syftet med teknikämnet mot frågor som rör samhälle, miljö och individens villkor? Här måste vi lärare vara medvetna hur vi presenterar ämnet och olika uppgifter.
Li nämner också uppmuntran i tidig ålder, fler kvinnliga ansikten utåt samt mer marknadsföring riktad till tjejer.
Ett exempel på ett kvinnligt ansiktet som når många ungdomar är programserien Therese testar teknik där Therese Lindgren, känd och populär bloggare och systemvetare testar och visar olika tekniska produkter.


Att gå en 3 årig naturvetenskaplig utbildning utan att gå vidare är att komma in i 7Eleven träsket.

På fredagen så besökte vi IBM.

Även här så tryckte de på att elever skall få mer teknisk utbildning och då även ett fjärde år på gymnasieskolan. Man behöver inte vara högskoleutbildad för att få arbete utan det kan räcka med fyra år på gymnasiet.
Arbetet på IBM har blivit mycket mer kundcentrerat och för att lyckas snabbt med projekten använder de sig av en metod som kallas Design Thinking. I alla projektgrupper strävar man efter största möjliga diversitet av personer och detta för att få fram så många olika synsätt på ett problem eller lösningar. De använder sig då av en öppen kreativ arbetsmiljö med mycket postitlappar för att fånga idéer. Underskatta aldrig en postitlapp!


Att ta med till skolans värld är vikten av att få alla i en klass förstå att de kan bidra med idéer och att detta är mycket viktigt. Det är dåligt att två kompisar samarbetar för de är ofta för lika!
Skolan bör förmedla att många olika kompetenser är värdefulla och inte lägga någon värdering i vilka som är bäst.
Vi behöver skapa kreativa lärmiljöer där elevernas kan samarbeta på ett effektivt och konstruktivt sätt.

Metoden Design Thinking där man hela tiden följer flödet:


Vad är problemet? ⇒ Varför är det viktigt? ⇒ Fungerar det? ⇒ Hur löser vi det? ⇒ Hur gör vi en prototyp / produkt av detta? ⇒ Fungerar det? ⇒ …..(tillbaka osv)


Eftermiddagens föreläsning handlade om hur blir man kreativ? Vad har alla Nobelpristagare gemensamt? och kan man lära sig att bli kreativ?
För att kunna vara kreativ krävs tre saker.
  • Förmågor, att man kan sitt ämne
  • Resurser, att man kan testa sina idéer
  • Motivation, förmågan att vara uthållig.
För skolan så krävs mer resurser (tid, material) så att eleverna mer kan testa sina idéer och att man kan inspirera eleverna att vara uthålliga i arbetet. Viktigaste för motivationen är att man har roligt eller i alla fall känner att det är värt ansträngningen. Sedan måste det vara helt ok att misslyckas om och om igen! Flera elever med olika förutsättningar har bättre möjlighet att hitta bättre lösningar än de grupper som är lika.
Mycket viktigt att lyfta fram allas olika lösningar och att alla är bra för då får man fram fler utgångspunkter för att kunna köra varvet en gång till och då hitta ännu flera lösningar!

Anders och Lars

måndag 12 juni 2017

Arkitekten och statistikern

I fredags träffade jag arkitekten Bodil Bøjer för att prata om lite idéer och möjligheter inför uppdraget att göra om ett par av våra klassrum på Fäladsgården till läsåret 2017/18. Bodil har arbetat i en dansk arkitektfirma där hon haft flera uppdrag att göra om lärmiljöer på skolor och bibliotek. Det var verkligen mycket intressant och givande att diskutera vilka olika möjligheter det finns. Det jag tar med mig mest från mötet är idéen om att klassrummet inte behöver ha trettio sittplatser. Ett klassrum behöver inte ha några sittplatser alls utan kan vara en miljö för laborationer, skapande, innovation och forskning. Om vi har tio klassrum med traditionella bänkar och sittplatser så kan gott ett vara utan. Vi diskuterade också vikten av rätt belysning, något jag inte har funderat så mycket kring ännu men känner att det är dags att läsa på mer kring. 
aaeaaqaaaaaaaacjaaaajdixzthhzmvjlwrizgetngvhyi1hoge1ltm0mjkwmtmzmzq0za 
I dag, måndag, gästades Fäladsgården av Staffan Landin. Staffan höll en föreläsning kring ämnet Läget i världen och visade på att mycket av det som vi tar som sanning, fakta som vi matas med från olika medier, inte alltid är hela sanningen, och vikten av att förstå, granska och ifrågasätta den fakta som presenteras för oss. Ofta tycker jag att den bästa lärmiljön är utanför skolans fyra väggar och fasta ramar. Men ibland är det helt enkelt mer praktiskt om världen utanför skolan kommer till oss, som idag. Och förhoppningsvis blev de flesta av eleverna lite mer nyfikna på det där med statistik, och nyheter och debatt efter Staffans föreläsning. 
staffan-landin

torsdag 11 maj 2017

yogabollar och krukväxter

I tredje avsnittet av kreativa podden pratar Cissi och Tea om hur eleverna vill utforma och möblera sina klassrum. Krukväxter och yogabollar, kan det va nåt?




Läs vidare om effekterna av yoga-bollar som sittplatser här

torsdag 4 maj 2017

Avdramatisera och kör!!

Efter två dagar på SETT vet vi att vi är på rätt väg gällande skolan i en digital värld. Till viss del är vi långt komna men i andra avseenden är vi fortfarande i startgropen.

En av föreläsningarna kring digitalisering hölls av Skolverket och det var intressant att höra Jessika Paulsson och Marie Tängdén prata om de nya skrivningarna i läroplanen. De pratade om vilka implementeringsinsatser de har med bland annat kommentarmaterial, diskussionsunderlag, stöd för lärare och kompetensutveckling. Vi tycker det är intressant att de väljer att allt detta är frivilligt. Hur kan skolan runt om i landet då bli likvärdig? De hade inte riktigt något bra svar på detta. Däremot ville de gärna rekrytera oss som undervisningsråd inom digitalisering.

Mässan var full av robotar, men det måste fyllas med pedagogik. Det är lätt att skolor köper in en massa häftiga och roliga tekniska prylar utan att riktigt ha en pedagogisk tanke bakom. Här känner vi att vi har börjat i andra ändan genom att inventera vårt behov och vilka mål vi har med programmering. Alla barn och ungdomar på Norra Fäladen ska få samma möjligheter till programmering oavsett vilken förskola och skola hen går på. Denna plan påbörjade vi tidigare detta året och fylls nu på med nya tankar och idéer.

En annan stor del av föreläsningarna gällde att öka samarbete ämnes- och åldersöverskridande med storyfication. Storyfication är ett
storylineinspirerat arbete med gamification som drivkraft, ett tematiskt arbete i en digitaliserad värld som är integrerat i alla ämnen för att öka motivation och måluppfyllelse. För att få arbetet på riktigt så dokumenteras allt arbete på en öppen blogg.
Detta är “på riktigt” då allt arbete dokumenteras i en öppen blogg.

Men ett stort MEN. Mycket av digitaliseringen kostar och det är mycket viktigt att lärarna får de medel till inköp av material, robotar, kurser på nätet och annat de behöver. Helt klart kan man komma ganska långt utan extra resurser men skall man säga att man är en digital skola så behövs pengar. Lite exempel på kostnader. 12 st programmerbara robotar ca 16 000 kr, ett års abonnemang för en åk 4 klass i programmering på nätet 2600 kr, 3D skrivare 10 000 kr och en drift på ca 2000 kr per år. En klassuppsättning (30) arduinokort med tillbehör ca 25 000 kr. Klassuppsättning Micro:bit kort med tillbehör för mellanstadiet ca 20 000 kr. Det var ett sådant kort som alla elever i åk 6 fick i England för att lära sig programmera!

Till slut vill vi ge er några inspirerande citat:

Ineffektivitet skall göra lite ont!
Cirkelträning i matematik!
Undervisningen kan ALDRIG utformas lika för alla.
Ta mer plats i klassrummet! Men gör det digitalt!
Dynamisk mindset är en framgångsfaktor i skolan
Jag kan inte det här ÄNNU!
I have not failed. I´ve just found 10 000 ways that won´t work.

Tre fullständigt nöjda och fullproppade lärare pustar nu ut!
Anders Karlsson
Marie Vipfors
Linda Mårtensson

fredag 31 mars 2017

Readmeconf

Readmeconf i Malmö för fjärde året i rad. Jag blev både rörd och berörd. Det fanns så många bra och intressanta föreläsare. Några exempel är Gina Ionescu, huvudperson i "Jag är Gina", en migrants historia; Chris Schenlaer, före detta kulturchef i Lund; Katia Wagner, författare till "Pojkarna och de ensamma poliserna; Gloria Ray Karlmark, som på 50-talet lyckades studera på den rassegregerade skolan "Little Rock Central Hihg School" i Arkansas samt illustratören Jimmy Wallin, som tecknade fantastiska bilder från föreläsningen. Två av bilderna finns att beskåda i sal 43 samt kanske även i biblioteket. Skickar med klipp från dagen.

Klipp från dagen finns att se på Readme på Facebook.

/Alexandra

lördag 11 mars 2017

Kreativ pod ep2 - Det handlar inte om okreativ lärmiljö.

I andra avsnittet av Kreativa podden ska Cissi och Tea följa upp förra veckans utmaningar, hur gick det med katedern egentligen? Och så pratas det om digital lärmiljö. Och Tea menar i början av avsnittet att det också ska handla om okreativ lärmiljö, men så långt hann vi inte, så det spar vi till en annan gång.