fredag 28 november 2014

Internationellt arbete

Under tre dagar har fyra lärare från Fäladsgården arbetat tillsammans med lärarkollegor från Hanover, Ankara och Zaragoza. Mestadels arbetade vi i två olika spår: mattelärare och comeniuslärare. 

När vi sökte comeniusprojektet för tre år sedan var matematik Sveriges stora bekymmer. PISA var i ropet och Sverige hade ångest. Alla i skolan skulle bli bättre på matte, både elever och lärare samt att rektorer måste begripa att allt fokus måste ligga på matte. Naturligtvis även i externt finansierade projekt som EU-projektet Livslångt lärande. För att få pengar som kordinatorland (vilket vi är i vårt nuvarande comeniusprojekt) var vi därför tvungna att väva in matematik. Lite knepigt i början eftersom vi var vana vida att bygga på kommunikation och kultur, men skam den som ger sig och så bra det blev!

Det har varit underbart att följa de fyra mattelärarna (med två "tolkar", en i turkiska till engelska i form av en turkisk engelsklärare, en i spanska till engelska i form av vår egen flerspråkiga Cecilia H) när de diskuterade fram vilka uppgifter de ska göra tillsammans med sina elever på hemmaplan i vinter samt vad eleverna ska göra tillsammans i mixade grupper på vårt kommande möte i februari (med elever). Helt klart att matematik har ett eget språk för kommunicera kunde de riktigt bra utan sina tolkar!

Vi insåg också att vår PISA- ångest inte behöver vara så stor! Maries förslag på matteuppgifter ansågs alldeles för svåra för de tyska och turkiska eleverna! Sverige och Spanien tänker lika och håller samma nivå. 


Vi andra planerade kommande elevmötens innehåll samt skapade en "Tutorial brochure" till lärarkollegor runt om i Europa  som önskar starta ett internationellt projekt. Alltid oerhört intressant att skapa tillsammans med internationella kollegor, vi tänker så lika men så olika!

Jag är lika berikad varenda gång jag varit iväg och jobbat med internationella kollegor! Vi arbetar med exakt samma sak men på tämligen olika sätt. Det visar bara att det finns oändligt många vägar att nå samma mål, kompetenta elever som är väl förberedda för en internationell arbetsmarknad.
Over and out!
(som blivit vårt nya favorituttryck i comeniusteamet)

/Viveca, koordinator i nuvarande comeniusprojekt 

Och tack till vårt otroligt kreativa, positiva och hårt arbetande fäladsteam, de är på gång! Vad månde det bliva framöver med den kompetensen? 

tisdag 18 november 2014

Att åka på fortbildning som lärare var otroligt inspirerande och få förunnat, så efter de här två dagarna i Göteborg med mina ämneskollegor (bland totalt 300 engelsklärare) känner jag mig verkligen full av ny input när det gäller engelskämnet. Programmet var verkligen som en godisaffär där vi fick smaka allt. Det tar tid att smälta, bearbeta och pröva alla tips vi fått. Ny forskning blandades med olika sätt att arbeta, till exempel storyline, minnesträning och en mängd olika engelskspråkiga digitala siter.

Eftersom jag arbetat tillsammans med en av föreläsarna, Sara Bruun, i Vinslöv, och hade läst om hennes nya sätt att arbeta i Skolvärlden, var jag extra nyfiken på hennes föreläsning. Hon berättade om flipped classroom, olika digitala arbetssätt i klassrummet och att våga ta steget. Jag känner att det är där jag står: att jag ska våga ta steget. Men jag tror att det handlar om att ta ett steg i taget. Ett prova ett sätt några gånger, i olika klasser, innan man tar nästa steg. På Fäladsgården har vi ju otroligt bra förutsättningar för att kunna göra detta eftersom alla elever har egna datorer (förutom sexorna; men där kan vi använda de bokningsbara datorerna). I Vinslöv har de inte alls samma förutsättningar, enbart ett fåtal Ipads, elevernas egna mobiler och bokningsbara datorer. ‘It always seems impossible until it`s done’ citerade Sara Nelson Mandela.

Sharon Ahlquist som föreläste på engelska om storyline var behagligt inpsirerande då hon förklarade hur hon på sin skola i Kristianstad i många år arbetat med barn och ungdomar som fick  rita upp en fiktiv gata med hus som sattes upp på en vägg. På detta sätt skapade de en egen historia om alla boende i de olika husen. Genom skapandeprocessen lärde sig barnen engelska såväl som kamratskap och de fick samtidigt använda sin fantasi. Genom arbete i smågrupper blev de dessutom mindre oroliga för att säga fel och därmed ökade deras självkänsla. Många delar av Sharon Ahlquists arbetssätt kan man använda var för sig, till exempel som minnesträning (återberätta en vägbeskrivning).

Ett hav av matnyttiga tips på engelska siter fick vi oss till livs av Maria Estling Vannestål, som även skrivit en bok som jag använt i undervisningen; “Världen i klassrummet”, där hon ger förslag på olika teman att arbeta med och tips på siter, clips etc samt hur eleverna kan redovisa sitt arbete för att vi som lärare ska kunna bedöma vad de lärt sig och strategierna de använt sig av.  I hennes material finns det hur mycket som helst att ösa ur, det är bara att börja!

Varje föreläsare var noggrant vald och hade mycket intressanta saker att berätta, vare sig det handlade om forskning, egna erfarenheter, tips eller helt enkelt nya engelska ord; som engelsklärare var det en fröjd och en kick att få tillfälle att få vara med på denna fortbildning. Så nu tar vi ett steg till!

söndag 16 november 2014

Teori och praktik i skön harmoni




Efter en välbehövlig löprunda - två dagars stillasittande och ett fikaintag långt utöver det vanliga - börjar tankar och intryck från torsdagens och fredagens konferens för engelsklärare i Göteborg arrangerad av Skolporten att falla på plats. En konferens som bjöd på en utmärkt blandning av teori och praktik och som väl motsvarade mina förväntningar. Så vad tar jag då med mig efter de här två fullspäckade dagarna?

Bo Lundahl, universitetslektor vid Malmö högskola och något av en guru inom språkdidaktik och språkutveckling i engelska, inledde starkt med en mycket intressant föreläsning om strategier i språkundervisningen och framför allt problematiken med att bedöma dessa summativt. Med stöd i och utgångspunkt från aktuell forskning visade Lundahl på orimligheten i att bedöma strategier summativt (se kunskapskraven) bl.a. eftersom det i alltför stor utsträckning blir en godtycklig bedömning. Ett av skälen till detta är att strategierna ofta är omedvetna processer som sker "inom" språkanvändaren. Det handlar med andra ord om mentala processer som inte låter sig mätas. Ett annat skäl är att strategier är medel/verktyg snarare än mål. I vilken utsträckning en elev besitter olika strategier för lärande går hand i hand med utfallet/resultatet och är en förutsättning för förståelsen och uttrycksförmågan. En svag elev har få strategier, en stark elev har flera strategier.

På så vis blir alltså strategierna en del av produkten (texten, hörförståelseprovet, samtalet e.t.c.) och ska/kan alltså inte bedömas isolerat från denna. Därför är det också orimligt att skilja ut strategier som en egen aspekt frikopplad från exempelvis "förstå tal" så som nu görs i våra (unikums) betygstabeller. Samma problematik gäller ju för moderna språk.

Det kändes väldigt skönt att få bekräftat att min inställning till hur man ska tolka den här delen av kunskapskraven är stämmer överens med vad forskningen säger.

Strategier är av central betydelse men något som man främst ska jobba med formativt i undervisningen, menar Lundahl, och gav många praktiska tips på hur man kan göra för att synliggöra processerna och skapa en större medvetenhet hos eleven -"learner awareness and language awareness" – utifrån konkreta uppgiftstyper.

På tåget hem bedömde jag några elevtexter i årskurs sex. Eleverna skulle välja en av tre skrivuppgifter som var mer eller mindre styrda. Förutom att eleverna nästa lektion ska bearbeta sina texter efter min respons blir en naturlig följd också att just tala om HUR man går till väga för att lösa en sådan här uppgift på bästa sätt. Den första frågan eleven måste ställa sig är ju ”Vilken uppgift ska jag välja?”. Även här behövs en strategi och en medvetenhet, som man kanske kan tycka är självklar. Det är det dock inte för alla elever i årskurs sex. Självklart ska man välja den uppgift där man har störst chans att lyckas och visa så mycket som möjligt av vad man kan, och inte tvärtom vad man inte kan för att uppgiften kanske är roligare. Eleverna behöver helt enkelt ha lite ”testwiseness”. Något som forskarna vid Karlstads universitet, Erica Sandlund och Pia Sundqvist, berörde i sin föreläsning om att testa tal och tala under test – utmaningar i muntliga prov i engelska. Även de tryckte på betydelsen av att undervisa om strategier. En viktig del av undervisningen i samtliga ämnen eftersom prov- och bedömningssituationer är en del av utbildningen.

Dyslexiforskaren Malin Holmberg talade om varför engelska är så svårt för dyslektiker och hur vi kan hjälpa elever med dyslexi att läsa och skriva engelska. Hon menar att det inte räcker med olika typer av kompensatoriska verktyg och anpassningar, utan förespråkar att eleverna också måste få strukturerad läs- och skrivundervisning av en specialpedagog utöver de ordinarie engelsklektionerna. Holmberg har själv skrivit ett läromedel för just detta syfte. Är det något vi skulle behöva på Fg? Får de dyslektiska eleverna på Fg tillräckligt med läs- och skrivträning i engelska eller handlar det främst om anpassningar av olika slag? Det behöver jag som ansvarig ämneslärare ta reda på.  

Utöver dessa lite ”tyngre pass” bjöds vi också på massor av inspirerande tips om användbara länkar och metoder. Bland annat av Sharon Ahlquist som talade om ”storyline” och Sara Bruun (www.bruunskolblogg.se) som talade om IT i språkundervisningen och betydelsen av att våga släppa kontrollen som lärare. Maria Estling Vannestål talade om tematisk engelskundervisning med världen som verktyg. Något som vi framför allt skulle kunna använda oss av i något av våra projekt.

Att som ämnesgrupp få ta del av samma fortbildning och verkligen kunna fokusera på vårt gemensamma ämne är oerhört värdefullt och något vi sällan känner att vi får ro till i vardagen. Våra två dagar tillsammans gav möjlighet till fördjupade samtal om vår undervisning som kommer eleverna till godo.


Ett av syftena med att delta i fortbildning är naturligtvis att lära sig något nytt och utvecklas som lärare. Ett annat att bli inspirerad och motiverad. En tredje minst lika viktig del, är att ”boosta” självförtroendet genom att få bekräftelse på att det vi gör ligger i linje med vad framstående personer på området förespråker. Den uppmuntran behöver vi lika väl som eleverna!

På riktigt är viktigt

I lördags var jag, Viveca Dahl, Mia Kristoffersson och Anders Karlsson på Vattenhallen tillsammans med 9c. Anledningen? 9c hade gått vidare hela vägen till final i Spänningssökarna som arrangeras av Kraftringen. 2:a-5:e pris är en dagstripp till Köpenhamn, 1:a pris en resa till London!

9c har haft en kärntrupp som jobbat fram en film och presenterade igår men de har också haft klassen bakom sig som har hjälp till med rekvisita och byggt en prototyp. Framförallt har klassen varit viktiga eftersom de har gett viktig feedback på presentationen. Kraftringen har också besökt klassen för att ge bra tips och feedback.  Vad som är häftigt att se är hur mycket en riktig mottagare gör för eleverna. Det blir ett helt annat driv när de har ett riktigt mål och en riktig mottagare att jobba emot. Klass 9c har aldrig haft ett starkare samarbete än nu och det är säkert också därför de vann.

Mer om tävlingen:
Sydsvenskans artikel
Kraftringens pressmeddelande
Se och hör jublet!

lördag 15 november 2014

Skolportens engelskkonferens i Göteborg



Nomophobia, FOMO, Anthropocene and password fatigue?

Under två dagar fick jag och mina engelskkollegor delta i Skolportens fortbildning för engelsklärare på Folkets hus i Göteborg. Vi fick ta del av ett fantastiskt program där vi slapp välja föreläsningar utan lugnt kunde delta i alla. Menyn var väl komponerad: Storyline, bedömning av strategier, texttyper, IT i undervisningen, testa tal och tala under test, tematisk engelskundervisning, nya ord och uttryck (se rubriken), ja listan kan göras lång. Konferensen var ju av förklarliga skäl nischad för lärare i engelska, men det gavs flera exempel på metoder och tankesätt som är av mer allmänpedagogiskt intresse.
Här kommer en rapport från några av alla guldkornen:

Först ut var Bo Lundahl, Malmö högskola, som talade om strategier för läsning, lyssning och kommunikation. Ett ämne som intresserar lärare i alla olika språk. Lundahl menade att det är tveksamt om receptionsstrategierna ska vara föremål för en summativ bedömning.Kommunikationsstrategierna var däremot mer logiska att använda som både medel och mål därför att de tydligt kan uppfattas. 

I kommentarsmaterialet till Lgy 11 står att läsa "Elevernas olika strategier kan vara medvetna eller omedvetna."Ja, hur ska vi förhålla oss till en strategi som för eleven är omedveten? Lundahl fortsatte med en härlig ironi: "Nu har eleven visat olika strategier. Nu väntar vi bara på förståelsen".

Lundahl betonade att strategier är en viktig del av undervisningen, men bör betraktas mer som medel än som mål. Detta synsätt argumenterade Lundahl flitigt för när han satt med i gruppen som utformade de nya kursplanerna, men förgäves kan vi konstatera. 
En duktig läsare har till exempel automatiserat strategierna i högre grad än en svag läsare och dessa används mer omedvetet. Det är anledningen till att det också är svårt att göra just en summativ bedömning av strategier. En god kommunikationsförmåga och en god förmåga att tillägna sig texter tyder på fungerande bruk av strategier.


Dag 2 följde en mycket intressant föreläsning om de muntliga nationella provens utformning och vilka problem respektive utmaningar man som lärare står inför. 
Bland annat fick vi veta att endast cirka 30 % av Sveriges lärare spelar in proven. Föreläsarna, forskarna Erica Sandlund och Pia Sundqvist från Karlstad universitet, menade att det är problematiskt med tanke på elevers rättssäkerhet och deras möjlighet att få en sambedömning om de vill ifrågasätta sin prestation. Vi konstaterar att vi gör helt rätt i att spela in även om det inte finns något krav på det än.

När det gäller bedömningen av de muntliga proven så fick vi veta att så kallad kodväxling, i det här fallet definierat som när eleven byter mellan svenska och engelska under provet inte nödvändigtvis behöver vara ett problem. Den typ av kodväxling som vi talar om är den systematiska kodväxlingen som innebär att eleven ställer en fråga, ofta med tystare röst direkt till kamrat eller lärare. Den används för att komma vidare med uppgiften. Studier visar att detta ofta ger negativt utslag på bedömningen MEN att det ytterst sällan kan kopplas till bristande språkliga färdigheter.

Råden vi fick från forskarna var att lägga mycket tid på instruktioner och träning inför det riktiga provet. Jag tänker att vi i ämnesgruppen kan diskutera vårta förhållningssätt i relation till kodväxlingens inverkan på bedömningen för att skapa ännu större likvärdighet. Jagg avslutar med John Deweys citat som sätter fingret på problemet med att tala under test och testa tal:
"There is all the difference in the world between having something to say, and having to say something."

Bilden nedan föreställer en transkribering av ett samtal från NP år 9. Forskarna får ut väldigt mycket information ur ett sådant samtal Kuriosa: 1 minut tal tar en timme att skriva ned…

Notera rad 13 där det sker en systematisk kodväxling!

Sharon Ahlquist från Högskolan i Kristianstad berättade om Storyline, ett tematiserat sätt att arbeta med engelska. Intressant och vi konstaterade att vi kan börja med att plocka en del russin i den kakan och sprinkla ut dem i vår nuvarande undervisning. 

Som avslutning på två väldigt givande dagar presenterade Nicholas Waters, lärarfortbildare med nyord som specialitet, en mycket inspirerande föreläsning om engelskans ständigt föränderliga natur, dvs alla nya ord och uttryck som skapas över hela världen. 
Ta dessa till exempel, vad säger de om vår samtid?



Om ni undrar över orden i rubriken kan vi diskutera dem när vi ses! Så kära kollegor glöm aldrig: YOLO!







fredag 14 november 2014

Skolinspektionens tankar om Lunds skolor ur ett fäladsperspektiv

I onsdags överlämnade Skolinspektionen högtidligt sitt beslut med föreläggande till Lunds kommun. Huvudmannen, representerad av en politiker från var förvaltning fick sin mapp eftersom de är ansvariga för skolverksamheten. Skoldirektören i var förvaltning fick kopia på beslutet eftersom det är de som ska genomföra det som behövs utifrån granskningen.

Själva handlingen är fylld med symboler och det är ibland viktigt att påminna sig om vem som har tolkningsföreträde av verksamhetens innehåll. Huvudmannen (företrädd av politikerna) har ansvar för att säkerställa att ramarna finns för den skola som skollagen föreskriver. Skoldirektören har ansvar för att stärka verksamhetscheferna (rektor(förskolechef) så de kan skapa och leda den verksamhet som skollagen beskriver. Pedagogerna i verksamheten har ansvar att vara så insatta i skollagen att de förstår och kan verka i den anda som rektor/förskolechef fått uppdrag att skapa.

Skolinspektionen är nöjda med Lunds kommun! De börjar dock sin dragning med att öppet ställa frågan: varför är eleverna i Lunds skolor så stressade? Tänkvärt! Speciellt eftersom denna fråga varit uppe här på Fäladsgården med regelbundenhet. Lund och Fäladsgården har höga förväntningar på eleverna och detta är en framgångsfaktor, något som Skolinspektionen också framhåller (och forskning), men är det kanske så att lärare och föräldrar tillsammans har för höga förväntningar på de redan duktiga elverna? Här är jag övertygad om att vi kan vända denna känsla genom vårt förhållningssätt i klassrummet. Vi ska fortsätta att ha höga förväntningar på våra elever men kanske mer genom att säga: Du kan! istället för Du kan bättre!

Kränkande behandling, eller hellre den totala trivseln är något vi i Lund behöver arbeta ännu mer med. Speciellt hade Skolinspektionen synpunkter på hur vi dokumenterar de händelser av kränkande behandling som faktiskt inträffar. Här måste Lund bli bättre, detta är ett föreläggande från Skolinspektionens sida. Alla iakttagna kränkningar SKA vidare till huvudmannen (vi har blankett och handlingsplan på Skolledningen informerar), detta för att huvudmannen har ansvar för se om de behöver ändra i organisationen/förhållandena så att kränkningarna minskar. Utan information kan de inte ta sitt ansvar. Vi på Fäladsgården arbetar systematiskt med vår arbetsmiljö och hur vi är mot varandra; keep on the good work!

Skolinspektionen pratade också mycket om elever i behov av stöd och elever i behov av särskilda anpassningar. Lunds lösning med Lsr (Lunds Skolors resurscentrum) som egen skolenhet gillar de inte, Lund har fått föreläggande om att se över denna organisation.

Huvudregeln i skola 2014 är att eleven ska få stöd i sin vanliga undervisningsgrupp och definitivt på sin egen skola. Skolinspektionens mantra är att Skollagen bygger på inkludering och det kompensatoriska uppdraget att utveckla de olika individerna utifrån deras olika förutsättningar. Skolan har ett demokratiskt uppdrag och i detta ligger att alla elever ska få möjlighet att arbeta med olika typer av elever. Ett litet inlägg från deras sida var att påminna om att det inte är ok att förlägga stöd till elevens valstid, alla elever har rätt till breddning och fördjupning av just det som de är intresserade av.

Här tycker jag vi är duktiga och ska sträcka på oss! Fäladsgården kompenserar många elevers vardag med en utvecklande lärmiljö både de som har det mindre bra på sin tid utanför skolan och de som har de mycket bra utanför skolan. Alla får möjlighet att utvecklas och att samarbeta med varandra.

Bland Lunds skolor är det 43% av rektorerna som behöver bli duktigare på ta ansvar för uppföljning och analys av sin skolas resultat och systematiska kvalitetsarbete. Kritiken låg mest i att lärarna inte är med i processen och att inte alla resultat (alltså alla ämnens måluppfyllelse) följs upp samt att dokumentationen är undermålig. Kanske ska vi ut och föreläsa om hur vi arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet? Vi kan! Vi gör! Se bara på vägen fram till årliga kvalitetsrapporten!

Följande punkter lyfte de fram i korthet för grundskolorna i Lunds kommun:

  • ordningsregler ska uppdateras allt eftersom och vara aktuella, t ex vid ombyggnader och omorganisationer
  • anmälan - utredning - stöd: stöd sätts in alltför mycket i slentrian istället för riktade åtgärder som resultat av en utredningsinnehåll. Viktigt vad som görs istället för var.
  •  alla elever har rätt till all utbildning, studiehandledning och stöd får inte ligga på t ex elevens val
  • Svenska som andraspråk får inte vara en stödåtgärd (det är ett eget ämne)
  • 20% av Lunds elever stimuleras inte i tillräcklig grad (gäller både hög- och lågpresterande elever)
  • samverkan mellan lärare och ämnen måste öka (är en förutsättning) för att eleven ska ha möjlighet att nå alla kunskapskrav
Alla grundskolor (97%) är duktiga på att visa och förklara lärandemål (våra planeringar/LPP:er) i Lund, en följd av BFL? Vi vet ju att detta varit ett av våra framgångsfaktorer länge.

Slutligen pratade Skolinspektionen om elevinflytande och varför detta är så viktigt. Utifrån deras lilla rollspel känner vi att Fäladsgården definitivt förstått vad elevinflytande är, nämligen att förstå och ta ansvar för sitt eget lärande (lära för livet) samt att elevuppgifterna är så öppna så de medger inflytande av sin egen arbetssituation som elev. De lyfte fram en bild av högstadiet i Lund där eleverna först ska visa att de kan ta ansvar, sen får man inflytande. Då har man vänt på skollagens intention! Genom inflytande ska eleverna lära sig att ta ansvar. Visst tänker vi så På Fäladsgården?


Sammanfattningsvis kan jag inte låta blir att fundera över vilken skola egentligen Skolinspektionen och Skolverket ser framför sig. Hur ser deras verksamhetsidé ut? Jag fick samma fundering när jag läste allmänna rådet om läxor. Tänker de klasser och lapptäcke till schema? Eller tänker de något helt annat? Ser de Kunskapsskolans organisation med få föreläsningar och flera valbara seminarium och arbetsstationer? Eller vår egen projektorganisation med mycket öppna uppgifter. Många allmänna råd har de författat de senaste åren men jag saknar fortfarande en bild av en skola de ser som möjlig utifrån alla delar i skollagen, läroplanen och timplanen.

Vi är på god väg att forma något mycket spännande på Norra Fäladen men en målbild från Skolverket hade hjälpt oss i rätt riktning.

Är du mer nyfiken på Skolinspektionens inspektion av Lunds skolor?
Pressrelease
Rapporten i sin helhet