onsdag 25 mars 2015

Läsprojekt, Zlatan och pedagogisk pub på en och samma dag

Avslutade denna inspirerande dag med att diskutera läsning på pedagogiska puben med ett fantastiskt gäng lärare, bibliotekarier och annan skolpersonal. Var bara tvungen att får skryta om mina läsprojekt jag har dragit igång i både åk6 och åk7. Kände mig nog inspirerad efter dagens lektioner då jag i åk6 introducerade mitt Zlatan läsprojekt. Vi lyssnade på 2 spår av ljudboken där Zlatan bl.a säger: "Jag kör min egen stil. Jag skiter i vad andra tycker". Kanske var det precis det jag kände idag när jag satt på pedagogiska puben och bara var tvungen att få skryta lite om mina läsprojekt. För jag tycker att läsning är något som borde ingå i alla ämnen. Kan jag som idrottslärare visa att det går att kombinera läsning och Idrott & hälsa, så finns det inga ursäkter för att inte se till att få in läsning i sitt ämne. 

Zlatan läsprojektet går ut på att vi under 5 veckor lyssnar på ljudboken ca 10min i slutet av varje lektion. Utifrån det vi har lyssnat på kopplar jag sedan in frågor som har med Idrott & hälsa ämnet att göra. Eleverna få sedan i olika konstellationer diskutera 2&2 eller i smågrupper. På detta sättet hoppas jag att eleverna utvecklar sitt språk och lär sig att samtala och sätta ord på bl.a hur olika aktiviteter påverkar dem. Projektet avslutas med en individuell uppgift och att skolbibliotekarien kommer ut och tipsar eleverna om lite olika idrottsböcker.

Jag har även startat upp ett läsprojekt i åk7 som bygger på att sätta mål, planera sin träning och nå sina drömmar. Eleverna ska under 5 veckor sätta ett mål och planera sin träning. Samtidigt ska de läsa en bok på fritiden och på mentorstiden som handlar om att nå sina drömmar. Jag kommer på lektionerna ge eleverna olika diskussionsfrågor som de ska diskutera utifrån den boken de läser. Projektet avslutas sedan med en enskild uppgift. 

Mitt mål är att jag ska fortsätta att ha minst ett läsprojekt i varje årskurs. Jag tror att eleverna på detta sättet kommer utveckla sitt språk och sitt sätt att samtala, vilket jag också tror höjer deras individuella uppgifter på långsikt. 

Alla vi lärare har ett ansvar att arbeta för att eleverna ska utveckla sina språkfärdigheter och till att inspirera eleverna till att läsa. Idrott & hälsa + läsning = sant!

fredag 13 mars 2015

Unika barn! Unikt lärande!

Så säger Unikum själva om sin affärsidé och sin drivkraft att ständigt utveckla sitt kunskapsuppföljningssystem. Under två dagar har jag pratat och lyssnat på Unikumanvändare från hela Sverige och dessutom själv föreläst om Fäladsgårdens utvecklingsarbete som resulterade i en lyckad Skolinspektion.




Kommentarerna efter min dragning var enormt positiva och det tackar jag alla kompetenta fäladskollegor för, ni är så proffsiga! Jag har sagt det förr, men lyfter fram det igen - utan proffsiga kollegor, ingen skolutveckling! Tillsammans kan vi!

Unikum är ett företag som hela tiden försöker anpassa sig efter verkligheten och deras fokus just nu är att få Stödmodulen perfekt och att till sommaren utöka med ytterligare en funktion; Uppgifter. I Lund kommer vi att fortsätta att ha Unikum åtminstone fram till juni 2016 så nu är det bara att planera vidare framåt. Den stora kommunala upphandlingen gick ju i stå och lades ner eftersom inga rena anbud kom in. Ny upphandling kommer därför att göras under nästa läsår men fram till dess fortsätter vi med de system vi redan nu har, för får del Google (GAFE), Unikum, Skola24 och Novaschem.

Den nya Stödmodulen har vi redan påkopplad i Unikum och framöver kommer vi att skriva alla elevstödsanteckningar som Särskilda anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram där. Allt enligt Skolverkets Allmänna råd om Extra anpassningar och stöd. Visning kommer så småningom:) Det kommer att bli skönt att ha allt samlat som handlar om elevernas kunskapsuppföljning.

En nyhet visade Unikum också, Uppgifter. Man ska kunna skapa uppgifter (ungefär som Classroom eller som man kan i Its Learning) och få dessa som en lista precis som vi hade i Its. Såg enkelt och tydligt ut! Koppling till LPP och Kunskapstabell var finurlig och minskade lärarens klick och ställen att dokumentera på. Detta ska komma i slutet på våren så räkna med att det finns i skarpt läge när vi kör igång i augusti.

Bra dagar alltså; vi har ånyo visat upp Fäladsgårdens fantastiska arbete! Vi har fått lite insikt i hur Unikum tänker och vilka förbättringar som är att vänta.

En uppmaning fick jag också med mig: Be dina fantastiskt duktiga pedagoger att tala om för oss (Unikum) om det är något som upplevs knepigt, svårarbetat eller rent av felaktigt. Vi vill veta!
Så nu är det framfört ;-)


/Viveca

P.S På flyget hem läste jag en liten notis om hur företag idag börja tänka angående cv, ping @Troedtroedsson :) Det var det där med fartkamera istället för betyg.


Framtiden ÄR här. Bara till face the fact!
Ur Grip - ombordtidning för Malmö Aviation

tisdag 10 mars 2015

#afkrektor15

Titeln på årets sammankomst för Skolsmedjan, #afkrektor15, greppar över mycket. I förkortningen afk, away from keyboard, finns en starkt vilja att träffas fysiskt, inte bara blogga och läsa. Att rektor finns med visar på betydelsen av ett aktivt deltagande från skolledarnas sida i arbetet med att skapa förutsättningar för att utveckling ska kunna ske, inte minst inom årets tema Likvärdighet.
Skolsmedjan är en frisk fläkt i skoldebatten, här tvekas det inte att ifrågasätta eller debattera. Man bjuder in forskare som ställer Pisa-resultaten på ända, som höjer en varningens finger för att blind lita på Hattie och Dylan William och som vågar lyfta fram forskning kring något så ”flummigt” som motivation och lycka.

Först ut, i form av en överraskning utanför programmet, var Erik Fernholm. Hans forskning handlar om ”vad en hållbar framtid är byggd kring och vad människan behöver”. Istället för fokusera på det som inte fungerar vill Erik att vi lyfter blicken och tittar på vad lyckliga människor har gemensamt. Området kallas lyckoforskning, lagom flummigt för en del och ganska så tydligt för de som har någon form av salutogena glasögon.

I vårt samhälle läggs allt mer fokus på individens självförverkligande, något som Erik vill koppla samman med ungdomars stigande grad av psykisk ohälsa. Istället för att var och en ska förverkliga sig själv genom konsumtion och likes på facebook, vill Erik lyfta fram begrepp som tillit, gemenskap och meningsfullhet. 

Erik vill att vi stannar upp, tittar tillbaka och därefter letar i nuet efter må-bra-faktorer. Det bör göras innan mål om framtiden sätts upp. Kan sedan de uppsatta målen handla mer om inre upplevelser/krafter än om yttre mål som snabbt orsakar fartblindhet, har ett stort steg tagits på väg mot ökad lycka. 

Innehållet i lyckoforskningen har många gemensamma nämnare med det salutogena synsättet där fokus ligger på positiva saker, på faktorer som frambringar hälsa. Genom lyfta fram och göra mer av saker som fungerar bra, ökar möjligheterna till ett bättre mående. Själva lyckan blir översatt till det salutogena synsättet en ökad känsla av sammanhang. 

Den salutogena modellen är mycket användbar i förändringsarbete med ungdomar, men går även att omsätta i vårt BFL-arbete. För att nå ökad känsla av sammanhang, eller formulerat såsom ökad lycka i arbetet, måste man uppleva det nya som begripligt. Att det är strukturerat och tydligt.
Får man därefter tillräckliga redskap och resurser att i olika situationer möta det nya infinner sig en känsla av hanterbarhet. När man begriper vad som händer, kan hantera det det nya är förutsättningarna goda för att man finner det värt att engagera sig. Man upplever det nya, och livet, som meningsfullt. 

Hjärtat i Skolsmedjans sammankonster är som sagt det fysiska mötet där pedagoger och skolledare träffas över gränserna och pratar skola. Att delge varandra står högt på dagordningen. Och det var mycket givande att under väl tilltagen tid få diskutera med övriga fem specialpedagoger som ingick i min grupp. 

I en snabb jämförelse med vad mina gruppmedlemmar berättade om deras skolutveckling är det lätt att konstatera att Fäladsgården har kommit långt i arbetet med en skola för framtiden, ett arbete som det är lätt att känna meningsfullhet i.

/Stefan




måndag 9 mars 2015

Vi är framtiden! - Norra Fäladen

Nu sticker vi ut hakan och lanserar en verksamhetsidé och en vision för hela Norra Fäladen:
Vi är framtiden!

Vi vet att vi kan, det visade fredagens innehåll. Jag blir stolt när jag läser hela det långa tweet-flöde som skapades på dagens Todaysmeet och i de olika workshoparnas padletar.

En verksamhetsidé och vision utan utmaningar vore utvattnad och inget stöd i utvecklingsarbetet. Den verksamhetsidé som nu är lanserad utmanar olika enheter på olika sätt, givetvis. Vår största utmaning framöver är att få en tydlig samsyn och ett fruktbart samarbete för alla i årskurserna 4-9. På 6-9 måste vi även tänka till ytterligare i vår lärmiljö. Den ska vara kreativ, framförallt våra gemensamma ytor ska vara inspirerande till nytt, innovativt lärande. Här har vi lite att arbeta med :)

Att verksamheten ska genomsyras av det formativa förhållningssättet med ett På-riktigt-tänk, känns nu naturligt och när jag läser fredagens avslutande reflektioner på våra olika BFL-bloggar blir jag stolt och glad. Utdraget nedan är bara ett av många kompetenta exempel:

"På den vägen är vi sedan dess - ”Vi är framtiden” - och våra elever får genom en del av våra projekt verkligen arbeta kreativt för att utbildas till framtidens innovatörer. Jag tänker dels på ”Fatta rätt beslut” och dels på samarbete med företag, där eleverna kommer med innovativa förslag till utveckling. I Lunds kommun har Fäladsgården, genom elevernas prestationer, verkligen profilerat sig.
Dessutom fortsätter detta arbete med denna kunskaps- och helhetssyn av en ny verksamhetsidé – där vi fortsätter att samarbeta med de lägre stadierna med inspirationsträffar och ett fortsatt djupare samarbete framöver, vilket breddar samsynen då det gäller värdegrund, lärande och arbetssätt inom Norra Fäladens skolområde. BildCissis symbol för detta talar sitt tydliga språk.Tjusigt verk, Cissi!"

Lanseringen av verksamhetsidén kompletterades med tankeväckare, levererade av Troed Troedsson.

Två fraser som kan diskuteras och analyseras under lång tid. Vilken sorts ledare är jag i klassrummet? 
Troed Troedssons bildspel

Hela Norra Fäladens vision - Vi är framtiden stämmer väl överens med de utmaningar och förutsättningar som dagens lärare och pedagog ställs inför idag. Det är svårt att hävda att det finns en given bägare som ska fyllas, lärandet sker ständigt och det viktiga är att bygga upp hjärnor som klarar av att tänka om och tänka nytt tillsammans med sin omgivning under hela livet.
Troed Troedssons bildspel

Vi kan, vi vet, vi arbetar på tillsammans för att skapa bästa lärförutsättningarna för våra elever! Vi fortsätter på inslagen väg men är nu än mer stärkta i vår metod, inriktning och förhållningssätt!

P.S Idag har jag gått runt i skolan och lyssnat på alla smågrupper som diskuterar formativt förhållningssätt, bloggande och skriftlig reflektion. De som säger att skolan inte är professionell, kom hit!


Håll i, håll ut och håll om!

Jag var på Skolsmedjans #afkrektor 15 - (läs: away from keyboard) i Malmö. Rubriken för programmet var Likvärdighet och innehöll ett smörgåsbord av intressanta föreläsningar.  Vi fick bl.a. höra Per Kornhall beskriva eländesskolan, men också ge ljusglimtar om hur han ser en lösning.



Det viktigaste är alltså att det finns en gemensam vilja och förutsättningar till att utveckla skolan och att det är delat ansvar mellan staten, huvudmannen, rektor och oss lärare för att utvecklingen ska komma till stånd. Vi måste vilja förändra och lära för att vi ska nå alla elever och det gäller oss alla, alltså var och en av oss som  arbetar i skolan. Skillnaderna är idag för stora mellan kommuner, mellan skolor men också mellan klassrum. Politikerna har ett stort ansvar, men även du och jag.


Kornhall definierade sedan skolutveckling enligt nedan:





Här ser jag att vi på Fäladsgården har kommit långt. Check på ”anpassa efter förutsättningar ”- vi har en tydlig vision och ett manifest som grundar sig på de mål vi satt upp, check på ”utomstående expertis ”- vi läser gemensam litteratur, lyssnar på forskare både i filmer och i verkligheten, check på ”regelbundet under året” - vi har BFL-träffar regelbundet och det finns en struktur för hur dessa träffar ska gå till.

Däremot kan jag inte se att hela punkten ”praktiknära kollegialt lärande inklusive klassrumsobservationer” är helt genomfört hos oss. Visserligen diskuterar vi och försöker lyfta fram det som händer i klassrummen på våra träffar, men vi reflekterar inte tillräckligt kring dem. Jag menar att vi kan lyfta klassrumsarbetet så att det förbättrar lärandet för fler av våra elever om vi också problematiserar mer det vi gör, att vi ställer fler obekväma frågor till oss själva och varandra.

Här tror jag att  klassrumsbesök kan vara vägen. Dessa besök måste vara förberedda, ha en struktur och naturligtvis följas upp. Men det får inte stanna vid diskussioner utan vi måste också se vad resultatet blir av vårt arbete. Om vi inte når målet att ”alla ska med” , då är det något fel i det vi gör och vi får börja om från början igen. Kornhall lyfte fram ett citat av Ray Rist ”Framgångsrika organisationer uppmanar människor att lyfta faktiska problem som finns och utmärks av att nivån av rädsla är låg.” Så vill jag att det ska vara på vår skola.

Fortsättningen av Skolsmedjan använde sig av den för mig nya presentationstekniken Pecha Kucha. 20 bilder, 20 sekunder/bild, ingen text. Alltså 6 minuter och 40 sekunder koncentrerad presentation om något viktigt som har med skolutveckling att göra.

Bland de olika presentationerna fångade jag en formulering från Rektor Gunilla Ordell från Sigtuna som presenterade ”Sigtunaboxen” - hur en skola genom BFL språkutvecklande arbetssätt och kollegialt lärande lyckats öka måluppfyllelsen med 20 % på två år.

Håll i, Håll ut och Håll om!

För mig betyder det just nu på Fäladsgården; Håll i våra tankar och mål, håll ut i arbetet med BFL ( det tar vanligtvis minst fem år innan man kan se resultat ) och håll om varandra så att vi alla lär och utvecklas och till slut når måluppfyllelse för alla våra elever. Inga fler ”pluppar" med andra ord! På frågan om hur många vi egentligen vill ska med finns det ju bara ett svar ; ALLA!

söndag 8 mars 2015

En sorts kontaktannons


( orkar du inte läsa all bakgrund och framåttänk så hoppa ned till de tre nedersta styckena, det kan bli vi ändå!)

Jag har varit på skolsmedjans kurs två dagar i Malmö och lyssnat på föreläsare och diskuterat med kolleger från Sydsverige kring likvärdig skola.  Många gruppers diskussioner mynnade ut i att elever lär och utvecklas bland annat genom att lära av och med varandra och att dessutom ha förväntningar på sig om att de klarar av att både lära sig och visa upp vad och hur de lärt sig. Samt att även lärare lär och utvecklas i ett kollegialt lärande och att det är nödvändigt att detta att tänka gemensamt, kring både upplägg, lektionsinnehåll och bedömning av elevers lärande, får ta tid och behöver utvärderas om det ska ge goda resultat för alla.

När jag efter detta också tog del av de gruppsammanfattningar som alla på Norra Fäladen i åk 4-9 lagt in på områdets padlet under studiedagen 6/3, märkte jag på flera ställen att kolleger önskar just sådana frivilliga stadieövergripande samarbeten där både lärarsamarbete kring planering av ett område, elever som lärresurser åt varandra över årskurserna och sedan ett gemensamt tänk kring formativ och summativ bedömning av det eleverna lärt och kan visa upp inryms.

Då blir jag glad, för det är ju precis det jag vill jobba med och det var det jag skrev i min försteläraransökan att jag ville starta. Samarbeten där elever i yngre årskurser inte bara får hjälp och stöd av sina lärare och jämnåriga kamrater utan också möter äldre elever som knäckt koden och dessutom tagit steget vidare, och då kan ta fler kliv i sin utveckling innan de går ut åk 9. Även den äldre eleven lär mer och utvecklas genom att förklara för den yngre. Detta fick jag dock inte lov från skolledare på olika nivåer att sparka igång direkt i höstas som ett projekt. För en dryg månad sedan bestämde jag och Ingrid Wollmark, på nuvarande Lovisaskolan, att vi skulle göra ett sådant samarbete i alla fall och nu har jag fått grönt ljus trots allt från de närmsta skolledarna också.

Jag och Ingrid W kommer, utifrån det ämne som vi har gemensamt i år- svenska, för att inte störa någon annan kollega- planera ett arbetsområde gemensamt där eleverna ska få träna förmågan att kunna uttrycka sig resonerande i skrift. Något som är centralt i Lgr 11 och ingår i flera av de olika skolämnena, men som eleverna tycker är svårt och behöver mycket träning i. Det känns viktigt att vi tillsammans redan från starten av detta tema pratar om och väljer ut vad vi vill kunna bedöma utifrån det som visas upp och delger detta även för eleverna.

Många stadieövergripande samarbeten har skett och sker ständigt på området, ex då femmor går in till treor och läser ihop, då sjuor kommer ner till förskolebarn och berättar sagor, när fyror ställer frågor om rymden till sjuor och får svar, då åttor lär ut hur man böjer spanska verb till sexor och när nior håller hela lektioner i teknik för femmor m m.
Så detta är som sagt inget nytt, men det jag vill jobba för och ha samarbeten kring med de som vill är just att tillsammans utforma hela gången kring ett tema, och då inte minst väva in hur eleverna ska träna och sedan göra bedömningen av de utvalda kunskapskriterierna och visa den på Unikum hos bägge elevgrupperna. Att diskutera progressionen inom kunskapsaspekten oss lärare emellan men framförallt att även låta eleverna se exempel innan på detta, att de får upptäcka kvaliteter i sin egen och andras redovisningar samt få/ge respons som diskuteras och kunna bearbeta sitt eget arbete innan den sedan bedöms klart.

Jag och Ingrid gör detta nu i vår, och ser hur lång tid ett sådant samarbete kan ta i planering och genomförande samt bedömning och utvärdering. Vill fler samarbeta redan nu med mig så hör av er, annars hoppas jag att ni när vi vet våra tjänsters innehåll inför hösten hör av er om samarbete av detta slag, någon period under nästa läsår. Det behöver inte vara samarbete svenska -svenska utan kan exempelvis gälla att bli säkrare på att skriva resonerande texter inom vilket ämne som helst som SO, NO, PE. Jag är mellanstadielärare i grunden och har jobbat på Svenshögsskolan och Ladugårdsmarken tidigare.

Så, vill du som jag, mötas i ett kollegialt lärande över stadierna redan i höst, tveka inte. Tillsammans når vi nya insikter!
Hoppas på svar.


Kajsa Forkman
Fäladsgården