tisdag 9 oktober 2012

Betyg i åk 6

Halva arbetslag åk 6 åkte iväg på Skolverkets konferens om betyg i åk 6. Målgruppen var lärare som aldrig satt betyg och  Fäladsgårdens respresentanter var  ett gäng med stor och lång erfarenhet av betygssättning. Trots det grundläggande om konsten att sätta betyg hittade jag  ett och annat  tänkvärt om det nya betygssystemet som jag här tänker delge er andra.

Det finns ett stort bedömnngsstöd på Skolverkets sida. I många ämnen finns kommentarmaterial till kunskapskraven och bedömarträning med kommenterade elevexempel. Materialet ter sig omfattande och viktigt!  Ett starkt och angeläget  önskemål är därför att det bereds tid för oss att sätta oss in i detta stöd så att vi på skolan bidrar till den likvärdiga bedömning som materialet syftar till.

Konferensledarna betonade att vi ska använda all tillgänglig information vid betygssättning. Det innebär att dokumentationen från tidiagre år blir mycket viktig. Det är inte nödvändigt att testa och bedöma alla kunskapskrav varje termin. Det man inte arbetat med bortser man från vid betygssättningen. Efter första terminen i sexan bör emellertid allt ha behandlats! För oss innebär detta att våra kollegor på Lovisa och Svenshög måste dokumentera noga så att vi kan sätta betyg redan efter några månader.

En prestation närmare bedömningstillfället i tid bör väga tyngre än något som gjorts tidigare. Det vi ser i sexan kan med andra ord upphäva det som tidigare bedömningar beskriver.

Vidare klargjordes att olika delar av det centrala innehållet väger olika tungt. Om man arbetat mycket med en del bör den delens bedömning väga tyngre i betygssättningen. Det betyder att det inte endast är kvantitet, antal aspekter som är uppfyllda för ett visst betygssteg ("till övervägande del"), som avgör, utan det finns ett mått av kvalitet också. Man måste  verkligen tränga in i vad bedömningsaspekten innebär. Det gavs en tydlig bild som hjälpte mig att förstå detta;  Om du ser en person  glida över ribban på 2.30 vid ett tillf'älle kan du dra slutsatsen att detta är en god höjdhoppare. Det räcker med ett tillfälle för att konstatera detta. Om du däremot ser en person som efter några öl på krogen en sen lördagkväll träffar darttavlans mitt en gång, vill du antagligen se detta fler gånger för att dra slutsatsen att detta inte är en slump utan att det verkligen rör sig om en skicklig pilkastare. Använd bilden på de olika bedömningsaspekterna i dina ämnen.! I mina funkar den för att avgöra om detta handlar om en förmåga som det räcker att jag ser vid något tillfälle eller om det är en förmåga som jag vill se flera gånger för att vara säker på hur jag ska bedöma den.

Detta är ett axplock av vad jag hörde. Mycket var gammalt och beprövat, annat inte så gammalt men fullt bekräftande för hur vi arbetar på Fäladsgården t.ex. med pedagogiska planeringar och dokumentation.

/Cristina


fredag 5 oktober 2012

Ego-googla och sköt om din googlehygien!


Troed Troedsson
Svindlande tanke - ska jag sköta om min google-hygien? Och är inte tidshorisonten längre? Behöver vi inte prata 1842 eller Lgr69? Nej, paradigmskiftet kom någon gång mellan 1990 och 2012, svindlande tanke nr 2!

Idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, kommunikation- och informationsteknik, eller? Nej visst ja, vi ska inte dela upp världen som vi brukar, vi ska istället se helheterna och nyttja just den möjligheten i skolan att samordna, se förbi gränserna, jobba i samtiden och blicka utåt. Är rutschemat ett av de största hoten i skolan? Eller är det hemmafrun?

Kommer ni ihåg Henrik Widaeus bild på hemmafrun som drömde sig framåt i tiden?
Dr Aron R. Noonberg
Frun som såg teknikens möjligheter att enkelt och bekvämt kunna spola av vardagsrummet när allt var framtidens material i plast. Men vad är felet?
Hemmafrun!
Skulle inte hon ändras? Vi ändras med samhällets utveckling.

Hur många hemmafruar har vi skolans organisation?

Troed Troedsson
I skolan är kunskap = information, njaa. SÅ enkelt är det faktiskt inte, vi vet att kunskap är betydligt mer än information och att det istället är förmågor som räknas. Men vilka? Jo de som är beskrivna i läroplanen, men läser vi texterna med hemmafruns glasögon?

Fundera över Troeds definition på förståelse. För mig blir iallafall de höga kunskapskraven i kursplanerna mer begripliga om man ser framtidens kompetensbehov på det sättet.

Vi lever här och nu och information är gratis och finns i all oändlighet. Det gäller att ta hand om den och kunna bruka den på bästa sätt. Skolans viktigaste uppdrag har alltid och är fortfarande att förbereda ungdomarna till rätt kompetens, den kompetens som behövs i arbetslivet. Men vilken typ av kompetens skiftar med samhällets utveckling!


Tre kolumner, tre olika beskrivningar av vårt samhälle.
Troed Troedsson

Var är du? Var är vi vuxna på Fäladsgården? Var är våra elever?

I det samhället behöver vi nog se om vår google-hygien, mata den med det vi vill, lära oss att ha äkta kommunikation och inse att dagens "sharing is caring" är betydligt mer generöst och humanitärt än gårdagens copyright!

Börja redan idag:
Steg 1 - Börja! (bestäm dig för 5 saker du SKA göra med eleverna som leder mot vår vision)
Steg 2 - Fortsätt! (bestäm dig för 5 saker som är riktigt bra som du gör redan idag och som du vill fortsätta med)
Steg 3 - Sluta! (plocka fram 5 saker som inte behövs längre och sluta göra dem)
Känns det fortfarande lite skrämmande? Använd då Elza Dunkels frågelåda för oss vuxna.

En givande eftermiddag som ni förstår. En eftermiddag med ett antal seminarieledare fördelade på 4 tema:

  • Pedagogisk dokumentation
  • Synliggöra lärandet
  • Ledarskap
  • Viktigt och på riktigt

Därefter föreläsning av Elza Dunkel - ungdomskultur (hennes avhandling"Bridging the distance" om ungas nätkulturer och avslutningsvis ett antal sanningar levererade, eller som Ingrid skrev på Fejan: The man with the answers - Troed Troedsson.

Den viktigaste tanken jag tar med mig är: Varför har vi inte fartkameror på våra elever istället för posititionsangivelser? Varför kan vi inte bara få arbeta formativt?

Men tack o lov, för så här är det, Ingrids inlägg på Twitter:
/Viveca


torsdag 4 oktober 2012

ELS Äppeljuice 2.0

I skrivandets stund är det inte riktigt säkert om det blir Äppeljuice 2.0 eller Stöldmärkt som blir namnet på Fäladsgårdens nya elevgrupp. Den omröstningen pågår just nu på deras facebookgrupp som elever från Fäladsgården delar med elever från Tunaskolan och Gunnesboskolan. Än så länge heter facebookgruppen Elevlärspridarna i Lund och den har 28 medlemmar.

På gruppens facebook finns förutom den pågående namnröstningen:


  • inbjudan till Kick-off den 27 september på Polhemskolan,
  • en film med en liten kille som spelar ukulele,

  • en film av och om Tunaskolans elever,
  • en film av och om Fäladsgårdens elever,
  • en prezi med ett kick-off-uppdrag Uppdrag En dag med min dator,
  • åtta korta filmer med titeln "En dag med min dator"
  • och en enkät.


Länkar till "En dag med min dator"-filmer
En dag med min dator
En dag med min dator