onsdag 4 december 2013

Sätt betyg!

Till alla som tycker till om skolan och lärarnas förmåga att vara professionella, säger jag: Sätt betyg!

Alla skolledarkollegor - er bästa kompetensutveckling har ni på egna skolan - organisera er så ni tvingas sätta betyg!

Alla skoltyckare - välj det skolämne ni känner er duktigast på, slå upp kunskapskriterierna i Lgr11, matcha dem med timplanen och skapa därefter elevuppgifter som ger möjlighet att utvecklas mot kriterierna. Bedöm de sedan, efter betygskriteriena (inte magkänslan eller #dethärtyckerjagär viktigt)!

Alla lärare i de ickebetygsättande årskurserna, bedöm era elever efter kunskapskriterierna!

När ni alla satt era betyg, ge dem INTE till eleverna. De behöver inga betyg, vi pedagoger har mycket bättre verktyg att stötta elevernas kunskapsutveckling med än betyg. Vi ser och vet att kloka elevuppgifter, proffsiga förklaringar, individuell respons på träningsförsök, kloka bedömningsuppgifter och inspirerande lärmiljö är långt mer effektiva lärverktyg än betyg.

MEN, betygen är bra för oss pedagoger! Vi tvingas att tänka efter:

  • har jag gett mina elever möjlighet att utvecklas och visa de kunskaper kriterierna beskriver?
  • har jag organiserat undervisningen så alla elever fått möjlighet att träna det som de behöver?
  • vad behöver jag göra nästa termin i klassrummet?
Som skolledare begriper jag inte hur man kan leda en skola pedagogiskt utan att utsättas för detta verkligt systematiska kvalitetsarbete. När jag sätter mina 200 betyg (jag undervisar två klasser i so), tvingas jag att förstå vår läroplan, PÅ RIKTIGT. Min förståelse är elevernas framtid! Jag pratar med mina kollegor och tillsammans förstår vi läroplanen ännu bättre. Vi förstår vårt uppdrag!

Jag tillsammans med Håkan och alla kollegor tänker vidare hur vi kan stötta och organisera skolan så eleverna utvecklas så långt de har förutsättningar till, och lite till! Vilka verktyg behöver vi? Hur ska organisationen se ut? Vad behöver vi bli bättre på? Vad står egentligen i Lgr11? Vad har vi i uppdrag att utföra? Allt under terminsbetygsättningen.

Våra betygsättardagar är bra, riktigt bra! Tillsammans blir allt Så mycket bättre! Och det blir det på Fäladsgården, TACK alla kompetenta och proffsiga kollegor!

Systematiskt kvalitetsarbete, på riktigt! Betygen behövs, men inte till eleverna utan till oss pedagoger!
/Viveca

tisdag 19 november 2013

Google Edu i ett större sammanhang

En hel del dag i Googles tecken. Vilken roll har Google i världen? Sydsvenskans journalist Andreas Ekström vände alla uppfattningar upp och ner och problematiserade huruvida det är bra att Google stänger möjligheten att söka barnporrsiter? Vad blir nästa steg? Är det demokratiskt? Visste ni förresten att Google har 89% av VÄRLDENS sökmarknad? Googles omsättning är större än Sveriges BNP ... Deras nästa mål är att scanna in alla litteratur i världen, de har kommit en bit på vägen ... När de är i hamn kommer språkinlärning att blir något annat än vad det är idag. Muntlig träning blir central, det skriftliga fixar ju Google! Eller?

Vår egen EDU-site är fredad från mycket av denna sökning eftersom EDU-siterna inte ingår i Google datainsamling, skönt tyckte vi. Helt klart är att vi måste bli duktiga på att särskilja vad vi har i GAFE och vad vi har i Unikum, vi är på helt rätt väg, helt klart, vi ska bara bli ännu tydligare.

Att GAFE är ett av de mest användbara verktygen i den formativa processen konstaterades och även där är vi på rätt spår, härligt! Fler tidsmarta kopplingar finns och dessa kommer vi att lära oss under våren, workshops inplanerade!

Att höra Edvard Jensinger och Joakim Norbeck som drivit hela Malmös process fram till ett godkänt avtal mellan Malmö Stad och Google var oerhört intressant och ställde en hel del frågor och utropstecken. Med oss hem tar vi att alla mejladresser i Live@edu (@utb-adresserna) är helt likställda med våra @faladsgardenlund-konto. Båda molntjänster inom edu-domäner. Finns avtal för det ena finns för det andra. Skönt!

Vi är styrkta i vår GAFE-användning, bra!

torsdag 14 november 2013

Vi fick besök!


En av kommunens IKT-pedagoger besökte Fäladsgården häromdagen. Härligt att höra hur en utomstående tolkar vår verksamhet och vår lärandekultur.


måndag 11 november 2013

Kollegialt lärande på Fäladsgården

Efter tre kanonår på Fäladsgården ser jag det fantastiska kollegiala lärandet på Fäladsgården som skolans främsta styrka och jag tänkte därför jag ska berätta lite om hur det fungerar hos oss med min egen undervisningssituation som utgångspunkt. Så här är det för mig.

Samplanering

Allt samplaneras. När vi gör läsårsplaneringar sitter vi i ämnesgrupperna och diskuterar vilket centralt innehåll som ska ligga vilket år och vilka kunskapskrav som passar in att fokusera extra på under de olika arbetsområdena. När vi skriver våra pedagogiska planeringar för varje område sitter vi i mindre grupper på 2-4 lärare. De lärare som sitter tillsammans är de som undervisar samma ämne i samma årskurs. Vi träffas en gång per vecka och lägger in det i våra scheman. När vi skriver pedagogisk planering går vi igenom vilket centralt innehåll vi ska ta med, vilka övergripande arbetssätt vi ska använda, hur det ska redovisas av eleverna och hur det kommer bedömas. Då sker kollegialt lärande på ett övergripande plan och vi analyserar Lgr 11 fram och tillbaka. På de övriga träffarna, under arbetsområdets gång, pratar vi igenom vad som fungerat på våra lektioner och vad som inte fungerat och hur vi ska jobba vidare. Då kan det vara allt från en ny BFL-teknik man testat, kring vad eleverna tyckte var särskilt svårt under en viss lektion. Vi hjälps åt med idéer för att utveckla lärandet så långt som möjligt för eleverna. Förutom att vi under dessa träffar kan ge varandra pedagogiska tips  delar vi också upp arbetet mellan oss med att till exempel formulera uppgifter. På dessa träffar sker också sambedömning av elevernas uppgifter. Det är inte alltid så att vi sitter tillsammans och rättar som under nationella proven men vi diskuterar alltid igenom hur vi bedömer och tittar tillsammans på olika lösningar.

Delakultur

På Fäladsgården finns precis som på alla skolor en fantastisk kompetens. Vi har dessutom flera vägar att lyfta fram och utnyttja den kompetensen. Vi har återkommande Inspirera Mera-pass som är på 60-90 minuter då vi kör lite olika koncept. Det kan vara valbara workshops som hålls av oss lärare själva, det kan vara lärknytis (EdCamp-koncept) där 4-5 teman diskuteras i 20 minuter och sen är det byte av tema eller så kan det vara diskussions-promenader. Dessa samordnas oftast av lärspridarna på skolan men det behöver inte vara lärspridare som står för innehållet. När det är lärknytis och vi kör flera teman kan alla lärare skriva upp vad de vill diskutera på vita tavlan i personalrummet men ofta uppmanar vi gemensamt de lärare vi vet testat något de borde dela med sig av att skriva upp sig själva som inspiratör på ett av passen. Även på våra studiedagar kör vi ofta liknande koncept och då kan det vara heldagar eller halvdagar.

Den viktigaste platsen där vi samlar våra tankar och erfarenheter är denna bloggen. Varje gång en lärare varit iväg på fortbildning ingår det att man skriver ett inlägg. Ofta när vi har studiedagar ska de också avslutas med att man sammanfattar sin grupps tankar i en viss fråga och lägger ut det här på bloggen. Det gör att vi inte bara delar med oss inom kollegiet utan vi för det även vidare utåt.

Detta läsåret har vi dragit igång vår satsning på BFL som är en gemensam satsning för alla lärare i Lunds kommun. På Fäladsgården har vi valt att varje arbetslag har bildat en samtalsgrupp med två samtalsledare per grupp. Vi har en gemensam site där vi lägger ut inspiration och alla lärare har också varsin BFL-site eller blogg där de skriver om hur det går med sitt BFL-arbete i sina klassrum. Dessa har vi fått välja om vi vill ha öppna för alla eller inom skolan. Både BFL-träffarna med samtalsgruppen och våra samtalsledarträffar är kanon för att utbyta pedagogiska erfarenheter. Det jag tror båda har gemensamt är att agendan är pedagogiska samtal. Vi har inte utrymme att prata om något annat på dessa träffar och det är det som gör dem så fantastiskt bra. Men det är nog inte bara det. Det är ju såklart atmosfären på skolan också. Vi jobbar inte en och en. Vi jobbar tillsammans och vi vet att vi alla kan bli bättre. Då blir det ju ett kollegialt lärande eftersom vi har ett kollegie som vill lära sig - helst av varandra.

Sen har vi ju effekterna på eleverna också...men det får bli ett senare inlägg.
"När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt" (Skolverket 2012). 

Nu händer det saker med både läsning och skrivning i 8B!

Nu tisslas det och tasslas det på lektionerna i svenska i 8B! Nästan allt småprat handlar om hur man ska uttrycka sig då andra ska läsa ens text och vad böckerna som läses just nu handlar om och vad deras föräldrar har berättat att de var med om som unga. Meningar läses högt och pojkarna hänger på varandras läppar. Står det om sex?

Varför händer detta?

Jo, i eftermiddag kommer eleverna i 8B bli inbjudna på google till en åk 8 i Umeå som också just filat på egna noveller. På onsdag ska 8B dela sina texter med Umeå och så ska de börja ge respons till varandra. Mängder av goda råd och fniss hörs då de diskuterar detta med de andra i klassen. Jag får nästan hålla dem tillbaka så att deras texter inte är alltför perfekta så eleverna i Umeå har något att kommentera, som kan utveckla texterna ytterligare.

-Vad tycker ni om det här? frågade jag idag.

- Läskigt, lite onödigt, men det känns roligt också. Spännande. Nytt. Kommer vi förstå deras dialekt?

Genom facebookgruppen med det spännande namnet "Svensklärarna" fick jag syn på ett upprop om det fanns någon klass i Sveriges avlånga land som ville hoppa på elevrespons med en klass som skulle skriva noveller. Jag anmälde mitt intresse och tyckte att det var extra kul med den geografiska skillnaden. Under lovet hade jag och läraren i Umeå mailkontakt och drog upp ramarna, diskuterade och tyckte att det skulle bli spännande. Eleverna bedömer enligt samma kamratresponsmall, det blev en reviderad version av en som jag och Heléne Christiansson gjorde häromåret. Imorse ringdes vi vid och nu är det igång!

Återkommer om det föll väl ut :)

Läsningen då?
Jo, ända sedan jag var med på Litteralund i våras och  om läsförståelseuppgifter kontra läsnyckelsuppgifter har jag gått och klurat på hur det skulle bli om våra elever gjorde egna läsnyckelstexter om sina favoritböcker, så att andra kunde få samma läsupplevelse som de fått.

De skulle ta sin favoritbok och utifrån olika frågor och studier av boken få fram vad det var som gjorde att de fastnade för den och sedan försöka förmedla det till nya läsare genom att ge dem specifika lästips utan att avslöja allt. Sedan ut med det på bokbloggen. Där ligger nu ett flertal texter om böcker. Många har svårt att släppa recensionstilen medan andra har börjat förstå vad jag menar och anstränger sig för att fånga uppgiften. Läckert är att grabbarna som läst "Jag är Zlatan" har lyckats bäst, de uppvisar ett engagemang utan dess like. Jag har insett att den måste även jag läsa! Gå gärna in och läs på 8Bs bokblogg.

Vad har föräldrarnas ungdom med detta att göra?

Nja, det är det läsprojekt som just startat, Heléne Nyrén som SO-lärare, är med på tåget och jag har tagit ett arbetsområde som jag och Heléne Christiansson hade i en åk 8 häromåret och friserat en liten smula. Det handlar i stort om att samhället syns i de böcker som skrivs, så om man läser böcker från olika tider kan man se hur samhället förändrats och kanske blivit bättre eller möjligen gått tillbaka.

De fick först spåna om vad 70-80 talet innehöll utifrån alla retrodetaljer eller filmer och böcker de kände till. Sedan presenterade jag ett knippe böcker som skildrar 70-80 tal ur en ungdoms perspektiv såsom "Mig äger ingen", "Barnens ö", Svinalängorna", " En komikers uppväxt" ... ja ni vet ju själva och Johanna i biblioteket gjorde iordning en bokvagn så eleverna kunde komma ned och botanisera.
Sedan hem och fråga ut föräldrarna eller andra släktingar om hur det var då det begav sig för att få hjälp med att hitta tidsmarkörer i den boken de valt och läste. Allt skrevs upp på tavlan till en gemensam tidsmarkörsbank.
Där är vi nu.

Sexet då?

Hur välorganiserad man än är så kommer det inslag man inte riktigt tänkt på. En av grabbarna undrade om man inte fick ta en bok hemifrån istället. Det blev "Radhusdisco" Av någon anledning blev den snabbt väldigt populär...

Sedan ska de jämföra med vad nutida ungdomsskildringar tar upp? Vilka är tidsmarkörerna idag?
Sist ska de skriva egna krönikor över sina funderingar. De kommer också ut på bokbloggen framöver, så titta in längre fram!

fredag 8 november 2013

Första nyckelstrategin leder oss ut i VIntergatan!

Vilken bra samtalsledarträff vi hade i tisdags! Bra diskussioner, kreativa förslag och kollegialt lärande i samtalsledaruppdraget. Öppenheten är vår styrka! Under mötet framkom att trots vårt Manifest behövs konkretisering av vad som behövs i vårt gemensamma kollegiala lärande. Naturligtvis! Att synliggöra lärandet gäller ju även för oss vuxna.

De fem nyckelstrategierna i Formativt lärande är grundpelarna i metoden:

Fem nyckelstrategier
Första nyckelstrategin: Att klargöra, delge och skapa förståelse för förväntade lärandemål och kriterier för framsteg gäller ju även oss vuxna!

Vårt utvecklingsarbete är kollegialt lärande och detta bygger på att var och en drar sitt strå till stacken, så summan blir Så mycket bättre! Något vi vet att vi är proffs på, på Fäladsgården :) Utan vår kollegiala grundstruktur hade vi aldrig kommit så långt som vi gjort!

Kreativitet, Samarbete och Kunskap är ledorden som stämmer i alla lägen på Fäladsgården!

I linje med första nyckelstrategin sätter vi förväntningarna på alla deltagarna tydligt på pränt. Alla förväntas:
  • Vara förberedda till BFL-mötena (ha gjort kortanalys av eget undervisningsmål, gärna kopplat till nyckelstrategierna och /eller annan vetenskaplig, pedagogisk forskning).
  • Prova BFL-strategi i sin undervisning mellan varje BFL-träff (det man bestämt sig för).
  • Lära sig nytt förhållningssätt och nya metoder i formativt lärande genom att bearbeta den input som presenteras på varje BFL-träff.
Delar av första nyckelstrategin, synlig ute i klassrummen, är redan är uppnådd genom att alla alltid skriver LPP:er och publicerar dessa i Unikum och ev på ämnessite.

Vår lärandemodell fortsätter (även om den modifieras med att IUP:n med omdömet nu är borttaget):
I allt lärande är dokumentation viktig, här tjänar lärarnas egna BFL-siter (hur man nu valt att göra denna) sitt syfte och denna blogg som skolans gemensamma dokumentation.

Lärande handlar om utveckling och utvecklingsgrad och hastighet beror på flera olika faktorer. På Fäladsgården vet vi att alla gör de tre ovanstående delarna, de är grunden för vårt kollegiala lärande.

I alla grupper finns de som redan har massa förkunskaper eller känner sig helt nya i detta, det finns de som vill skynda långsamt och de som vill gå "all in". Viktigt är att var och en bestämmer var från minimum till maximum man har vilja och möjlighet att utvecklas just nu. Bredden är vår styrka!

Sikta mot stjärnorna så når vi månen, är du en astronaut som inte nöjer dig med "moonwalk" har du givetvis möjlighet att ta dig längre ut i rymden: läs boken Att följa lärande av Dylan William redan i år, delta/följ någon skolutvecklingsgrupper på sociala medier, i tidskrifter, delta ibland på sammankomster i Lund med omnejd som har utvecklingsarbete som fokus (t ex Pedagogisk pub, ämnesnätverk), delta i konferenser/fortbildning som processar våra utvecklingsmål. 

Oavsett vilken utvecklingshastighet och vilken planet man valt, har Fäladsgården som långsiktiga mål att vi efter 3-årsperioden tillsammans ökat vår förmåga att:
    • hitta nya och bättre former för bedömning för lärande i syfte att stödja eleverna i sin lärandeutveckling.
    • känna oss trygga i vår lärarroll när vi planerar arbetsområden utifrån TPCK- modellen.
    • känna oss trygga i vår lärarroll när vi designar lärsituationer utifrån SAMR- modellen.
    • finna strategier för vår Learning community så vi kontinuerligt håller oss uppdaterade med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom skola. 
    Tillsammans utforskar vi hela Vintergatan! /Håkan och Viveca

    lördag 2 november 2013

    Vi glömde kolla källan!

    En januarimorgon satt jag med Ruben Puentedura i ett litet konferensrum i London. Tillsammans med några av mina kollegor fick jag frågan om vilken vetenskaplig modell eller teori vi arbetar efter på Fäladsgården. Jag har bloggat om den frågan och de tankar som den väckte i ett tidigare inlägg.

    Efter att nu ha läst ett öppet brev till Puentedura http://korta.nu/3lctz och de länkar som finns i brevet har jag anledning att åter fundera kring mötet i januari. Vad hände där?

    Den vetenskapliga grund som skolan ska vila på är numera välkänd och vi strävar dagligen efter att uppfylla detta krav. Frågan vi fick i januari, men som vi inte kunde besvara, bidrog till att vi under våren formulerade vårt ”manifest”. Det är välformulerat och skrivet i den fasta tron att vi nu arbetar på vetenskaplig grund. Men gör vi det? Ruben Puentedura titulerar sig doktor, men han kan inte visa upp någon avhandling inom IKT-området. Det finns inte ens dokumenterad forskning att finna om SAMR-modellen. Har vi köpt grisen i säcken, hoppat över allt det vi lär eleverna om att kolla källan och tagit det halmstrå som räcktes fram?  Jag känner mig snopen och kanske lite lurad också. Vi utgick från att Ruben Puentedura var auktoritet inom området och kontrollerade inte vilka avsikter han har. 

    Läs gärna brevet och de tillhörande länkarna. Bilda dig en egen uppfattning. Jag för min del bevakar om  Mr/Dr? Puentedura svarar på de frågor som ställts. Jag hoppas att han går igång på samma sätt som vi gjorde då han frågade oss om vår vetenskapliga modell.

    Om själva SAMR-modellen har jag emellertid bara gott att säga. Jag tycker att den är tydlig och en god hjälp för mig till att omdefiniera lärandet. Min förhoppning är att den också visar sig i någons dokumenterade vetenskapliga forskning ge ökad måluppfyllelse, så att den på riktigt kan kallas en vetenskaplig modell. Jag vill uppfylla kravet om att skolan ska vila på vetenskaplig grund!


    onsdag 23 oktober 2013

    Kreativa lärmiljöer

    Har den senaste veckan arbetat i åk6 under en projektvecka som bygger på Vänskap och insett hur viktigt det är med våra kreativa lärmiljöer som finns runt omkring oss. Eller kanske rättare sagt de kreativa lärmiljöer som inte riktigt finns runtomkring oss, MEN som vi ändå lyckas skapa på olika sätt.

    Jag tror att ska vi skapa kreativa lärmiljöer, så måste det från början finnas en bra planering med det vi ska göra. Om vi har en bra planering utifrån Lgr11 med mål-arbetets innehåll-redovisning-bedömning-feedback, så är det steg 1. 

    Steg 2 är sedan att göra uppgiften kreativ för eleverna. Hur presenterar jag uppgiften för eleverna? Vilka verktyg får eleverna möjlighet att arbeta med? Var låter jag eleverna få arbeta någonstans? Hur mycket får eleverna vara delaktiga i att påverka uppgiften på olika sätt (innehåll-redovisning m.m.)? Jag tror att har vi som lärare lagt lite extra tid på hur vi presenterar en uppgift, så att eleverna får en känsla för att de direkt vill sätta igång och är nyfikna/intresserade av att vilja arbeta så har vi vunnit mycket.

    Steg 3 är sedan den fysiska lärmiljön och det är där jag tycker vi ofta får lite problem. Många skolor idag är ganska gamla och fyrkantiga i mening att det är klassrum, något grupprum emellan, men man saknar lite mer öppna ytor och ytor där man kan skärma av sig på olika sätt. T.ex om man vill göra en film, spela in en podcast m.m. Jag hoppas att man tänker nytt när man idag bygger/renoverar skolor.

    Annars tycker jag att vi har kommit långt eller i alla fall en väldigt bra bit i att komma på kreativa uppgifter till eleverna där de får använda olika digitala verktyg, sociala medier, entreprenörskap m.m. för att utveckla sina olika förmågor.
    /Carina

    torsdag 3 oktober 2013

    LETT – Rätt och slätt

    LETT, Lunds motsvarighet till BETT (British Education Technolgoy Teaching) och sedermera SETT som i slutet av september tog plats på Gunnesboskolan, hade många godbitar att bjuda på under ca 2 timmar. Efter en kort inledning splittades vi upp i våra valda workshops. Mina val för kvällen var Storyline (Monica Carlsson, Gunnesbo) och Skolappar - Appar för språkutveckling (Olle Strömbäck, Tuna).

    Storyline

    Storyline är en metod för berättande genom skrivande kring en berättelse man skapar tillsammans. Arbetet bearbetas såväl i grupp som individuellt (http://www.storyline.nu/).

    Monica Carlsson visade hur hon genom den digitala tekniken arbetar med Storyline i sina ämnen: engelska, tyska och svenska. Hon använde sig av ett bloggverktyg och skapade rummet för berättelsen: Fritidsgården, The Taurus Express och en camping i Tyskland. Bloggen blir på så sätt en virtuell mötesplats där alla/många slags karaktärer och händelser får plats.  På fritidsgården handlar det mycket om möten och förstås kärlek och eleverna skulle bl a skriva en kärleksdikt. Jag fastnade särskilt för en dikt som en elev, som kallar sig Borgström, har skrivit:

    Du är mitt xbox.
    Du är mitt highscore.
    Du är det ingen annan klår.
    Du är som Nuke på Wasteland.
    Det inget annat rår på.
    Min kärlek för dig är som OMA Dangerclose till en Nootube.
    Med dig hade jag kunnat få vilken killstreak som helst.

    Förutom att använda sig av Blogger, så gjorde eleverna sina egna Vokis, skapade egna och nya rum eller comic strips (pixton.com), ljudfiler, filmsnuttar mm. Med digitalt Storyline finns det knappast några begränsningar; om rummet/väggen blir full - bygg ett till rum (site/blogg)! 

    Monicas bloggar och tankar kring Storyline kan man läsa om på hennes egen blogg: Storylinebloggen

    Med alla dessa idéer med mig funderade jag över hur jag arbetar i mina ämnen (svenska som andraspråk och engelska) och insåg att jag bara med ytterst lite justering av mina LPP:er lätt kan använda mig av, kanske inte direkt Storyline, men av ett bloggverktyg till fiktion. Sagt och gjort så har jag nu i min sva-åtta börjat med ett deckararbete där de ska (som tidigare) skriva sin deckare men den här gången i en egen blogg, länkat till min deckarsite (Deckare åk 8 (SvA). Inledningsvis ska de skapa sin huvudkaraktär och genom en Voki presentera den. Jag får se hur detta landar, men spännande kommer det att bli.


    Appar i språkutvecklingen

    Så mycket bra appar det finns! Som språklärare var jag ju förstås mycket nyfiken på vad jag kan använda i mina ämnen. En delar appar är gratis och en del kostar en mindre summa pengar, men jag tror nog att det är en kostnad väl värd sitt pris.

    Olle började med att säga att det inte finns några pedagogiska appar utan att alla appar kan vara pedagogiska i rätt sammanhang med rätt elever. Han visade därefter appar efter de fyra förmågorna tala, skriva läsa och lyssna:



    Jag klurade lite på vad jag kan använda mig av i min undervisning och jag fann att många av apparna krävde djupare koll, så jag hämtade hem ett flertal till min ipad. Får se vad jag kan använda mig av i min undervisning.

    Gabriella



    fredag 6 september 2013

    Kompetenta kolleger!

    Vad säger man när ett dylikt mejl kommer?

    "Jag håller på att arbeta på litteraturuppgiften för 9B och 9C. 9C har redan kommit igång med läsandet. 

    C, K och C: Synpunkter? Vill ni ha med något från ämnet svenska/svenska som andraspråk i uppgiften? Jag har satt v.45 som sista veckan för läsning p g a att det är projekt och prao, inte mycket andra läxor. 

    D och V: Något annat ur SO-synpunkt?

    Jag ska hämta stoff inför kamratresponsen som finns på C:s BFL-site, hon har länkat en keynote där. Jag har även hämtat inspiration från hur hon har arbetat med bloggen med 6D (nuvarande 7D), så att det inte blir kopior från tidigare arbete!"

    Snabbt kom responsen från en av kollegorna till den skrivande: jag har lite tankar kring sista uppgiften. Kan vi inte lägga den på en wiki så ... Impulsiv reaktion: wiki? Det kan jag inte! Men 3 minuter senare: Bra! Tillsammans fixar vi det! Då lär jag mig ännu mer nytt, kul!

    Kreativitet, samarbete och kunskap, absolut! 
    Ämnesövergripande, digital kompetens, proffsig pedagogik, formativt lärande, sharing is caring ;-)

    Proffsiga Fäladsgården!

    måndag 2 september 2013

    Lust att lära, då lär du mer!

    Ikväll har Peter Gärdenfors pratat om vad som krävs för oss att vi ska kunna utveckla nytt lärande och hur vi håller tempot uppe i allt lärande som krävs.
    • Nyfikenhet
    • Motivation
    • Samarbete
    • Feedback
    var röda tråden.

    Metakognition,  gamebased learning i kombination med förklarande bilder och goda berättare som hela tiden har The Big Five med sig i sin planering är lyckosam lärmiljö.

    Big Five, skrivna för att användas i bedömning, Gärdenfors säger att de istället borde vara underlag för lärarplanering. Känns bra eftersom en av våra modeller i vårt utvecklingsarbete är:

    Där femman står för just The Big Five och är just grunden för planeringen av lärmiljön.

    Att skapa en lärmiljö för förståelse innebär enligt Gärdenfors att:
    • formulera förståelsemål
    • visualisera centrala mönster (mycket lättare nu med digitala hjälpmedel)
    • förankra abstrakta begrepp i elevernas egen erfarenhet
    • utnyttja berättande för att presentera abstarkta sammanhang
    • utvärdera förståelse fortlöpande
    MEN, säger Peter, har de digitala verktygen verkligen ändrat så mycket? Nej, omdefinieringen har inte kommit så långt.

    Nu har vi chansen att låta eleverna:
    Visualisera!
    Tänk Londons tunnelbanekarta:
    Men den är inte alls lik verkligheten. Tänkvärt. Vad kan eleverna visualisera av det som de lär sig? Gör de det, visar de att det kan använda sin kunskap, de tränar sig på att se sammanhang och de använder de ämnesteoretiska begreppen. Givetvis använder vi lärare visualiseringen men visst finns det fler möjligheter än mind-map att visualisera för eleverna idag?

    Vi kan också simulera i klassrummet, det behöver inte längre vara avancerade flygsimuleringsanläggningar. Massor av simuleringsprogram finns både i datorerna och läsplattorna. Rollspel har alltid varit bra simuleringsövningar, använd detta! Här har inte lärobokstillverkarna hängt med! Intressant reflektion att Göran Svanelid, "pappa till Big Five" är en av få läromedelstillverkare till rollspel inom SO-undervisningen.

    Ser du förresten vad det här föreställer?



    Behöver du ledtråden - elefant?
    Hur många gånger ger vi eleverna massa pusselbitar utan att leda dem hela vägen fram till mönstret?
    Intressant koppling han gör att de svarta pusselbitarna är de ämnesteoretiska begreppen som nu är framskrivna i kursplanerna.

    Motivera! Genom att använda spel (här är datorn ett fantastiskt hjälpmedel) där eleven måste lära spelet eller kompisen nödvändig fakta, blir eleven motiverad att lära och själv bli lärare. Rutiga Familjen är ett bra exempel.

    Känns bra det här! Vi kan, vi vet, vi förstår. Och det är dessutom vetenskapligt förankrat.
    /Viveca



    torsdag 29 augusti 2013

    Det ska kännas meningsfullt att gå i skolan!

    Idag har hela skolan haft reflektionsdag. Reflektion både av sitt eget ställningstagande i olika situationer (kopplade till vår Likabehandlingsplan) och sitt eget lärande inför de stundande utvecklingssamtalen.

    Oron fanns i början av dagen eftersom lärmiljön var något decimerad de senaste dagarna eftersom Internet bara varit sporadiskt tillgängligt den senaste veckan. Dagen till ära fanns dock ett nytt trådlöst när att nyttja och tillgång till strömmande film via tråd i gästnätet löste lärmijön för denna viktiga reflektionsdag. Återigen konstateras att vilken enorm digital kompetens alla har på Fäladsgården. Snabbt och enkelt hade alla plockat bort och lagt till nytt wifi och löst "work-arounds" till de strömmande filmerna.

    Jag önskar att någon fluga haft en filmkamera när sexorna spelade upp sina pjäser om hur vi måste vara mot varandra i olika besvärliga situationer. Så kloka och så modiga våra sexor är! Sjuorna fördjupade sig i nätetikett och och tvingades tänka efter vad som kan hända vid en lekfull Facerape eller ett impulsivt foto på Instagram.

    Nyfiken? Titta på SVT:s 15-film Facerape.

    Niorna pratade tolerans på olika nivåer. Får man älska vem som helst? Synen på homosexuella i Sverige och världen, nu och förr. Hur tolerant är du själv? Hur tolerant kommer Sverige att vara om 15 år? Inspiration var Levande historias film Kriminell kärlek.

    Åttornas filmer om lika behandling av alla människor oavsett bakgrund, hudfärg och ursprung får vi vänta på eftersom de fick en återbudsplats till Lune, Tekniska högskolans naturvetarshow för tonåringar. Nu kommer NO:n gå som en dans resten av läsåret!
    Återigen konstaterar vi att synen på varandra är fantastisk på Fäladsgården och både pedagogers och elevers reflektion kring vår gemensamma värdegrund är enormt kompetent.

    När värdegrunden inte varit i fokus har de kommande utvecklingssamtalen förberetts och all lärandereflektion har dokumenterats i Unikum. Var och en har tänkt till i alla sina skolämnen, läst formativa råd, pratat om om varför betygen blev som de blev och hur man ska arbeta i höst för att utvecklas ännu längre.

    Det var tur att It-avdelningen (Lunds kommunikationsavdelning) hittade en lösning på den bristande tillgång på Internet som näst intill lamslagit lärandemiljön den senaste veckan ;-) Nu är vi igång igen! Det blir meningsfullt när man förstår sitt lärande och värdegrundsfrågrona handlar om angelägna frågor.
    /Viveca

    måndag 26 augusti 2013

    Google in Education - En nordisk användarträff kring Google Apps

    En lärorik helg i Köpenhamn med fokus på Google apps och hur man kan använda sig av detta i undervisningen.
    Träffen var på Örestads gymnasium som är en fantastisk skolbyggnad i nytänkande. Här har man 40 st klasser men bara 15 klassrum. Detta för att lärarna måste tänka om hur man kan organisera sin undervisning. Mycket av arbetet sker i grupper lite var stans i byggnaden.



    Det genomgående temat som nästa alla återkom till var att man genom att samarbeta i lärprocessen kunde uppnå mer lärande. Viktigt att skilja detta mot att eleverna gör ett arbete tillsammans där en elev gör vissa sidor och en annan elev några andra sidor som man sedan bara sätter ihop till ett arbete.

    Varför man skall samarbeta.
    1. Ökar kunskaperna / förmågor
    2. Stoppar reptilhjärnan! Är man trygg i sin omgivning så fungerar inlärning. Är man stressad, orolig så hindrar det inlärning.
    3. Skapa möjligheter som man som ensam person inte kan uppnå
    4. Är man också trygg så vågar man sig in i en risktagande situation, komma ut ur komfort zonen!

    Nytt - Bättre - Mer Är ett bra mantra!




    När man sedan ser andra prestera så går det ju även för en själv att göra samma sak!

    Här propagerade de mycket för att ha Google +  konto på så många som möjligt för där finns det möjlighet att ha ett samarbete och en gemensam plattform liknande Facebook  men nu med bara folk inom skolan t ex. Denna kanal vigd åt det pedagogiska arbetet. För att ha ett konto enligt Google så måste man vara minst 13 år och detta är de stenhårda på. De stänger ner hela Google + och man får en liten straffavgift. Något för oss tycker jag!

    Lärare visade hur de använder Drive och Siter för att skapa portfolios med elevarbeten så att man kan se tillbaka och då verkligen se en utveckling. Ett tipps var även att spela in sina egna lektioner och titta på det som var lyckat och det man kan förändra. Över tid så utvecklas även lektionerna.

    Det finns ett smart sätt att skapa korta urler för hemsidor och om man delar ut en sådan url så kan man få ut mycket information av detta. Hur många som klickat, vilken webläsare och typ av dator som används. Var inloggad på ditt Google konto och skriv i en ny flik adressen goo.gl så kommer du dit.

    Hur man genom formulär kan samla in undersökningar och prov. sedan lite hur man kan arbeta vidare med den information man samlat in via t ex ett formulär.

    Olika tredjeparts appar visades och vi fick möjlighet att testa några stycken. Ett sätt att organisera grupparbeten fick vi också vara med på. Varje gruppmedlem får en specifik uppgift och sedan när arbetet är klart så sprider man ut alla grupper i nya tvärgrupper så att man får visa detta till sina kamrater i mindre grupp och även ta del i de andra gruppernas arbeten.

    Jag fick också göra min första Androidapp till telefonen och det var en enkel programmering som liknar Scratch för de som känner till detta.

    Det alltid bra att träffa person som man skall ha en relation med så detta var riktigt bra. Jag fick t ex lära mig hur vi skall installera AppWriter som är en talsyntes kopplat till Google Chome och Google dokument. här kan man också få ordförslag när man skriver och det inte bara på Svenska utan på ett 20 tal olika språk. Något för språken?
    Jag skickar ut länk mm separat.

    Varje dag avslutades med en Demo Slam där en person har 2 minuter på sig att visa något. Jag visade upp skolans nya hemsida på knagglig Engelska och lite teknisk strul men efteråt så fick vi positiv respons på sidan. Det jag ville förmedla var att denna hemsida är dynamisk och att alla lärare är med och utvecklad den! Bra gjort!

    fredag 23 augusti 2013

    Wow, vilken skolstart!

    Idag har vi haft välkomstkalas för alla elever och all personal. Vilken skola vi har förmånen att få vistas i!



    Under uppstartsdagarna har vi vuxna tilsammans sjösatt nästa nivå i vårt utvecklingsarbete: En skola för framtiden med hjälp av TPCK, SAMR och BFL. Samtalslgrupper har startats, Bfl-siter har skapatssamtalsledarna har utbildats och alla har nosat på Dylan Williams bok "Att följa lärande".



    Parallellt har Inspirera Mera-pass hållits där nyttan av våra digital verktyg lyfts fram och som en röd tråd har övergången från lärplattformen Its Learning till vår egenskapade site: Fäladsgården.se löpt.

    Alla har hjälpts åt att skapa siter, tänka vilken information på klass/ämnessiten som eleverna behöver för att kunna utvecklas ännu mer i dela-verktyget Google Apps. Vi förstår inte hur vi arbetade tidigare utan delade dokument!!! Tänk bara så långt vi är i digital medvetenhet när alla säger: "dela den med mig" som den naturligaste sak i världen och mejl är inte alls inblandat!

    Det är underbart att överhöra samtalen i personalrummet när personal säger till varandra: det är så skönt att äntligen förstå! Jag förstår verkligen hur siten ska skapas! Hur gör jag ..? Jag tänker använda QR-koder när eleverna ska arbeta med ... När vi bearbetar likabehandlingsplanen ska vi göra filmer, kan vi visa dem på föräldramötet? Alla hjälper alla! DET är kännetecken för en lärandeorganistaion.

    I ämnesdiskussioner diskuterar kursplaneinnehåll hur naturligt som helst och viljan att tänka om, analysera och tänka nytt för att stödja elevernas lärande finns med hela tiden. Och ändå är det inom detta område vi ska bli ÄNNU vassare!

    Nu har eleverna varit i skolan en vecka och allt känns bara så bra! Om övergången från Its till GAFE sa de naturligtvis bara: Ok. till. Vad annat var att vänta? De efterfrågar planeringar, de är medvetna om sitt lärande och de använder de digitala verktygen precis som de ska.

    Fäladsgården har kommit långt! Det märks, så här i skolstarten på ett nytt läsår.

    Det är kul att vara rektor på en så seriös skola som Fäladsgården!
    /Viveca

    fredag 28 juni 2013

    BFL i Hem-och konsumentkunskap

    Sedan Lgr 11 infördes har arbetet förändrats i ämnet. Från att ha varit i huvudsak helt praktiskt är fokus mycket inriktat på att dessutom numera kunna motivera sina olika val utifrån Hälsa, Ekonomi och Miljö.

    Hållbar utveckling går som en röd tråd genom undervisningen och ska visas både praktisk och teoretiskt (skriftligt).
    I det praktiska arbetet gör eleverna aktiva livsmedelsval och använder matlagningsmetoder som är bra ur HEM-synpunkt.

    Vi, elever och lärare upplever att ämnet blivit alltför teoretiskt eftersom eleverna enligt läroplanen ska; ge omdömen om arbetsprocess och resultat, föra resonemang, göra jämförelser och motivera vid varje lektionstillfälle.

    För att en utveckla förmågorna hos eleverna har vi dokumenterat deras arbete och gett eleverna respons varje gång. Det har varit mycket uppskattat av eleverna.

    Tidigare var det mycket utbyte av papper men sedan höstterminen 2012 har varje elev öppnat ett google-dokument som de har delat med oss. I det dokumentet har eleverna skriftligt planerat och organiserat sin lektion samt motiverat sina val och vi har gett formativ bedömning vid varje tillfälle.
    Det är ett arbete som är svårt för de svagare eleverna och vi har vid andra tillfällen och situationer gjort det muntligt tillsammans med dem. Det är viktigt att alla elever får visa sina förmågor så att de kan blir godkända i ämnet.

    Det vi ser i tidningsartikeln den 9 juni i sydsvenskan om skolmaten är kanske ett resultat av undervisningen i HKK också?

    I utvärderingar med eleverna har vi tillsammans kommit fram till att förändra arbetssättet med de skriftliga motiveringarna. Inspirerade av föreläsningen med Dylan Williams kommer vi att vid varje lektionstillfälle göra det här arbetet muntligt tillsammans och vid 1 till 2 tillfällen får sedan eleverna lämna in motiveringarna skriftligt i sitt google-dokumentet som en sammanfattning.
    Vår förhoppning är att eleverna ska utvecklas genom samarbetet och att de inte ska uppleva arbetet så betungande som de har gjort under läsåret.

    /Margaretha och Anki

    lördag 22 juni 2013

    Kunskapsveckan 18/6-13

    -->
    Kunskapsveckan 18/6-13
    Att utvecklas och orka som lärare: En reflektions- och inspirationsdag.
    I början av våren kändes detta som det ultimata seminariumet när jag själv och flera kollegor började känna oss tröttkörda av utvecklingssamtal, nationella prov, rättning av nationella prov, planering av projektdagar, genomförande av projektdagar, rättning av prov, bedömning av rapporter, kryssning i kunskapstabeller, kontakt med föräldrar, samtal med elever, större grupper, färre personal och någonstans också planering av ordinarie undervisning samt genomförande av lektioner. Då känns det bra när man blir erbjuden en dag som ska hjälpa mig/oss att ”ge mod, hopp och inspiration att säga Ja till rätt saker och Nej till sådant som inte tillför kunskapstillväxt eller andra värden”. Orkar vi bara fram till den 18 juni så kommer det lösa sig, vi får svaren då.
    Det visar sig i en större undersökning i Sverige att många lärare ligger för högt på stresskalan för att det ska vara nyttigt samt att många upplever smärta i nacke och axlar som mycket väl kan vara stressrelaterade. Det finns grupper som är värre drabbade men lärargruppen är en stor grupp och tyvärr finns det bara lite forskning som belyser skälet till att många inte mår bra eller har onödig smärta. Varför är det så? Borde inte en så stor arbetsplats vara intresserad av att både personal och elever mår bättre för att kunna vara kreativa, intresserade och nyfikna?
    Tyvärr fanns inte många svar att få under dagen utan vi kommer tillbaks till att läraren själv måste sovra bland uppgifterna när nya läggs på. Men vilka kan jag ta bort? Vilka är jag tvingad att genomföra, samt av vem? Hur många nya uppgifter ska kommunen, genom olika personer och skolutvecklingsgrupper, kunna klämma in mellan statens direktiv och klassrummet?
    Mitt förslag är att alla nya uppgifter som åläggs pedagoger ska vara deklarerade med vem som beslutat om den nya uppgiften, vad den tänkta vinsten med beslutet är, vem som kommer uppleva den verkliga förbättringen av förändringen, vilken forskning som den nya uppgiften grundar sig på och det viktigaste för lärarna nämligen vilka nuvarande uppgifter ska de nya uppgifterna ersätta. De som beslutar om införandet av nya centrala uppgifter i skolan ska tydligt informera vilka uppgifter i vårt dagliga arbete som olika skolgrupper eller ämnesgrupper ska stryka för att kunna genomföra de nya uppgifterna, utan att arbetsbördan för elever eller personal ska fortsätta öka och riskera skapa mer ohälsa på skolorna.
    Per Wahldén
    ”Den vise söker visheten, dumbommen har funnit den.”

    tisdag 18 juni 2013

    Kunskapsveckan den 17/6-13

    -->

    Kunskapsveckan den 17/6-13

    BFL, SAMR, formativ bedömning, kamratbedömning, IUP är alla teorier för hur eleven ska lära bättre och utvecklas mer. Det måste naturligtvis vara huvudmålet för skolan att sätta eleven i centrum och ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för egen utveckling och eget lärande. Vår roll som lärare är att skapa dessa möjligheter för eleverna men vår uppgift måste också vara att kunna entusiasmera eleverna för våra specialämnen och förmedla en glädje i att studera just dessa ämnen samt vad de har för roll i vår vardag.
    Därför var det spännande att en hel dag få lyssna på, samtala med och ställa frågor till personer från Lunds Universitet som är experter på fysik och aktivt delaktiga i arbetet med att utveckla ESS och Max IV. Föreläsningar som behandlade anläggningarnas roll för Lunds utveckling som kunskapsstad, vilken samhällsfunktion forskningen kan innebära och inte minst den spännande fysiken bakom anläggningarna.
    Vi får inte glömma denna typ av fortbildning för lärare som inriktar sig på fördjupning i det egna ämnet/ämnena, så att vi själva håller oss på tå och kommer tillbaka till skolan med en härlig känsla av nyfikenhet och glädje, som bara en hel dag om fysik kan ge.  Denna glädje för fysik vill vi naturligtvis förmedla till eleverna, kanske kan vi formulera en sinnrik SAMR-uppgift tillsammans med våra kollegor, svara på kluriga frågor, stöttande BFL eller helt enkelt berätta om ESS och max IV med stor inlevelse.
    Den 17 juni 2013 fick en glad gubbe i våra kalendrar.
    / Per Wahldén & Marianne Carlsén

    måndag 17 juni 2013

    BFL på Fäladsgården

    Ingrid började med att ha en snabb genomgång av hur man kan använda sig av BFL i praktiken.

    Efter presentationen fick vi en glimt av vad Cristina, Cathrine och Ingrid upplevde under BETT-konferensen i London i januari 2013. Efter det följde Sokrates-promenad. Vi fick äntligen gå ut i det fina vädret och prata om bl a våra kompetenser, vad vi är rädda för, vad vi definitivt inte ska sluta med och hur vi kan göra undervisningen mer lustfylld.

    Här kan ni se Ingrids presentation igen.

    BFL på Fäladsgården

    Dagens eftermiddagsuppdrag


    Skapa din egen site där du samlar dina tankar och erfarenheter kring BFL. Alla kolleger på Fäladsgården eller i världen, om du vill, kan ta del av det du skriver och du kan ta del av andras utvecklingsarbete.

    Exempel


    Åsas BFL

    Ingrids tankar kring BFL

    Kanjes BFL

    Carinas BFL



    onsdag 29 maj 2013

    Det gör ont!

    Det gör ont att förstå Skolverkets intentioner. Det gör ont att inse att betyg ska sättas utifrån kunskapskriterierna, inget annat. Det gör ont att inse att man nog måste ändra sina arbetsområden och elevuppgifter, igen! Bara för att eleverna ska få möjlighet att utvecklas så långt de har möjlighet till.

    Det gör ont, men det är professionellt! Dagens insats på vår betygarsättardag visar just detta, professionalitet.

    Dagen började med en kort diskussion i hela lärargruppen där olika frågeställningar diskuterades. Frågorna hade tidigare skrivits in på vårt gemensamma dokument så alla var förberedda och hade möjlighet att ställa just sina frågor och möjlighet att länka till de Skolverksdokument som de funderat över.
    Google docs, alla skriver och läser i samma dokument IRL
    Mycket bra diskussion, vi blev klokare med gemensamma krafter. Vi hittade inga sanningar, men vi fick hjälp i vår tolkning av alla Skolverkets olika texter och anvisningar.
    Varför sätter man t ex D och B på Nationella prov (som bara testar några förmågor) när de i andra skrifter säger att dessa betygssteg bara ska användas i terminsbetyget?
    Hur kan man ha F på en del i nationella prov men ändå få E? I terminsbetyget måste ju alla förmågor vara på E-nivå för att vi ska kunna sätta ett E.
    Var är övervägande del? Mer än 50%? det är det inte alltid i rättningsanvisningarna till Np.
    Vi väljer att se NP-bedömningen som en sak och terminsbetyget en annan.

    Dagen fortsatte med hjälp av Lgr 11, Unikums kunskapstabeller och vår egen samarbetsförmåga.
    Kunskapstabell i Unikum

    Hur tänker vi med den aspekten (förmågan)? Hur tokar du "huvudsakligen"? Läs den här texten, vilka A-kriterier hittar du i den? Den aspekten har de visat på idrotten men står i geografin, hur gör vi?

    När jag läser kunskapskriterierna tycker jag att tabellen visar fel bild. "Dessutom ska eleven ..." hör ihop med aspekten ovan. Snart har någon av kunskapstabellerna stuvats om så den bättre visar kursplanens intention.

    Alla bedömningar växte långsamt fram i kunskapstabellerna (flera hade de redan klara idag; de hade vuxit fram under terminen) och snart fanns den visuella bild som Skolverket skriver att vi ska sätta betygen utifrån.

    Men det gör ont, att överföra en uppgifts resultat till ett kunskapskriterium är inte lätt. Det är svårt! Vi behöver nog bli ännu duktigare på att göra elevuppgifter som matchar kunskapskriterierna. Fokus på rätt förmågor kommer att bli ännu större!

    Allt eftersom betygen blev tillräckligt klara i klasserna, skulle de föras in i det gemensamma kalkylarket för preliminära betyg. Siffrorna är underlag för kommande betygskonferenser där vi korsläser siffror, jämför med Np, ställer kluriga frågor till varandra och skärskådar vårt sätt att sätta betyg.
    Gemensamt kalkylfil i Google docs, underlaget växer fram IRL
    För första gången är statistiken klar när vi går hem. Rektor slipper ägna natten till att sammanställa statistik från 40 lärare, 17 ämnen och 390 elever dvs drygt 6000 stycken betyg!

    Den som säger att skolan och dess lärare inte är professionella, har inte sett och hört dagens arbete!!! /Viveca