söndag 16 december 2012

Comenius - Preparatory meeting

Förra året i november träffades ett europeiskt lärargäng för att tillsammans diskutera fram ett nytt comeniusprojekt. Deltagande länder då var England (värdar), Spanien, Rumänien, Turkiet och Sverige (koordinator). efter ett tag tillkom Bulgarien och Rumänien gick till annat projekt.

Under julveckorna skrevs hela ansökan av oss på Fäladsgården och i början av 2012 skickades ansökan in till EU. Mitt i semestern kom ett mejl från svenska Programkontoret (EU i Sverige): ni har nekats projektet. Det som var så bra! Var det för modernt? Beskrivet på fel sätt? Frågorna var många.

Tack vare flera digitala kommunikationer kom vi snabbt fram till att vi ville försöka igen, vi trodde ju på projektet!

England tvingades lämna walk over då deras Principal inte längre ville att hans skola skulle arbeta med Comeniusprojekt. Kortsiktiga betyg blev viktigare. Synd! Säger vi andra. Bulgarien trasslade i kontakten och Nicole från Hannover läste om vårt kommande projekt på EU:s Comenius-sida och tog kontakt, vilken tur!

Visst skulle vi ha nytt preparatory meeting, nu för att verkligen skriva ansökan tillsammans för att på det sättet höja kvaliteten. Vi tror på vårt projekt!

Kvällen den 12 december träffades vi allihop i Zaragoza och över några tapas drogs riktlinjerna upp för de kommande dagarna.

Luciadagen träffades vi upp på Santa Maria del Pilar, nällade att börja arbeta! Men, det var ju Lucia och jag som koordinator tyckte att vi skulle börja med lite svenskt firande. Tack vare flinka kollegor hemma på Fäladsgården kunde vi visa både bilder och sång via ljudfiler live på morgonen. För att ytterligare höja stämningen bjöd Thomas på pepparkakor.


Vi började med att gå igenom EU:s bedömning av våra nekade ansökan. Vi delade upp de olika delarna som fått mest kritik och skrivande började. 

Det är enormt stimulerande att tillsammans med internatioenlla lärarkollegor tänka ut, anlysera, vända och vrida och därefter beskriva hur vi vill arbeta tillsammans. Vilka kreativa diskussioner! Vilka intelligenta frågor vi ställt till varandra! Frågor som därmed skärskådat vår egen syn på lärande och våra egna skolors lärandeorganisation.

Nu är ansökan klar! Vi känner oss nöjda efter tre kreativa dagar och alla är väl insatta i vårt kommande projekt. Carlos har beskrivet arbetet i vår gemensamma blogg, läs hans beskrivning!

Rörande eniga önskade vi att alla våra hemmakollegor att får/tar möjligheten att arbeta med sina europeiska kollegor. Det är så stimulerande! Framför allt inser vi i dylika arbeten att skola kan man ha på många sätt, men alla våra elever kommer att konkurrera på samma arbetsmarknad, häftigt! /Viveca

Projektperiod i åttan

Alla klasserna arbeta med olika projekt samtidigt. Här är ett av många resultat från åttorna!

Uppdrag.

Ett resultat:


Projektperiod i sjuorna

Kommer ni ihåg projektperiodens mål:

      Vara ämnesöverskridande.
      Ge eleven inflytande i arbetssätt.
      Stimulera samarbete (både elever och lärare).
      Innehålla multimediaredovisning (publiceras på vår Google Apps).
      Utveckla framtidskompetenser (”Kännas 2012”).
      Utformas så både elever och lärare känner glädje, ansvar och inspiration i arbetet.
      Sträva efter högsta nivån i Blooms taxonomi och Puenteduras modell.

Höstens projektperioder är till enda och så här skriver en av eleverna om deras period:
Vårt uppdrag har varit att skriva små artiklar alla i klassen och sedan sätta ihop dem till en Webb tidning. Vi har skrivit olika saker t.ex. om  tonårslivet förr och nu, egna låtar och att skrivit argumenterade texter. 

Första dagen fick vi instruktioner om vad vi ska göra under projektperioden. På förmiddagen fick vi information om tonårslivet förr och nu. På eftermiddagen fick vi information om hur vi ska göra Webb tidningen. Vi fick börja skriva om tonårslivet för och nu i de olika kategorier musik, nöje, sport, mode med m.m. 

På sista lektionen reflektera vi lite om vad vi hade gjort under dagen och forsökt lite med Webb tidningen.  

Nästa dag började vi med retuscherade bilder. Vi diskuterade om vad vi tycker när retuscherarna retuscherar bilder. Vi fick även prova på att retuschera oss själva i bild programmet Gimp och sedan skriva en argumenterat text. 

Efter retuscheringslektionen hade vi biologi och tittade på en film.

Efter lunchen arbetade vi med programmet Garageband. Vi skrev en egen låttext till melodin av ’’Love me do’’ av The Beatles. Sedan spelade vi in låtarna i de grupper som vi arbetade i. Den andra lektionen vi arbetade med garageband skulle vi skriva en egen låttext. Man fick skriva både på svenska och engelska. Låtarna blev hur bra som helst!

Sista lektionen vi hade vårt språkval. 

På fredagen arbetade vi med att skriva klart texterna till Webb tidningen. Efter att ha arbetat med Webb tidningen ritade vi klart våra vapensköldar. Som speglar våra personligheter. Sedan hade vi vårt språkval i 50 minuter. 
På eftermiddagen gjorde vi klart Webb-tidningen.
På måndagen tittade vi på en film som heter ’‘Billy Elliot’’. Efter vi hade tittat på filmen diskuterade vi olika frågor på engelska om filmen. Efter lunchen gjorde vi en intervju. I intervjun intervjuade vi karaktärerna i filmen ’‘Billy Elliot’’ och klippte och klistrade i iMovie. 

Sista projektdagen arbetade vi med Webb tidningen i ca: 15 minuter. Sedan gick vi upp till aulan för att titta på en teater. Teatern handlade om hur vi ska hantera våra datorer. Skådespelarna från barnkanalens Barda var skådespelare. Teatern var super!


Ronja 7b






onsdag 5 december 2012

Bedömning, betyg och kunskapskriterier

Ute dalar snöflingorna fridfullt mot en snötäckt skolgård, alla elever är lediga och kan njuta av vinterns kostnadsfria gåva - snö, inne skapas professionella bedömningar som snart ska bli betyg.

Hela dagen har ägnats åt våra nya kunskapskriterier, hur ska de ska tolkas? Hur ska de användas? Vad krävs för de olika bokstäverna? Vilken dag! INGEN kan säga att Fäladsgårdens lärare inte är professionella! Överallt har lärare suttit och diskuterat, visat varandra elevexempel, sambedömt ämnesöverskridande förmågor och tillsammans skapat en gemensam syn och tolkning av de nya kunskapskriterierna.

Kriteriena är allt annat än tydliga och instruktionerna till hur man hanterar kriterierna fram till slutbetyget i åk 6 och 9 är inte heller tydliga. Tur vi har ett läroplanskompetent kollegium.

Alla ämnen har fått kunskapskriterierna inlagda i Unikum som kunskapstabeller vilka fungerat som underlag idag, när vi arbetat med betygen. De lärare som arbetar med sexorna skänkte fjolårets lärare i femman många positiva tankar när de nu arbetade vidare med de kunskapstabeller som lärarna i femman kryssat i under avslutningsmånaderna i femman: Röda tråden på riktigt.

I flera diskussioner blev resultatet inte bara en korrekt bedömning, verkligen gjord utifrån kunskapskriterierna utan även en reflektion av vad vårterminens arbetsområden måste handla om för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de förmågor som läroplanen föreskriver.

Underlag till betyg i Unikum

Många är vi nog som under dagen fått bekräftat att förmågorna verkligen är de centrala och att faktainlärning bara är en grund att använda sina förmågor på:

  • Se samband
  • Föra resonemang
  • Ställa frågor
  • Genomföra undersökningar
  • Använda
  • Söka information
  • Resonera kring källors trovärdighet och relevans
  • Samtala om ...
  • Med mera, med mera
Tur vi har "tänkt om" redan tidigare och nu ger eleverna utmanande elevuppgifter som ger dem möjlighet att utveckla alla dessa förmågor. Tur vi stöttar dem formativt med hjälp av konkret respons i olika digitala miljöer. Hur skolor som inte har datorer gör, begriper vi inte. Ständig tillgång till dator är en förutsättning både för elever och lärare för att komma hela vägen fram till de förmågor som Lgr 11 föreskriver.



fredag 23 november 2012

Poesitema

När jag var med och satte igång poesitemat i två 7:or använda jag mig av youtubeklipp. Först spånade vi tillsammans kring vad poesi är och jag antecknade deras synpunkter på tavlan. Sen tittade vi på filmerna som finns i bifogad pp http://www.slideshare.net/LottaDB/poesi2012 Det fungerade fint. Nu ska eleverna själva göra poesi och redovisa visuellt med digitala hjälpmedel. I filmerna fick de olika tips som vi hoppas ska vara användbara.
Hejhej/Lotta

torsdag 8 november 2012

Likabehandlingsplan 2.0

Likabehandlingsplanen ska vara väl känd för alla och bearbetas varje år. I år har åk 8 skapat radioprogram av sina bearbetningar.

Några smakprov:




onsdag 7 november 2012

Inspirera mera - Lärknytis

Igår (6/11) hade vi ett nytt Inspirera Mera-pass. Vi körde "lärarknytis" - inspirerande diskussioner i små grupper runt förutbestämda ämnen. Ämnena var både önskemål från kollegor och förslag från lärspridarna. För att se vad vi pratade om: klicka här.

tisdag 9 oktober 2012

Betyg i åk 6

Halva arbetslag åk 6 åkte iväg på Skolverkets konferens om betyg i åk 6. Målgruppen var lärare som aldrig satt betyg och  Fäladsgårdens respresentanter var  ett gäng med stor och lång erfarenhet av betygssättning. Trots det grundläggande om konsten att sätta betyg hittade jag  ett och annat  tänkvärt om det nya betygssystemet som jag här tänker delge er andra.

Det finns ett stort bedömnngsstöd på Skolverkets sida. I många ämnen finns kommentarmaterial till kunskapskraven och bedömarträning med kommenterade elevexempel. Materialet ter sig omfattande och viktigt!  Ett starkt och angeläget  önskemål är därför att det bereds tid för oss att sätta oss in i detta stöd så att vi på skolan bidrar till den likvärdiga bedömning som materialet syftar till.

Konferensledarna betonade att vi ska använda all tillgänglig information vid betygssättning. Det innebär att dokumentationen från tidiagre år blir mycket viktig. Det är inte nödvändigt att testa och bedöma alla kunskapskrav varje termin. Det man inte arbetat med bortser man från vid betygssättningen. Efter första terminen i sexan bör emellertid allt ha behandlats! För oss innebär detta att våra kollegor på Lovisa och Svenshög måste dokumentera noga så att vi kan sätta betyg redan efter några månader.

En prestation närmare bedömningstillfället i tid bör väga tyngre än något som gjorts tidigare. Det vi ser i sexan kan med andra ord upphäva det som tidigare bedömningar beskriver.

Vidare klargjordes att olika delar av det centrala innehållet väger olika tungt. Om man arbetat mycket med en del bör den delens bedömning väga tyngre i betygssättningen. Det betyder att det inte endast är kvantitet, antal aspekter som är uppfyllda för ett visst betygssteg ("till övervägande del"), som avgör, utan det finns ett mått av kvalitet också. Man måste  verkligen tränga in i vad bedömningsaspekten innebär. Det gavs en tydlig bild som hjälpte mig att förstå detta;  Om du ser en person  glida över ribban på 2.30 vid ett tillf'älle kan du dra slutsatsen att detta är en god höjdhoppare. Det räcker med ett tillfälle för att konstatera detta. Om du däremot ser en person som efter några öl på krogen en sen lördagkväll träffar darttavlans mitt en gång, vill du antagligen se detta fler gånger för att dra slutsatsen att detta inte är en slump utan att det verkligen rör sig om en skicklig pilkastare. Använd bilden på de olika bedömningsaspekterna i dina ämnen.! I mina funkar den för att avgöra om detta handlar om en förmåga som det räcker att jag ser vid något tillfälle eller om det är en förmåga som jag vill se flera gånger för att vara säker på hur jag ska bedöma den.

Detta är ett axplock av vad jag hörde. Mycket var gammalt och beprövat, annat inte så gammalt men fullt bekräftande för hur vi arbetar på Fäladsgården t.ex. med pedagogiska planeringar och dokumentation.

/Cristina


fredag 5 oktober 2012

Ego-googla och sköt om din googlehygien!


Troed Troedsson
Svindlande tanke - ska jag sköta om min google-hygien? Och är inte tidshorisonten längre? Behöver vi inte prata 1842 eller Lgr69? Nej, paradigmskiftet kom någon gång mellan 1990 och 2012, svindlande tanke nr 2!

Idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, kommunikation- och informationsteknik, eller? Nej visst ja, vi ska inte dela upp världen som vi brukar, vi ska istället se helheterna och nyttja just den möjligheten i skolan att samordna, se förbi gränserna, jobba i samtiden och blicka utåt. Är rutschemat ett av de största hoten i skolan? Eller är det hemmafrun?

Kommer ni ihåg Henrik Widaeus bild på hemmafrun som drömde sig framåt i tiden?
Dr Aron R. Noonberg
Frun som såg teknikens möjligheter att enkelt och bekvämt kunna spola av vardagsrummet när allt var framtidens material i plast. Men vad är felet?
Hemmafrun!
Skulle inte hon ändras? Vi ändras med samhällets utveckling.

Hur många hemmafruar har vi skolans organisation?

Troed Troedsson
I skolan är kunskap = information, njaa. SÅ enkelt är det faktiskt inte, vi vet att kunskap är betydligt mer än information och att det istället är förmågor som räknas. Men vilka? Jo de som är beskrivna i läroplanen, men läser vi texterna med hemmafruns glasögon?

Fundera över Troeds definition på förståelse. För mig blir iallafall de höga kunskapskraven i kursplanerna mer begripliga om man ser framtidens kompetensbehov på det sättet.

Vi lever här och nu och information är gratis och finns i all oändlighet. Det gäller att ta hand om den och kunna bruka den på bästa sätt. Skolans viktigaste uppdrag har alltid och är fortfarande att förbereda ungdomarna till rätt kompetens, den kompetens som behövs i arbetslivet. Men vilken typ av kompetens skiftar med samhällets utveckling!


Tre kolumner, tre olika beskrivningar av vårt samhälle.
Troed Troedsson

Var är du? Var är vi vuxna på Fäladsgården? Var är våra elever?

I det samhället behöver vi nog se om vår google-hygien, mata den med det vi vill, lära oss att ha äkta kommunikation och inse att dagens "sharing is caring" är betydligt mer generöst och humanitärt än gårdagens copyright!

Börja redan idag:
Steg 1 - Börja! (bestäm dig för 5 saker du SKA göra med eleverna som leder mot vår vision)
Steg 2 - Fortsätt! (bestäm dig för 5 saker som är riktigt bra som du gör redan idag och som du vill fortsätta med)
Steg 3 - Sluta! (plocka fram 5 saker som inte behövs längre och sluta göra dem)
Känns det fortfarande lite skrämmande? Använd då Elza Dunkels frågelåda för oss vuxna.

En givande eftermiddag som ni förstår. En eftermiddag med ett antal seminarieledare fördelade på 4 tema:

  • Pedagogisk dokumentation
  • Synliggöra lärandet
  • Ledarskap
  • Viktigt och på riktigt

Därefter föreläsning av Elza Dunkel - ungdomskultur (hennes avhandling"Bridging the distance" om ungas nätkulturer och avslutningsvis ett antal sanningar levererade, eller som Ingrid skrev på Fejan: The man with the answers - Troed Troedsson.

Den viktigaste tanken jag tar med mig är: Varför har vi inte fartkameror på våra elever istället för posititionsangivelser? Varför kan vi inte bara få arbeta formativt?

Men tack o lov, för så här är det, Ingrids inlägg på Twitter:
/Viveca


torsdag 4 oktober 2012

ELS Äppeljuice 2.0

I skrivandets stund är det inte riktigt säkert om det blir Äppeljuice 2.0 eller Stöldmärkt som blir namnet på Fäladsgårdens nya elevgrupp. Den omröstningen pågår just nu på deras facebookgrupp som elever från Fäladsgården delar med elever från Tunaskolan och Gunnesboskolan. Än så länge heter facebookgruppen Elevlärspridarna i Lund och den har 28 medlemmar.

På gruppens facebook finns förutom den pågående namnröstningen:


  • inbjudan till Kick-off den 27 september på Polhemskolan,
  • en film med en liten kille som spelar ukulele,

  • en film av och om Tunaskolans elever,
  • en film av och om Fäladsgårdens elever,
  • en prezi med ett kick-off-uppdrag Uppdrag En dag med min dator,
  • åtta korta filmer med titeln "En dag med min dator"
  • och en enkät.


Länkar till "En dag med min dator"-filmer
En dag med min dator
En dag med min dator


fredag 28 september 2012

LLL konferensen 2012

-->
Här kommer ett hopplock av snabba tankar och intryck från mig som varit iväg på LLL.

Palle Lundberg Stadsdirektör i Helsingborg Utsågs till Årets chef 2009För att han på ett framgångsrikt sätt lyft den kommunala verksamheten och förändrat bilden av Botkyrka. Palle Lundberg sätter upp tydliga mål och får genom sitt engagerade och energiska ledarskap med sig medarbetarna på vägen”. Bl a pratade han om att tänja gränser och att våga.
Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, pratade om ”Hjärnan vill ha roligt"
”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa alla problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka” A. Einstein
Vad är det som är svårt med matte? … kan vi lösa det genetiskt? Kan faktiskt vara så!!
DNA påverkas av miljön – och tvärtom
Epigenetik är den del av genetiken som behandlar ärftliga men reversibla förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Prefixet epi kommer av grekiskans επί vilket betyder på, och syftar till att förändringarna sker utanför själva DNA-sekvensen. I multicellulära organismer utvecklas flera olika celltyper som ger upphov till olika vävnader och organ. Denna differentiering till olika celltyper sker genom att gener stängs av eller sätts på. När en differentierad cell sedan delar sig, bibehålls genuttrycket i dottercellerna, så kallad epigenetisk nedärvning. Epigenetiska mekanismer påverkas av faktorer såsom ålder, kemikalier, droger och diet.
Trevor Dolan, forskare på SU, pratar om vad som i hans ögon är de fyra viktigaste delarna som kännetecknar framgångsrik skolutveckling:
·      Rektors ledarskap
·      Höga förväntningar
·      Lärarsamverkan
·      …åsså formativ bedömning

Pratar om att forskare idag har visat att höger-vänster hjärnhalvan ÄR EN MYT!!!
Fler myter som han avslöjade:
·      vi använder bara 10% av vår hjärnkapacitet.
·      Inlärningsstilar är också en myt.

Dolan var mycket kritisk till svensk skolforskning beroende på att svenska skolforskare inte är intresserad av samarbete med hjärnforskare

Ignaz Semmelweis: Semmelweis reflex= en reflexmässig avvisande av ny kunskap som inte passar in i våra accepterande normer, tron eller paradigmen.
”2,8 miljardersatsningen på matematik är fullkomligt bortkastad, det vågar jag sätta en årslön på!!!”
Aktivera varje elev under en lektion
Han avslutade sin framställan med hur vi skulle få en bättre skola
·      Skapa en miljö som gagnar risktagande. Det är aldrig fel att svara fel
·      Använd och uppmuntra misstag. Låt eleverna själva lösa problem.
·      Kontinuerlig feedback till eleverna och lärare.
·      Flexibilitet och mångfald vid val av undervisningsmetoder
·      Informera elever om hjärnhälsa (mat, sömn, motion, utmana hjärnan)
·      Informera elever om hjärnans plasticitet och hur de kan själva kan påverka  sin kognitiv och intellektuell utveckling.
·      Höga förväntningar. Läraren gör skillnad.
·      Samverkan inom kollegiet som fokuserar på utveckling av effektiva undervisningsmetoder.

Tomas Kroksmark pratade om ”Skola på vetenskaplig grund” (modellskolan), ”Det strechande lärandet” och ” Den sofistikerade instruktionen"
Modellskolan är namnet på ett skol- och kompetensutvecklingsprojekt som utgår från begreppen:
- En skola på vetenskaplig grund
- Forskande lärare
- Full måluppfyllelse
- Kollektiv kompetensutveckling
Det strechande lärandet som innehåller
·      Digitaliseringen
·      Googleiseringen
·      Globaliseringen
·      Didaktiska nätresurser
·      Didaktiska nätverk
·      Didaktiska moln
Skolans sjunde paradigm:
Skolan som möjliggörare
Sedan pratade han om Den sofistikerade instruktionen dvs datorspelens pedagogik. Varför är de så framgångsrika och hur kan vi använda strukturen i uppbyggnaden av spelen för att öka elevernas måluppfyllelse i skolan. Hur är de uppbyggda?
Resultat av hans forskning:
·      Episk pedagogik (vad gjorde egentligen Euklides; Newton frågade forskarna vem slänger äpplena i trädgården och det kunde ju inte forskarna där svara på)
·      Tävlingsmomentet
·      Känslan av att vara smart
·      Den sofistikerade instruktionen (de får instruktionerna utan att de vet det)
·      Intentional optimism (en pedagogisk variant där förmågan att avgränsa
innehållsliga fokus kombineras med att hela lärandesituationen genomsyras
av tanken att allt är möjligt att lära sig)
·      Anonymt teamarbete
Läs mer: Didaktisk Tidskrift, Vol 22, No. 2. 2012, s. 375-385
De två dagarna avslutades av Elisabet Nihlfors, Vetenskapsrådet ”Hur står jag bäst rustad, som ledare för en pedagogisk verksamhet, inför de utmaningar som framtidens lärande kräver?!”
Hon menar att svaret är att genom att vara/skapa
·      Tydlig
·      Synlig
·      Delaktighet
·      Fest
·      (Kultur – Struktur – Ledarskap)
/Håkan

måndag 24 september 2012

Kollegialt lärande ger utmanande elevuppdrag!

Vilken dag - inspirationsdagen den 17 september blev!

Dagen blev en kombination av eftertanke, diskussion, inspiration, modellerande och kreativt skapande av utmanande elevuppgifter.

Lärspridarna startade med att presentera sitt förslag hur vi ska utnyttja det faktum att flera hundra nationella prov ska bedömas till att ge eleverna möjlighet att arbeta med utmanande uppdrag som går helt i linje med vår egen vision och läroplanens entreprenöriella fokus. Vårterminen delas helt enkelt in ett antal kortprojektperioder. En grupp lärare arbetar med Np, resterande del jobbar projektbaserat med eleverna.

Kort brainstorming där all personal (både pedagoger och övrig personal) var med och reflektade över hur dagens omdefinierade skola påverkar deras vardag startade dagen och var i full gång när Henrik Wideaus och Emma Rosen gjorde entré i skolans aula. Små bikupor slog i Lgr11, diskuterade skola i alla utrymmen, hittade beröringspunkter mellan ämnens centrala innehåll och började skapandet av utmanande elevuppdrag.

Snart vändes fokus framåt och Henrik startade sina tankeväckare. Vilka digitala värderingar har vi? Vad är egentligen kollegialt lärande? Vad är vitsen med formativt lärande? Ser vi vad vi tror att vi ser? Eller missar vi några gorillor? Högt och lågt, utmaningar och bekräftelse, allt beroende på var i vår pedagogiska resa vi är. En pedagogisk resa där digitala verktyg är nödvändiga men inte målet. En resa som styrs av kompetenta lärare som förstår att vara formativa, kreativa och så modiga de vågar att verkligen låta eleverna ta plats i sitt eget lärande. Att ha reellt inflytande. Snart konstaterade vi (vilket vi i och för sig även gjort tidigare) att nå de nya skolmålen utan en hög digital kompetens är omöjligt! Vi behöver vår google apps, vår Skype, våra bloggar m m, det GÅR inte annars. 

Henrik pratade mycket klokt men det jag tar med mig allra mest är bilden av puppan och larven med reflektionen: vem ser att en puppa eller en larv ska bli en vacker fjäril? Så tror jag vi ska tänka i vårt formativa förhållningssätt! Puppan finns både bland kollegor och elever!


Stödfrågor till utmanande elevuppgifter. 

Emma landade i skolan och lärarens konkreta vardag och gav oss många exempel på ämnesöverskridande projekt där digitala verktyg varit förrutsättningen för att få med eleverna i entusiasmen. Som en av lärspridarna sa: Emma visade på ett tydligt sätt hur vi ska tänka när vi skapar de utmanande uppdragen; de får inte bara bli ompaketerade elevuppgifter upphottade med i en film- eller podcastförpackning!

Efter lunch satte de verkliga arbetet igång! I smågrupper om 3-4 lärare hade vi uppgiften att skapa ett projekt som stämmer överens med projektperiodernas mål. Överallt användes Lgr11 som naturlig uppslagsbok och skam den som säger att läroplanen är en hyllvärmare! Det gäller inte på Fäladsgården! Grupperna var nyskapade för dagen och alla hjälptes vi åt med att förstå varandras centrala innehåll, vilka förmågor som ska utvecklas och metodiskt pedagogiskt formade vi elevuppdrag som kräver digital kompetens, utvecklar framtidens kompetenser men framförallt uppdrag som engagerar och berör eleverna. 
Översikt av kortprojekt med hjälp av googledocs


Det är underbart att gå runt i en skola där smågrupper av lärare bara är de proffsiga pedagoger som vi ska vara och som gemensamt hjälps åt att lyfta varandra framåt i förmågan att våga vara modig och arbeta med öppna, utmanande elevuppdrag. DET ÄR PROFFSIGT!
/Viveca


tisdag 18 september 2012

Inspirera Mera - Googletime och Unikum

Nytt för detta läsår är att vi lärspridare har återkommande pass med Inspirera Mera.
Vid första tillfället,  under dagarna innan terminsstart körde vi en Lärknytis med fem bord och fem teman:

  • Facebook i undervisningen
  • Film för lärande
  • Googledokument i matematikundervisningen
  • Googledokument i svenskundervisningen
  • Mentorsblogga i Unikum


Idag hade vi vårt andra tillfälle och vi körde två parallella workshops: möjligheter med LPP i Unikum och Googletime.

Jag och Carina höll i Googletime. Där körde vi visning av:


  • Exempel på Klassidor och hur man lägger in kalendrar, videor, dokument från dropbox, sidofält, horisontalfält och kommentarssida. Tips om att låta en elev i klassen skriva in veckans läxa.
  • Exempel på Ämnessidor 
  • Omarbetningshistorik i googledokument för att se vad eleverna skrivit och när.
  • Möjligheter med formulär för enkäter, läxförhör, gruppuppgifter och valblanketter.
Vad blir det på nästa Inspirera Mera? 
Kanske Publicera Mera med projektsiter och elevsiter. Kanske en Teachmeet Fäladen eller Lärknytis 2.



onsdag 15 augusti 2012

Vilken skolstart!

Med värme i hjärtat konstaterar jag att vi alla kolegor på Fäladsgården har förmånen att arbeta med ytterst kompetenta kollegor! Att dessa kollegor dessutom gång på gång visat en samsyn av vår målbild känns bara så BRA! Visionen
PÅ FÄLADSGÅRDEN
SKAPAR ELEVER OCH LÄRARE
TILLSAMMANS
FRAMTIDENS KOMPETENSER GENOM
KREATIVITET, SAMARBETE OCH KUNSKAP
har funnits med hela tiden och genom olika uppdrag och redovisningar gång på gång visats att vi eniga om vart vi vill.
Vi vill forma en skola där elever och lärare tillsammans arbetar och bearbetar omvärlden med hjälp av all tillgänglig teknik och information.

Ett av de första uppdragen var story telling (tack Nigel Barlow som lät oss konferensdeltagare gör en likadan på Education Leadership Summit i Geneve i våras). I arbetslagen lotsades deltagarna fram till ett aktivt skapande av en ögonblicksbild som visar hur det är på Fäladsgården 2014-05-15. Så eniga bilder! Berättelsen om jeans som var först ut: jag går in i 11:an, ser jeans, jeans i alla dess former, gamla, nya, trasiga, byxor, tyglappar. Runt om sitter elever och arbetar, någon ser filmen på datorn som var läxa (flipped classroom), andra arbetar fram olika projektredovisningar på temat jeans. En elev försöker jag få kontakt med men hon är helt inne i sin ljudfil... och så fortsatte det. Ett lag hade satt ihop en film där biblioteket var hjärtat, elevaktivitet över åldersgränserna och glädje genomsyrade alltihop. Två målningar presenterades, en av en spindel och en av en fluga. Drama och bildspel på liknande tema, det var så BRA! allt skapat på knappt 2 timmar, höstens första dag. Jag är imponerad!

En annan övning stod skolbibliotikarien för, som även är lärspridare. Att lotsa ett fredagstrött kollegium från biblioteksplan till sprudlande bildspel som visar hela arbetslagets medlemmars alias med ljud och personliga bilder med namnlappar (skapat på 30 minuter!), otroligt!!! Jag lovar, inför redovisningarna hade alla kollegor vaknat och var nyfikna, ingen blev besviken! Vilken kreativitet som finns i detta kollegium!

Workshop av olika slag har avlöpt varandra och alla har varit välbesökta, nya aktiviteten - Inspirera mera (kombo av Edcamp och Teachmeet) ledd av lärpridarna blev också en hit och återkommer med jämna mellanrum hela läsåret.

Att alla dagarna inramatas av hög läroplans- och bedömningskompetens, vilket egentligen borde vara en självklarhet på alla skolor, är verklighet på Fäladsgården.

Som fluga på väggen vet jag även att elevernas första dagar på skolåret kommer att bli lika kreativa som lärarnas varit. Det blir filmskapande, podcasts, bildspel, berättelser och kreativa samarbetsövningar.

Att eleverna bland annat får sina personliga schema detta läsårs in i sina googlekalendrar blir en härlig skolstartspresent till dem! Och vem vill inte börja en nytt läsår när ens mentor väkomnar en på Facebook så här:







söndag 24 juni 2012

Uppkopplad eller avkopplad!

Vilken härlig föreläsning/stand-up och framför allt en bra avslutning/start på mitt sommarlov.

Uppkopplad eller avkopplad? Hur förhåller vi oss till alla de sociala medier som dagligen och konstant påverkar oss. Är vi alltid uppkopplade eller kan vi vara avkopplade på jobbet och hemma med familjen?

Micke Darmell pratade om att vara härvarande, alltså inte bara närvarande UTAN härvarande. Närvarande är när du är fysiskt på plats, medan härvarande syftar på både en fysisk och psykisk närvaro. Micke tes är: "Oavsett om du är chef, ledare, kollega, vän, förälder eller kärlekspartner, så kommer du att lyckas om du kan vara härvarande!"

Han gav väldigt många bra tips på hur vi kan bli just HÄRVARANDE i vår vardag. Här kommer några:


1. Stäng av jobbmailen under vissa delar av dagen. 
På detta sättet undviker du att bli störd när du t.ex. sitter och planerar eller rättar prov. För 10år sedan blev vi störda 13gånger/h, idag blir vi störda 37gånger/h. Vi behöver alltså minimera antal gånger vi blir störda för att effektivisera vårt arbete. Mailen går ju att kolla efter 1h´s arbete.


2. Stäng av alla sociala medier under dina möten.
Stäng av ljudet på telefonen, mailen, facebook m.m. när du sitter i ett möte. Detta för att du ska vara härvarande i det som diskuteras på mötet. Mötena blir enormt mer effektiva om alla på mötet är härvarande.

3. Sätt upp "Stör ej! skylten.
Även här för att vara mer härvarande och effektiv. Att kunna ha tankarna samlade på det man ska göra, så kanske man ibland får sätta upp "Stör ej"-skylten. 1h effektiv arbetstid gör att man hinner betydligt mer än om det finns störningsmoment runt omkring en.

4. Ingen jobbmail i telefonen.
För att kunna koppla av på fritiden och inte känna pressen att svara på jobbmail, kan det vara bra att inte ha den kopplad till telefonen. Mailen kan du kolla det sista du gör och det första du gör när du lämnar/kommer till jobbet och ändå göra ett bra jobb. Vi måste kunna koppla bort jobbet och vara härvarande på vår fritid också, annars mår vi inte bra på långsikt.

Micke var verkligen inte motståndare till facebook, twitter...och andra sociala medier, men vi måste hitta ett bra förhållningssätt till dessa medier för att må bra och lyckas långsiktigt.

Jag fick med mig väldigt många tankar på hur jag ska tänka för att vara mer härvarande, vare sig det är på jobbet eller med familjen.

Glad sommar!

/Carina

 


tisdag 19 juni 2012

Några tankar efter Språklärardag!

I mars var jag i Malmö på en språklärardag i LRs regi. Fyra forskare delgav sina resultat och jag vill här formulera några av de tankar som föreläsningarna gav mig.

Pia Sundqvist, lektor i engelsk språkvetenskap, Karlstads undiversitet.
 Fritiden är på engelska - without Swedish subtitles.
Hur hänger muntlig språkfärdighet ihop med aktiviteter på engelska på fritiden? Jodå, precis som jag av praktisk erfarenhet kan se hänger elevers muntliga färdighet i främmande språk ihop med i hur hög grad de utsätts för eller använder språket på fritiden. Forskningen visar att film, musik och TV på målspråket är viktiga aktiviteter men inte avgörande för om förmågan att uttrycka sig muntligt utvecklas. Däremot finns det signifikanta bevis på att elever som ägnar sig åt dataspel (interaktiva på Internet) och läsning utvecklar sin förmåga att tala. Det krävs med andra ord aktivitet hos användaren för att språket ska utvecklas!

Jaha, detta var vad forskningen kommit fram till och nu kommer min tanke: Hur kan vi förändra i klassrummet så att vi utvecklar förmågan hos alla elever, även hos dem som inte ägnar sig åt WoW eller läser Harry Potter och Hunger Games på originalspråk? Den frågan förblev obesvarad vid föreläsningen, som så ofta då forkningen möter praktiken. Jag tycker att det är viktigt med vetenskapligt förankrad undervisning, men jag är fortfarande ensam om att prova mig fram för att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Jag vill ha möten mellan forkning och praktik där resultaten blir fruktbara och kommer eleverna till godo.

Så vad lär sig Fg av att jag lyssnade på den här föreläsningen? För det första  kan vi i alla mentorsamtal och utvecklingssamtal hävda med bevis i forkningen att för att utveckla muntlig förmåga i t.ex. engelska måste eleven läsa eller spela interaktiva spel på engelska. För det andra behöver vi språklärare utveckla undervisningen mot ännu större aktivitet. Vem av er har bra interaktiva spel som passar i klassrummet, vilka spelappar skulle funka? Vem är beredd att testa?

Gudrun Erickson, lektor i ämnesdidatik vid Göteborgs universitet, projektledare för nationellt provmaterial i engelska och övriga moderna språk.
Vad är bra (med) bedömning i språk?
Föreläsningen sammanfattade de tankar om bedömning som jag tidigare mött och också försöker arbeta efter. Med andra ord lärde jag mig inget nytt, utan blev snarare bekräftad. Skönt!
Gudrun Erickson framhåller elevens del av bedömningen i form av själv- eller kamratbedömning. Hon betonar också elevens synpunkter på bedömning. Några av dem är att bedömningstillfällen ska innehålla bredd och variation, det ska kännas som om det är någon nytta med dem, man ska lära sig något av dem,  de ska vara rättvisa och bringa klarhet i vad nästa steg i utvecklingen måste bli, de ska ge utmaning och det ska ges tillräckligt med tid för att genomföra dem.

Min tanke kring denna föreläsning är att jag/vi som lärare i större utsträckning ska fråga våra elever hur de vill att bedömningen ska gå till. Antagligen blir svaren snarlika de här ovan angivna, men jag tror ändå på att ta med eleverna i reflektionen kring bedömningen. Att känna sig delaktig och aktiv  i sin lärandeprocess är ju ett av våra mål.

Torun Rudin, undervisningsråd, Skolverket
Att främja språkinlärning i Europa
Torun Rudin försökte besvara frågan om vilket stöd för språkinläning, flerspråkighet och interkulturell förståelse det finns. Hon presenterade mycket kortfattat GERS , Gemensam europeisk referensram för språk, som EU antagigt och som våra läroplaner i engelska, moderna språk och modersmål vilar på. Man känner bl.a. igen språk i olika steg, nivåer (nybörjarnivå, självständig nivå och avancerad nivå) och en handlingsiriktad, kommunikativ språksyn i våra kursplaner. Vidare talade hon om den Europeiska språkportfolion som EU vill ska fungera både pedagogiskt och rapporterande/dokumenterande  som ett sammanhållande stöd för all språkundervsining inom EU.

Min tanke kring denna föreläsning är att den gav vägar in i det stöd som finns för språkundervisningen. Några användbara länkar är http://epostl2.ecml.at/  och http://ecep.ecml.at/ eller Europeisk språkportfolio att använda vid tid och behov.

Amicalement, Cristina