torsdag 17 april 2014

Sammanfattning av en skolbibliotekskonferens i Göteborg

Den 18-19 mars fick jag förmånen att åka till Skolportens konferens om skolbibliotek i Göteborg. Det var en fullmatad konferens med många olika aspekter av skolbiblioteket. Både läsning och källkritik behandlades. Jag twittrade en del under konferensen, kolla gärna #skolbib14. På UR-play kommer hela konferensen att kunna nås från slutet av april. Jag rekommenderar en titt!

Dag 1
Tisdagen inleddes med en föreläsning av Cecilia Gärdén som är universitetslektor på Bibliotekshögskolan i Borås. Hon pratade om att vi måste få in skolbiblioteksforskningen i praktiken. Hon menade också att vi skolbibliotekarier är viktiga för att forskningen kring skolbibliotek ska kunna utvecklas – vi måste dokumentera vårt arbete och hur vi praktiskt använder forskningen. Gärdén visade också hur det stämmer att elever upprepar mönster de lärt sig i de yngre åldrarna och hur aktiv undervisning ger resultat. Därför känns det så viktigt och roligt att arbeta på Norra Fäladens skolområde där vi tar ett gemensamt grepp både när det gäller informationssökning och läsning från början. Det bästa tipset jag tog med mig är att jag alltid ska tänka ”Vad vill jag att eleverna ska kunna” istället för ”nu får jag inte glömma att visa den och den databasen”.

Nästa föreläsning hölls av den otroligt inspirerande Barbro Westlund som säkert många av er känner till. Hon pratade mycket om hur vi kan arbeta med läsförståelse i olika genrer, eftersom det dels är viktigt att elever kan skilja olika genrer åt men också för att det kan bredda lärandet med olika sorters texter. Till exempel pratade hon en del om att bilderboken inte ska sluta användas i högstadiet! Genom bilderböcker kan vi visuellt bli medvetna om våra egna och andras känslor. Dessutom kan det väcka många känslor som gör att man kan diskutera värdegrundsfrågor och demokrati. Jag blev väldigt inspirerad av det, dels är det kul att Viveca och jag använde många bilderböcker med åttorna för att diskutera rasism, kolonialism och imperialism. Dels blev jag sugen på att ”knacka på” på bildlektionerna och visa några fantastiska bilderböcker för ungdomar som nyligen kommit ut. Anna Höglunds ”Om detta talar man endast med kaniner” är en fantastisk bok om utanförskap och ensamhet som jag rekommenderar till alla er pedagoger, tar endast en liten stund att läsa.

Efter Barbro Westlund var det dags för läsambassadören Johanna Lindbäck (Hon har tagit över efter Johan Unenge som faktiskt var här på Norra Fäladens pappacirkel för en knapp månad sedan!) Johanna ställde frågan ”Hur skapas litteraturälskare?”. Hon pratade om kulturrådets satsning ”Läsa för livet” http://www.kulturradet.se/Lasframjande/. Vi måste göra de vuxna medvetna om läsningens betydelse. Lindbäck pratade mycket om hur viktig läsningen är i alla ämnen något som vi redan diskuterar här på Fäladsgården. Hon samt kulturrådet efterfrågar även mer samarbete kring läsning och idrott vilket gör det extra roligt att Fäladsgården just startat ett läsprojekt på idrottslektionerna! Vi inne på biblioteket håller just nu på att tänka och fundera kring hur vi kan utveckla detta till även ett fritidsprojekt. Johannas hetaste tips var i alla fall att från småbarnsår fram till gymnasiet så är det enda man ska tänka på när det gäller läsning och läsförståelse att läsa och diskutera – och sen upprepa. Och glöm inte läs för era barn! Oroväckande få läser för sina barn i småbarnsåldern!

Augustenborgsskolan från Malmö var också med och berättade om deras arbete med serier i undervisningen. Dels Kalle Anka för år 3-6. Jag beställde tre gratis klassuppsättningar i höstas så om ni vill använda det finns det lärarhandledning samt material. I åttan använde de också Walking dead-serien och även där finns det en lärarhandledning. Är det något ni skulle vara intresserade av så hör av er till mig!
Den första dagen avslutades med Sofie Samuelsson från Hallonbergens bibliotek. De är det första hbt-certifierade biblioteket i Sverige. Jag har lyssnat på henne förut och det är alltid intressant. De jobbar till exempel mycket med att använda ett inkluderande språk till sina låntagare, inte säga killar, tjejer och föräldrar utan försöka variera sig så att alla känner sig inkluderade.

En mycket givande dag! Jag skriver mer om den andra dagen efter påsk. Hör gärna av er om ni har några frågor. /Johanna