måndag 24 oktober 2011

Nu händer det saker!

Skolan utvecklas! som lärandeorganisation! Skam den som säger att vi inte är på väg mot en skola i 21st century skills anda!

  • Häromdagen kom frågan från en av kollegorna varför vi inte skriver våra pedagogisk utredningar i delade dokument så vi slipper att klippa och klistra ... Absolut! Kommer, lovar! Här kommer vår googlesite till förträfflig nytta. Efter lovet finns möjligheten! Med en liten manual ;-)
  • När eleverna använder MindNode för att lära kamraterna någonting, zoomar de tjusigt ut och in med hjälp av sina förträffliga styrplattor, smart!
  • Omdömen (skriftliga) kan skrivas som svar på elevernas kommentarer och öppna upp till dialog. Äntligen känns omdömena som betydelsefulla!
  • Eleven som kommer och frågar varför hennes dator inte kommer tillbaks från reparation: jag kan inte jobba! Jag får sämre betyg när jag inte har min dator; då måste verktygen användas till fullo klassrummen!
  • Eleven som smidigt "droppar" filen till kamraten så båda har färdiga produkten i sin portfolio, tack Lion!
  • Kollegan som hör med kollegan: vilket program ska vi använda när vi ska lägga ihop alla texterna till en, så den kan bilda bas för fortsatt lärande?
  • Runt om i skolan sker små mystiska projekt; men nej det är studios! Olika filmreportage skapas!
Och detta är bara ett pyttelitet axplock! 

tisdag 18 oktober 2011

Reggio Emila-filosofi – Lgr 11 – 21st century skills

Finns det samband? Hur tacklar vi tankarna på Fäladgsården? Igenkänningsfaktorn har varit hög under de två dagar som jag konfererat om Reggio Emilia och Lgr 11. I tankarna har jag kopplat ihop intrycken med vår vision och våra tankar kring 21st century skills.

Spännande diskussioner har förts med våra kollegor på Backa- och Lovisaskolan som sedan tre år ingår i ett skolnätverk för Reggio Emilia-filosofin i skolan.

De hundra språken, meningsskapande, grupplärande och dokumentation är honnörsorden för en skola som arbetar efter Reggio Emilia-filosofin.

”Fäladsgården, där elever och lärare tillsammans skapar framtidens kompetenser genom kreativitet, samarbete och kunskap” kan det bli bättre? Visst är vi på spåren, även om vi inte känner oss hemma i att vara en Reggio Emilia-inspirerad skola. Jag tror vi tvärtom ska känna oss stolta att vi är det! Och att vi ser framtidskompetenserna som givna mål för våra ungdomar.

Tanken kring de hundra språken är ju just att den kreativa förmågan lyfts fram.  En förmåga måste inte alltid visas på gängse skolsätt: en text, ett prov eller en muntlig redovisning. Nej, fram för kreativa lösningar och uttryck där kulturen tar en naturlig plats. Film, musik, drama och poesi är bara andra uttrycksformer för kunskap, att vi sen kan skapa och visa detta med hjälp av moderna verktyg är ju bara bonus och en fantastisk möjlighet!

Lgr 11, vårt nya styrdokument, se det som möjligheternas dokument! Befriande tanke! Det är nog så här vi måste se på vår innehållsliga text. Visst, politikerna har snävat åt vår konstnärliga frihet något, genom att skriva in det centrala innehållet men vi måste komma ihåg att påminna oss själva om att detta bara är just innehåll, inte kunskapskrav och syfte med lärandet i skolan. Härligt var det att lyssna på Nya Stenkulaskolan (jag lyssnade på 6-9-lärarna) som också deltagit i skolnätverket men som fördjupningsskola, när de säger att Lgr 11 har hjälpt dem i deras tankar. ”Nu är det mycket lättare att arbeta i projekt och låta alla språken blomma”. ”Entreprenöriellt lärande kändes som TACK!  Vi plockar ut förmågorna som är gemensamma för många olika ämnen och lyfter in dem i projekten.”

Är det så här vi ska tänka? Eller ska jag istället skriva, är det så här vi tänker? Vi skapar projekten utifrån det centrala innehåll som har beröringspunkter, lyfter fram de gemensamma förmågorna och dokumenterar (våra duktiga elever med Reggioträning sedan förskolan dokumenterar själva med sina multimedia-kulturella produkter) hur eleverna utvecklar dessa under projektet.

På Stenkula arbetar man mycket med att lita på varandra som kollegor: en mattekollega kan i projektet mycket väl identifiera en bildförmåga och en bildkollega upptäcker en språkförmåga. Detta eftersom förmågorna i Lgr 11 är skrivna på samma sätt och ofta likartade eller t o m samma! Arbetsbesparande och roligt! Arbetslaget får en mening.

Sven-Eric Liedman, idéhistoriker och det senaste decenniet författare till flera skoldebattböcker, senaste är Hets! talade om: Den ökade kontrollfunktionen: NP, skolinspektion, ev kommande studentexamen som enligt honom visar på en systematisk misstro av undervisningsväsendet. Och visst är jag väl benägen att hålla med. Varför skulle vi annars införa allt detta? Att kontrollerna tar tid och kraft. Tid och kraft från lärandet hos barnen och yrkesutvecklingen hos pedagogerna.

Är drivkraften enbart att den offentliga sektorn ska bli lika effektiv som den privata? Med vilka mått räknar man då effektivitet? Meritvärde? PISA-ranking? Eller antal patent 20 år senare? Jag hoppas det är antal patent OCH antal välmående medborgare!

EU:s  åtta nyckelkompetenser lyftes fram. Välbekanta för oss men tål att skrivas fram igen:
    1. Kommunikation på modersmålet
    2. Kommunikation på främmande språk
    3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
    4. Digital kompetens
    5. Lära att lära
    6. Social och medborgerlig kompetens
    7. Initiativförmåga och företagaranda
    8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Tror vi ska påminna oss om de här lite då och då. De här nycklarna ger våra elever öppnade dörrar till framtiden! Tveksamt om betygen har samma dignitet.

Liedman menar att nr 5: Lära att lära är den viktigaste! Och det är väl svårt att inte samtycka med?

Lära att lära gäller oss alla: elever, lärare och alla våra medmänniskor. Vi lärare får inte tappa glädjen i att lära och utveckla oss i didaktikens konst! Att förstå hur eleverna lär sig och hur vi kan stötta dem i sitt lärande just nu 2011. Glädjen i att se en elev fatta, är väl det som gjort att vi valt att bli just lärare? Men varför fattar han? Var det min kluriga uppgift, kamratens kommentar, det idoga repeterandet, diskussionen på rasten, eller filmen hemma? Vi lär inte på samma sätt idag som för 20 år sedan. Idag lever vi ett kunskapsregn som blöter ner oss ständigt, denna kunskap behöver bearbetas i skolan, inte inhämtas som det var när vi lärare gick i skolan.

Det fantastiska med Reggio-filosofin är att den ger möjligheter även för oss lärare, nämligen i dokumentationstanken. På Backaskolan i Malmö har man försökt visa alla våra olika sorters dokumentation, det konkreta exemplet var en filmatisering av ett boksamtal i en nia om Gardells En komikers uppväxt. För att förstå varför vi gör olika sorters dokumentation har de teoretiserat de olika delarna av dokumentationskulturen (de lyfter fram dokumentationen som POSITIV, en förutsättning för vidareutveckling av lärande).
  • Målkollens dokumentation
    • (enligt skollagen: skriftligt omdöme, betyg, IUP med formativ bedömning)
  • Dialogstödjande dokumentation
    • (För att uppgiften ska bli utmanande i nästa lärandetillfälle startar pedagogtanken i dokumentationen av förra lärandetillfället)
  • Praktikutvecklande dokumentation
    • (pedagogens praktik, bara jag kan förändra mitt sätt att praktisera som lärare- hur jag konkret interagerar med eleverna, hur planerar jag?)
  • Bevisorienterad dokumentation
  • Dokumentation för metaförståelse av pedagogiska sammanhang
    • (gemensam förståelse för det vi gör i klassrummet)
  • Dokumentation för förmedling och insyn
    • (till föräldrar, kollegor, skolsverige)
·         Finns säkert fler varianter inom dokumentationskulturen! På Backaskolan, Malmö letar de vidare. Befriande att höra alla skolor berätta att de processar vidare, ingen sanning finns; att just processen att lära sig nytt som lärare är pedagogens utmaning och drivkraft.

      All pedagogisk dokumentation rymmer reflektion över det förflutna. Reflektionen kopplas sen till övervägande inför framtiden. Kom ihåg det!

Utifrån Backaskolans modell kände jag mig en ett stort steg klokare om just dokumentation. Och viktigt är att framföra att dokumentation är långt ifrån bara text, det är lika ofta bild, film, ljud och upplevelser – spännande tanke och befriande! Visst dokumenterar vi massor på Fäladsgården, men vi kanske inte ger oss tillräcklig tid att reflektera över innehållet så det ger kloka övervägande inför framtiden. Det är ju först då vi utvecklas som lärare och skola!

Efter de här dagarna känner jag bestämt: ta ett djupt andetag, stanna upp, ta dig tid att se och lyssna in vad eleverna gör och sägerTänk på det och använd det i planeringen av nästa tema (använd pedagogisk dokumentation där det hjälper dig och dina elever att komma vidare men bara då!). Allt centralt innehåll behöver vi inte ha fördjupat oss i! Bara vidrört ... Vi måste våga lita på vår pedagogiska kompetens; vi är lärare! det är inte de andra! Det viktiga är ju att utveckla förmågorna och ge eleverna nycklar till framtiden. Lgr 11 är ramen men elevernas aktiviteter måste få lov att vara det berömda huret (och det har vi ju fortfarande oskrivet i läroplanen, tack o lov!).

bakfickebok
Avslutninsgvis kan jag inte låta bli att visa ytterligare ett bevis på att kunskap inte ser ut som den alltid gjort och att kreativiteten flödar, överallt! Bok är inte längre en bok! Nej, tänker ni, bok ska läsas på läsplatta har vi sett på bokmässan, men nej, nu har det kommit bakfickeböcker!  Pocketböcker med storleken 8x12 cm som läses på höjden! Fungerar jättebra! Jag var ju tvungen att prova .... ;-) Våra föreställningsvärldar ska tydligen utmanas hela tiden!

/Viveca



måndag 10 oktober 2011

Mentorskap åk 7-lag


Allmän diskussion efter att ha läst artikeln:
Arbetslaget är viktigt.
Som mentor hade det varit mycket bra att inför samtalet med en elev ha fått flera lärares syn på eleven (ur fler aspekter än de ämnesknutna). Vi har problem med att ta upp ca 100 elever kontinuerligt i a-laget. Om a-laget ska kunna fokusera på alla elever krävs att några av våra arbetsuppgifter tas bort.
Viktigt att stötta eleverna så att de själva hittar frågorna, som vi sen stöttar dem i. Hur hanterar vi det då eleven kommer oförberedd till samtalet?
Mentorstiden är viktig för förberedelser inför samtalen. Viktigt att tiden används på ett för eleven bra och utvecklande sätt.
Viktigt att ha en idébank till mentorstiden. Hur får vi de ”duktiga” eleverna att utvecklas utan att de känner en press att alltid bli ”bättre”, att det inte duger som de har gjort.

Så här har vi gjort så här långt i de olika klasserna:

7D
Anna-Lena = loggbok enligt mentorsblanketten, 2 frågor, mål varje vecka, ex fokusera på musiken!, eller låna en bok. Hur har det gått/utvärdering + läsning, och samtal, hur går det? Relationer? Aktuell fråga, alla skriver utifrån sin situation, och öppen information. Anna-Lena går runt och läser direkt på elevdatorn och kollar deras läsblogg. Frågor? Hur vet jag att jag kan? Har jag nått målen? Vad har jag lärt mig?

7C
Birgitta = Liknande A-L, men eleven mailar sin utvärderingen. Använder samma dokument hela tiden, namn –mentorstid. LPP = kan tas upp på mentorstiden, och att reflektera över.
Cathrine = kill- eller tjejsamtal tillsammans i helklass. Trygghet i skolan? Empati och respekt mellan eleverna.

7B
Guje = gruppsamtal och elevsamtal, det individuella efter mentorsmallen och sen bokläsning
Kerstin lägger in en dagens fråga som en uppgift på en mentorskurs i Its. Eleverna svarar skriftligt och lämnar in. T.ex. läs- och studieteknik. Bra om eleverna själv kan komma med frågor- frågeställningar. Enskilda elevsamtal när alla skrivit och lämnat in på mentorskursen. Är nog bra med mål varje vecka och uppföljning veckan därpå.

7A
Christel låter eleverna skriva loggbok, där de får vara privata och eleven är medveten om hennes tystnadslöfte. Tips på studieteknik. Reflektionsdelen i en LPP kan sättas upp på klassrumsväggen, som en aktiv tankeställare till reflektion över sitt lärande.
Helene = arbeta med olika frågor till elevens eget lärande, reflektioner? Hur, vad, elevbladet, iup mål och skriva frågor, skriver ej varje gång, men det finns en poäng med att göra det. Enskilda uppgifter utifrån behovet. Kurs på its-learning, som de lämnar in. Svårt med den ”duktiga” elev typen. De som klarar allt och reflekterar själv. Men ge utvecklings områden, kursplanen med i mål formuleringen.
Jonas = samtal läsning och att skriva en egen mapp. Loggbok som de fyller på med reflektioner och mål.

Exempel på frågeställningar som kan användas:
  • Reflektion / lyssna aktivt! Vad betyder det??
  • Vad har du för drivkraft för att gå till skolan och arbeta varje dag?
  • HUR? gör du en SO/NO läxa. Eleverna skriver svar, som tas upp till gemensam diskussion vid nästa mentorstillfälle.
  • Har du uppnått målen i en viss kurs? Hur vet du att du har nått målen? Hur gjorde du för att nå målen?
  • HUR arbetar du med...
  • Hur tänker du här …..?
I vår egen reflektion så inser vi vikten av att dela med sig av våra olika sätt att arbeta som mentor. Mer tid behövs hela tiden för gemensam brainstorm och utveckling. Vi måste få tid till att delge varandra våra erfarenheter.


The Super Human

Vi tycker mentorstiden är en värdefull tid som är lätt att fylla med bra material! Det är bra att få tid att sitta ensam med en elev, det har vi saknat förut. Mentorstiden kan också användas till gruppstärkande övningar, demokratiska beslut etc. Det kan vara bra för eleverna att ha ett litet konkret mål att uppnå till nästa vecka.

En mentor ska stötta i alla situationer, inte bara den pedagogiska biten som Herr Strandberg fokuserar mycket på. Vi tycker att det är viktigt att jobba med det sociala samspelet också! Hur kan du arbeta på ett effektivt sätt i skolan om du vantrivs?

Mentorn ska coacha på ett personligt sätt. Vi är ju olika, någon har lång arbetslivserfarenhet medan en annan kanske har lättare att kommunicera med eleverna socialt. Vi vill att vår mentor ska tycka att det är lätt att söka hjälp och få tips av sina kollegor i arbetslaget.
Idealmentorn
  • ser eleven.
  • lyssnar på vad eleven säger och behöver.
  • får eleven att tro att det går.
  • får eleven att tro att alla kan.
  • hitta vägar och spår som är kreativa och individuella.
  • får eleven att reflektera över sitt lärande.
  • får eleven att formulera sina mål.
Arbetslag 9

Arbetslag åk8

Vi sammanfattar lite punkter som vi tycker är viktiga:

# Ger eleverna i uppgift att komma med frågor till mentorsamtalen. Inte att vi styr samtalet och ger dem frågor, utan att eleven styr samtalet.

# Vi ska hjälpa eleverna att kunna formulera dessa frågorna.
T.ex:
"Hur ska jag göra för att komma ihåg det jag läser?"
"Hur ska jag våga prata och läsa högt inför klassen på engelskan?"
"Varför har vi läxor?"
"Hur ska jag gå tillväga för att nå nästa utvecklingsmål?" "Vad måste jag förstå, vad måste jag kunna?"

# Se till att eleven får arbeta med målbilder. Det blir kanske lättare för eleven om han/hon har en inre bild att arbeta mot.

# Att eleven verkligen ska förstå syftet med mentorsamtalen och vår roll i samtalet.

# Att eleverna kan diskutera fram bra frågor tillsammans med andra kompisar som sedan kan användas vid mentorsamtalen.

# Eleverna är så vana vid att vi ger dem frågor som de ska besvara och har helt enkelt inte förmågan och erfarenheterna till att kunna ställa relevanta frågor.

# Eftersom vägledningen inför samtalen inte har varit tillräcklig har vi nu förstått att vi måste tänka om när det gäller samtalens utformning och förberedelser.

/Carina, Marianne, Karin, Kerstin A, Cissi, Helene, Jan, Dan och Tina