söndag 18 december 2016

Tänk om...vi kunde ha ett gratisutbyte och bjuda in dem som inte åkt än...

Tanken på en uppsamlingsresa till utlandet med inbjudan till de elever som av någon anledning hittills inte deltagit i utlandsresorna har funnits ett tag. Förhoppningen har varit att få till en resa till ett resmål som inte känns alltför avlägset och skrämmande, att resan inte ska ta längre tid än att det går att komma hem om man verkligen vill, att det ska gå att helt säkert klara sig på svenska och engelska, att resan ska vara kostnadsfri, och att resan ska ha ett lite mindre format än de övriga för att vara överkomlig också i längd.
Allt detta infrias nu i januari med vår resa till Ringe utanför Odense. I mitten av januari bär det iväg med 20 elever, främst pojkar för ovanlighetens skull, till en mycket mindre by än vi normalt sätt besöker under våra utbyten. Väl där ska vi samarbeta med den dansk 8IT-klassen och 9IT-klassen, den senare med tidigare erfarenheter av det Peace Project som en annan av våra vänskolor, Tumaini House School i Kenya tagit initiativ till och driver. Förutom att fördjupa oss i Peace Project ska vi naturligtvis också lära känna varandras länder, språk, kultur och historia. Har de danska eleverna tid och möjlighet kommer de på besök i maj och deltar i vår internationella vecka, en vecka som redan nu har utvidgats till att omfatta också besökare från Frankrike.
Tillsammans med våra utländska kolleger och elever tänker vi vidare om både vårt internationella engagemang och om sättet att få in olika typer av "på riktigt-uppgifter" i verksamheten.
Följ gärna vår Ringe-blogg, inte minst under veckan när vi är på resa.
















Ringe-bloggen





tisdag 6 december 2016

Källkritik --> Sökkritik

I fredags var jag i Stockholm på Skolverkets konferens om källkritikshantering samt om hur skolbiblioteken kan arbeta för nyanlända.

Olof Sundin från Lunds Universitet var inbjuden att prata om källkritik och sökkritik, han är också en av de som arbetat fram skolverkets nya modul för “kritisk användning av nätet”. https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/digitalisering/alla/alla

Det var en givande föreläsning där Sundin pratade om hur källkritik i mycket större utsträckning bör vara sökkritik nu. Det vill säga vi måste diskutera användandet av information snarare än hur man söker. Vi måste diskutera kompliciteten i att söka information med eleverna för att alla ska kunna bli bra medborgare i en demokratisk värld.
(Filterbubblorna har t.ex blivit en stor snackis efter valet i USA! Vi ser bara de nyheter som liktänkande personer delar)

Sundins föreläsning utgick från frågeställningen: - Vad händer när algoritmer allt mer styr vad vi får se i vårt nyhetsflöde?

Fakta spelar mindre roll, nyhetsstationer läggs ner, det blir mer hot och hat och fler och fler hittar sina nyheter på sociala medier. Sundin menar att det är en helt förändrad infrastruktur för spridning nu. (det var nämligen tryckfrihetsförordningen 250 år just denna dag) Nu sker spridning och skapande samtidigt och därför måste t.ex. Google börja synliggöra sina algoritmer och Facebook kan inte vara en utgivare utan utgivaransvar som det är idag.

Det måste alltså till en kritisk analys av infrastrukturen och vi måste se källkritik som en värderingsfråga. Det räcker inte längre att säga; jämför några stycken källor och står det samma sak så är det sant, för det kan ju vara fyra olika källor med samma rasistiska budskap.

En bra fråga att diskutera är varför länkarna hamnar just i en viss ordning?
  • Det som länkas till mest hamnar oftast överst, t.ex.
  • skillnad på vilka träffar en får om en är inloggad på google eller inte.
  • företag finns som anpassar webbresurser så att de ska hamna så långt upp i träfflistorna som möjligt.

Det är hemligt hur sökmotorerna verkligen fungerar. Ändå är det viktigt att diskutera ämnet med eleverna och göra dem medvetna om ATT träfflistan påverkas av olika parametrar, även om vi inte kan säga exakt HUR.

Lite fakta om algoritmer:
  • Ingår i regel i programvaror och består av instruktioner om vad som ska utföras och i vilken ordning.
  • Ett problem som algoritmer löser är att presentera i den ordning så att det som är relevant för flest hamnar först.
  • Den kommersiella logik som finns inbyggda i många algoritmer premierar bland annat popularitet och åsikslikhet.
  • De tjänar pengar av vår användardata och den data som vi delar, facebooklikes, inloggad google-sökning, cookies etc påverkar våra sökningar.

Slutligen, informationssökning kan inte ses som en neutral metod utan måste behandlas i relation till infrastrukturen och algoritmerna. Ta gärna en titt på skolverkets nya modul som jag länkat till längre upp.

/Johanna

torsdag 1 december 2016

Inkludering- en skola för alla

Ett klassrum för alla elever?
Idag var jag på fortbildning i Malmö med rubriken Inkludering- ett klassrum för alla.
Det är inte helt enkelt att sammanfatta en hel dags intryck och lärdomar i en kort text så det avstår jag ifrån. Men jag kan ge några smakprov på vad som sades. Om det som föreläsaren, själv verksam lärare, presenterade är senaste nytt inom området, kan jag bekräfta att vi på Fäladsgården är på helt rätt spår. Det pratades inledningsvis om t ex no hands up , Carol Dwecks olika mindsets etc. Dvs mycket som vi känner igen från våra tidigare BFL-år och det kändes skönt att konstatera att vi arbetat i linje med vad föreläsaren menade var en framgångsrik väg mot en inkluderande skola.

Den definition av inkludering som föreläsaren lade fram var “Individer är olika och har olika förutsättningar, men alla har rätt till delaktighet och gemenskap.”

För att vidga tanken om inkludering lite kan vi dela upp den i social och pedagogisk inkludering. Inkludering behöver inte alltid vara rumslig.  Vi kan skapa delaktighet även när vi under en tid bedriver undervisning för några elever i liten grupp och vi har samma arbetsområde som övriga elever. Det viktiga är att det inte blir permanent.  Då har vi en didaktisk inkludering som möter varje elev där den befinner sig. Samma tema eller arbetsområde men på olika nivå.

Piece of cake, eller hur? Det låter ju lätt i teorin men i praktiken är det inte lika enkelt att skapa material och ha tid för att verkligen ge eleverna den tid de behöver när spännvidden i en undervisningsgrupp kan vara allt från nyanlända elever till mycket högpresterande. Att stå som ensam lärare i ett klassrum med 30 elever som alla har rätt till hjälp från läraren är en svår ekvation.

Den kanske viktigaste distinktionen som föreläsaren betonade flera gånger är dock hur vi förhåller oss till elever i svårigheter. Talar vi om elever med svårigheter eller om elever i svårigheter. Är det eleven som bär problemet eller är det något vi kan göra i undervisningen?
Vilka stödinsatser gynnar då elever i svårigheter?
God effekt:
Kamratlärande- kamratrespons, kunnig elev lär någon som har svårare.
Explicit undervisning (tydlighet, strukturerat och synligt)

Lägre effekt:
Individuellt lärande (forska), enskild undervisning
Samarbetslärande  (obs! gynnar elever generellt) dvs grupparbete, däremot menar forskningen att vi har ett uppdrag att lära elever arbeta tillsammans så vi ska inte helt låta bli att arbeta i grupp även med elever i behov av stöd.

Ett förslag som presenterades var ett tvålärarsystem. Det känner jag spontant skulle vara intressant att pröva i de grupper vi har på skolan som erbjuder extra utmaning.
En annan svårighet med inkludering som en kursdeltagare vittnade om är när elever kulturellt och kunskapsmässigt skapar sin egen gemenskap/grupp. T ex att en grupp elever dras till varandra och på så sätt tar aktivt avstånd från en social inkludering. Hur bryter vi sådant?

Ibland tror jag att vi kan uppleva att inkludering blir missriktad och inte ger den effekt vi önskar. T ex när vi har elever i undervisningsgruppen som uppvisar ett beteende som kraftigt inverkar på resten av gruppens möjligheter till en god lärmiljö? Då måste vi ta till andra lösningar. Föreläsaren betonade att inkludering är målet men att det i olika situationer, kan finnas/krävas bättre lösningar, så länge de inte blir permanenta.

Avslutningsvis vill jag säga att det är skönt när man på en kurs får lära nytt men också får bekräftelse på att den verksamhet som bedrivs på skolan är på rätt spår. Vi har redan har implementerat många av de åtgärder och anpassningar som presenterades på föreläsningen.