torsdag 29 september 2011

Ute är inne

Är idag och imorgon på en jätte spännande och lärorik konferens "Ute är inne".

Vi måste tänka utanför våra klassrum, vad i miljön runt omkring oss kan vi använda.

Arne Nikolaisen Jordet, førsteamanuensis, dr. philos, Høgskolen i Hedmark beskrev det på ett bra sätt. Ett utvidgat lärande rum är två olika delar:
1. Klassrummet där eleverna lär sig teoretiska kunskaper.
2. Ute klassrummet där eleverna lär sig genom kommunikation och samspel i verkliga situationer.

Alltså ska du t.ex lära dig de olika fågelarterna så räcker det inte att sitta och läsa in detta i klassrummet, utan du måste ut i naturen och se på fåglarna för att få ett utvidgat lärande.

Sedan har jag haft workshop i Parkour, så bli inte förvånande om ni helt plötsligt ser elever som hoppar mellan borden i centralkapprummet. Det låter lite skämtsamt, men tyvärr är det så att vi begränsar eleverna i vad och hur dem ska göra saker. Här går parkour en annan väg. Som Mats Johansson ansvarige för denna workshopen uttryckte det "there is no right way just my way". Låt eleverna hitta egna vägar till målet. Det kanske tar lite längre tid, men tänk så mycket dem lär sig på vägen.

/Carina

Varenda unge ska ha rätt till en trygg och säker skolmiljö

Vi är några som har varit på utbildning angående ”Nolltollerans” vad gäller mobbning/nätmobbning.

Huvudpunkten i denna utbildning handlar mycket om vilka konkreta tips som kan ges till elever, för att inte bli utsatta på nätet. Det är viktigt att vi, som pedagoger/föräldrar dvs vuxenvärlden, går in på    de för tillfället aktuella tillgängliga sociala medier som finns, för att ha kännedom om vilka problem/faror dessa kan föra med sig och därmed i förebyggande syfte försöka göra allt för att förhindra dessa.

Övrigt innehåll:
  • Definition av problemet : ” mobbning /kränkning/diskriminering”
  • Tecken varningssignaler på utsatthet /att man utsätter andra
  • Vem är i riskzonen?   
  • Hur många drabbas?
  • Vad säger lagen?
  • Nätsmarthet
  • Vad kan skolan göra?
Materialet som vi fick med oss är copywright. Därmed kan vi alltså välja och vraka och få använda materialet som det passar oss bäst. I personalrummet – i bokhyllan under telefonen- finns ett exemplar tillgängligt för kopiering. Innehållet sammanfattas härmed i följande rubriker: 
  • Till skolpersonal
  • Till föräldramöten
  • Elevmaterial – information om lektionsmaterial med ”lärarhandledning” innehållande  ”En berättelse ur verkliga livet” med tillhörande frågeställningar.
  • ”Nätsmart så klart”:  konkreta tips för elever som dels är utsatt för mobbning på nätet /och dels  - kanske viktigaste av allt -  konkreta tips  i förebyggande syfte vad gäller internethanterande.
  • Om du är utsatt för mobbning 
På det hela taget är detta ett häfte med mycket bra konkreta tips. Kanske något för våra reflektionsdagar. Innehållet i de två sistnämnda punkterna ovan, kan med fördel kopieras, för att anslås i hem-klassrummen. 
Förutom det exemplar för fri kopiering, som nu ligger i personalrummet, kommer en del av detta material så småningom även att finnas som powerpoint  - på följande hemsida:  www.nolltollerans.org

Christel, Cecilia och Per

onsdag 28 september 2011

Att publicera på webben!

Varför ska vi publicera vår kunskap på webben? Om detta och om webverktyget Wordpress handlade dagens seminarium, anordnat av Webbstjärnan.se.

Snabb genomgång om vikten av att syftet med en webbpublicering:
Statiska hemsidor till t ex:
·      Wiki och Wordpress, används till att
o   Samla
o   Visa
o   Hålla ihop ett arbetsområde
o   m m utifrån din egen fantasi
·      Blog används där
o   Processen viktigare än den färdiga produkten
o   Veckobrev
o   Klassråd
o  m m utifrån din egen fantasi

Webbstjärnan är en tävling för skolan för att öka Internetanvändningen i skolan. Webbstjärnan.se är också en samlingstjänst där mycket information om publicering på nätet, olika verktyg och support. Använd denna gratisresurs!

Kanske ställer vi upp med ett lag nästa år eller så tar vi bara godbitarna och skapar vårt eget, som vanligt!

Exemplet vi fastnade för var den enkla matte- och bokbloggen i åk 6 som var 2010 års guldvinnare i grundskolan. Bloggen är enkel i sin form: Läraren skriver ett mattetal t ex
52 + X – 12 = 90 Skriv en egen räknesaga som leder till att man ställer upp ekvationen på rätt sätt. Alla elevernas räknesagor blir bloggkommentarer och på det viset 30 olika möjliga svar. Finurligt!

Annat inspirerande exempel är Expedition Augustenborg (Malmö).

Den som vill sikta högt och se vad man KAN göra går in på Projekt Tjernobyl, fantastiskt men kreativa, programmerande elever behövs... vem vet, kanske några av dessa finns på Fäladsgården? det gäller bara att visa och utmana ;-)

Lite klokare och definitivt mer inspirerade har vi blivit! men också lite mer konfunderade .... det finns ALLTID mer att lära sig. Livets skola är oändlig.

/Gabriella, Cathrine och Viveca




fredag 9 september 2011

Lgr 11 - LÄRA - lärare - uppdrag

Lgr 11 och lärarens uppdrag, 2011-09-01 – 09-02

En lärarens uppgift: att lära elever att lära sig nödvändiga ting! Svårare än så är det inte att vara lärare, och om inte annat så hörs det ju på namnet – LÄRAre. Eller pedagog, pedagogik ju är läran om lärandet. Om detta, om professionaliteten i lärarkåren samt bakgrund och tolkning av våra nya kursplaner handlade Lgr11-konferensen om.

Ständigt blev vi påminda om att lärare är proffs på att få elever att lära sig saker, vem skulle annars vara det? Vi har en tre- eller fyraårig akademisk utbildning som lagt grunden till detta eminenta arbete. Då ska vi också visa att vi är proffs! Ingen annan kan vårt arbete bättre än vi!

Till vår hjälp har vi styrdokumenten, mest av praktisk anledning för att det inte ska skilja sig om man går i grundskolan i Pajala eller Ystad, i kommunal eller friskola men också för att ange riktning till vad vi i skolan ska lära eleverna och därmed det kommande svenska arbetslivet. Alla ska vi följa styrdokumenten. Och nu har vi fått nya, moderna.

Tomas Kroksmark (professor i pedagogik i Jönköping) talade om detta, Eva Leffler (fil dr i pedagogik i Umeå) talade om detta och alla kursplaneförfattarna talade om detta – att vi måste verka i vår profession på ett proffsigt sätt. Styrdokumenten är vår FASS (läkemedelsbibeln). I Lgr11 ska vi slå upp hur vi ska bedöma, vad vi ska arbeta med och dessutom få hjälp med varför vi ska arbeta med olika ämnen. HUR vi gör och HUR den enskilda eleven lär sig kan vi yrkesverksamma lärare, inga doktorerade pedagogikprofessorer. Det är här vår yrkesskicklighet kommer in. Läkaren botar patienter på flera olika sätt beroende på patientens hälsotillstånd, andra mediciner, ålder och tillgång till vård. Men alla patienter vill och har rätt att bli friskare. Samma med eleven: alla har rätt att bli klokare, i alla fall till miniminivån E (och liksom vården har en vårdgaranti har man infört en kunskapsgaranti: alla har rätt att nå E och de duktigaste har rätt att stimuleras så långt som möjligt).

Kroksmark pratade också mycket vikten av skolforskning; ni läste säkert artikeln i SDS lördags (3/9-11) om Ribbaskolan i Gränna, där lärarna forskar samtidigt som de är verksamma lärare. Lösningen är att de forskar på sin egen vardag, precis som läkarna!

Han fortsatte med brandtal:

”Skolan måste kavla upp armarna och harkla sig! Den politiska diskussionen är på fel håll och fel arena. De fackliga organisationerna är för svaga. Enligt facken är det politikernas ansvar att höja lönerna? Är det inte fackens???

Säg vad du som lärare är bättre på än alla andra! Kan du inte det… fråga dig varför? Vilka andra yrken kan en 19-åring hoppa in och göra samma sak?

”Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” citat: Nya skollagen
Alltså, vem som helst har rätt att ifrågasätta vad du berättar i klassrummet och i skolan. Du ska kunna förklara varför du jobbar som du gör. Detta är en laglig rätt.

Vi som skola måste ta tillbaka innehållet i skolans utveckling!”

Visst har han rätt, men visst har vi kommit en bra bit på Fäladsgården? Absolut!
Vidare framförde Kroksmark tankefrågan:

”Lärare är inte skribenter, varför? Att skriva en artikel är oöverstigligt! (alla framgångsrika läkare skriver artiklar och visar vad de kommit fram till i sitt arbete) Det finns lärare som inte läst en enda pedagogikbok på 25 år! Varför? Pengar är inte tid, så det beror inte på det. Varför har det blivit så med läraryrket?

När t ex en kommun får kritik från skolinspektionen sätter aldrig? en kommun in en forskning för att se hur vi kan arbeta bättre.

Lärare är den akademiska yrkesgrupp i Sverige som är minst forskaranknuten. Varför? I Sverige det är tillsatt 1900 000 sek till forskning av svensk skola. Korrelation: ju mer pengar man tillsätter skolforskning desto sämre går det i skolan? Varför? Var är kunskapen? Varför kommer den inte ut till skolan? Kan det vara så att skolan inte är intresserade?
Forskningsresultaten är inte omsättningsbara därför söker inte skolan forskningsresultaten. Är det svaret?

I nya skollagen får man inte resonera så! Lokala forskningsprogram måste skapas. Pilotprojekt tror jag inte på. De blir sällan ringar på vattnet; det har vi provat alldeles för många gånger utan kollektiv utveckling”

Varför når inte alla elever målen? Vilket är vårt absoluta uppdrag.
Det är elevernas fel?
De har fel föräldrar…
SALSA borde tas bort! Den visar bara att det är elevernas fel, att de har fel föräldrar och bor fel. Ger fel signaler! Den didaktiska professionen sitter inte i elevernas föräldrar eller hemmiljö.

Det enda som kan ändras i skolsverige är lärarnas didaktiska kompetens. Du måste bli bättre, du måste skärpa dig! Och DET är en jobbig kommentar. Den slaka linan i skolsverige? Lärarens utmaning är och har alltid varit att förstå och lösa: Oavsett begåvning och socioekonomisk bakgrund; varför lär vi oss olika? Hur vi lär vi oss?
DET är lärarens profession! Den som inte kan svara på det är inte proffsig!

Du som lärare föreställer dig massa saker som du inte egentligen vet. Kunskap utvecklas när något blir empiriskt bevisat. Du tar förgivet att vissa saker är som de är. Den empiriska bevisningen måste ske inom forskningens ramar men i klassrummen. Handlar inte om metoder och organisation av undervisningen. Det handlar om kärnan i undervisningen och att eleverna har rätt erfarenheter. Allt för ofta tror vi att eleverna har erfarenheter som de inte har. DÄRFÖR lär de sig inte.

Kunskap är en kvalitativ erfarenhet av hur du förändras.

Det var hårda ord! Nu tror jag vi ska se Kroksmarks innehåll som en väckarklocka men utan snooze. Vi kan behöva se på vår egen yrkesroll som något fint och proffsigt. Vi har ju faktiskt VALT att bli lärare allihop. Men för den saken skull behöver vi inte ständigt påminnas om våra brister (snoozandet) av allt och alla. När vi väl känner oss ordentligt vakna, fått fötterna ur täcket och första kaffekoppen i magsäcken så kan vi börja fundera på forskningens möjligheter och hur lilla jag skulle tycka det var att fördjupa mig i hur mina elever lär sig i just mitt ämne i syfte att själv bli en duktigare lärare ;-)

Nästa storföreläsning handlade om entreprenöriellt lärande. Här känner jag att vi är på spåren! Honnörsord som: Initiativförmåga, nyfikenhet, inre motivation/bekräftelse, engagemang, egenansvar, mod, kreativitet, fantasifull, meningsfullhet känns bekanta och med i vår vision och målbild. Här kan vi känna oss trygga bara vi påminner oss själva om att skolans uppgift i Lgr 11 är att skapa kunskap, inte reproducera! Vilket är ännu tydligare i Lgr 11 än i Lpo 94.

Lite tolkningshjälp får vi genom följande tabell:

Lpo 94                                     Lgr 11
Känner till                                kan använda
Känner till och förstår            kan kommunicera
Kan använda                          kan lösa
Har en förtrogenhet               kan lära, utforska och arbeta

Sista storföreläsningen handlade om LPP och IUP och kom från Skolverket. Även här är vi på spåret! Jag kunde nästan tro att de kopierat vår LPP rakt av. Känns skönt även om den är lång och lite bökig. Tipset om elev- och lärardel kom även här. Några små allmänna kom ihåg gavs:

·      Ska vi sätta betyg på enskilda arbeten? NEJ. Vi ska använda kunskapskraven när vi värderar elevernas arbeten men vårt uppdrag är att summera elevernas kunskap en ggr/termin.
·      Dokumentationskravet på elevens utveckling, är inskrivet både i skollagen och i Lgr 11.
·      Lärarens ansvar (enligt kap 2) är att beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen i en LPP.

·      Alla elever ska även i fortsättningsvis ha en IUP med skriftliga omdömen.
·      För att mentor ska kunna hålla ett proffsigt utvecklingssamtal måste språket vara gemensamt.
·      Använd the big 4 (analysförmåga, kommunikativ förmåga , metakognitiv, informationshanteringsförmåga) som utgångspunkt till IUP.
·      Lpo:s progressionstanke byggde på Blooms. Ger G-frågor, VG-frågor, MVG-frågor. Nu finns ingen hierarki! Alla nivåer ska göra alla förmågorna! A-uppgifter, C-uppgifter etc är inte möjliga.
·      När vi sätter betyg är det på förmågorna! Alltså behöver vi inte ha hunnit med allt centralt innehåll förrän i slutet av åk 3, 6 och 9.
Kunskapskraven är skrivna utifrån:
-       Förmågor som ska bedömas
-       Det ämnesinnehåll elever ska tillämpa förmågorna på.
-       Vad som definierar progressionen, dvs vad som gör en prestation bättre än en annan.

Resterande tid användes till olika valbara seminarier. SO/Sv-lärare som jag är gick jag på samhällskunskap, geografi, religion, historia och svenska. När jag pratade med andra lärare i pauserna förstod jag dock att essensen var densamma i alla seminarier oavsett ämne:

En grupp på cirka tre personer har skrivit de nya kursplanerna. Alla är verksamma på olika universitetsinstitutioner, några har lärarerfarenhet på grundskolan, andra inte. Uppdraget var att utifrån den akademiska traditionen författa bakgrund, Syfte och Centralt innehåll för grundskolans tre stadier i de olika skolämnena. Uppdraget var också att kommunicera sina texter med lärare ut på fältet i hög grad (remissförfarandet). Kunskapskraven har andra personer skrivit eftersom kursplaneförfattarna inte själva ansåg sig lämpade till detta. Förklaringen till det var att det ju är lärarna som vet vad som är rimligt för barn i olika åldrar att lära sig. Intressant tanke och ack så korrekt. Nu var det ju bara så att utbildningsdepartementet utsåg ANDRA akademiker än lärare att skriva kunskapskraven… kan kanske förklara vara de inte alltid harmonierar 100% med syftet.

Fridfeldt (ge), Svanelid (sh), Nordgren (hi), Svensson (re) och Körling (sv) lyfte alla fram följande:

·      Paradoxen – vi befinner oss i ett paradigmskifte i maktstrukturer. Vad kommer att vara maktbärande i framtiden? Akademisk examen? Sociala nätverk? Konsten att hantera sociala medier? Rikast?

·      Begreppet Centralt innehåll tappar lite av sin betydelse när den innefattar allt. Även vår skolminister har missuppfattat begreppet!?! Nu har man ju inte plockat bort något! Fegt enligt kursplaneskribenterna. Alla lyfte fram att deras kursplanetexter blivit redigerade på utbildningsdepartementet. Exempel:



  •          Syftet med det centrala innehållet var att alla elever ska ha mött ett visst innehåll oberoende skolbakgrund. Viktigt att allt centralt innehåll inte behöver få lika mycket tid! Visst innehåll kanske bara ska ha en halv lektion!
  •      Ämnesövergripande arbete krävs! för att klara det centrala innehållet.
  •      Multimedia är det naturliga verktyget tillsammans med en proffsig lärare.
  •      Kommer NP i So (likt No) 2013 för åk 6 och 9.
  •      Skollagen: Andra raden – ”Utbildningen ska utformas så den bidrar till en personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.”

Kanske ska vi börja kartgeografin med följande karta? 
Vad visar kartan? Varför är det ljust på vissa platser och mörkt på andra? Snabbt kommer vi över från kartgeografin till medier och demokrati...

Rätt svar: Facebooks vänskapsband och Kina är ju svart!


Visst är det ett spännande arbete vi har! Och definitivt ett yrke som är på frammarsch både i legitimitet och ansvar! Kanske resulterar det i lite kulor också ;-) Att utveckla skola är kul!
/Viveca