måndag 15 december 2014

Malala Yousefzai har något att säga oss…





Min 14-åriga son kom hem och berättade att hans lärare i svenska hade visat Malala Yousefzais Nobelföreläsning. ”Den är en halvtimme lång, men du måste se den!”

Jag såg Malala ta emot fredspriset och jag lyssnade på hennes ord om skolan och hur barn i halva delen av världen berövas möjligheterna till skolgång, eller får nöja sig med grundläggande läs- och skrivkunskaper. Med sin Nobelföreläsning talade Malala till mig som förälder och lärare, hon talade till ledande politiker och hon talade till världens barn och våra elever. 

Eftersom våra elever kanske inte söker sig själv till att lyssna på Nobelpristagare, så har jag bestämt mig för att visa talet för 8B och 8D denna vecka. Om någon av er har tid över under veckan, så tveka inte att låta era elever ta del av hennes ord. 

Det är Malalas tur att börja tala en bit in i sändningen: 01:22:40 kan vara lagom att starta upp. Hela programmet ligger kvar på svtplay.se: Nobel-2014-fredsprisutdelningen till den 9/1. 

Malala säger till oss att det är dags att vi får världens ledare att inse hur viktigt det är med utbildning. Men hennes ord kan också bidra till en diskussion i våra klasser, där elever och skolpersonal tillsammans kan stanna upp och reflektera över hur viktigt vårt arbete i skolan är. Det är viktigt att vi alla kommer förberedda till våra lektioner, visar respekt inför varandra och känner stolthet över allt positivt vi lyckats åstadkomma under terminen som har varit. 


Om ni ser klippet och fångas av något av det hon har att säga, så får ni gärna kommentera era tankar till en vidare diskussion. 

fredag 28 november 2014

Internationellt arbete

Under tre dagar har fyra lärare från Fäladsgården arbetat tillsammans med lärarkollegor från Hanover, Ankara och Zaragoza. Mestadels arbetade vi i två olika spår: mattelärare och comeniuslärare. 

När vi sökte comeniusprojektet för tre år sedan var matematik Sveriges stora bekymmer. PISA var i ropet och Sverige hade ångest. Alla i skolan skulle bli bättre på matte, både elever och lärare samt att rektorer måste begripa att allt fokus måste ligga på matte. Naturligtvis även i externt finansierade projekt som EU-projektet Livslångt lärande. För att få pengar som kordinatorland (vilket vi är i vårt nuvarande comeniusprojekt) var vi därför tvungna att väva in matematik. Lite knepigt i början eftersom vi var vana vida att bygga på kommunikation och kultur, men skam den som ger sig och så bra det blev!

Det har varit underbart att följa de fyra mattelärarna (med två "tolkar", en i turkiska till engelska i form av en turkisk engelsklärare, en i spanska till engelska i form av vår egen flerspråkiga Cecilia H) när de diskuterade fram vilka uppgifter de ska göra tillsammans med sina elever på hemmaplan i vinter samt vad eleverna ska göra tillsammans i mixade grupper på vårt kommande möte i februari (med elever). Helt klart att matematik har ett eget språk för kommunicera kunde de riktigt bra utan sina tolkar!

Vi insåg också att vår PISA- ångest inte behöver vara så stor! Maries förslag på matteuppgifter ansågs alldeles för svåra för de tyska och turkiska eleverna! Sverige och Spanien tänker lika och håller samma nivå. 


Vi andra planerade kommande elevmötens innehåll samt skapade en "Tutorial brochure" till lärarkollegor runt om i Europa  som önskar starta ett internationellt projekt. Alltid oerhört intressant att skapa tillsammans med internationella kollegor, vi tänker så lika men så olika!

Jag är lika berikad varenda gång jag varit iväg och jobbat med internationella kollegor! Vi arbetar med exakt samma sak men på tämligen olika sätt. Det visar bara att det finns oändligt många vägar att nå samma mål, kompetenta elever som är väl förberedda för en internationell arbetsmarknad.
Over and out!
(som blivit vårt nya favorituttryck i comeniusteamet)

/Viveca, koordinator i nuvarande comeniusprojekt 

Och tack till vårt otroligt kreativa, positiva och hårt arbetande fäladsteam, de är på gång! Vad månde det bliva framöver med den kompetensen? 

tisdag 18 november 2014

Att åka på fortbildning som lärare var otroligt inspirerande och få förunnat, så efter de här två dagarna i Göteborg med mina ämneskollegor (bland totalt 300 engelsklärare) känner jag mig verkligen full av ny input när det gäller engelskämnet. Programmet var verkligen som en godisaffär där vi fick smaka allt. Det tar tid att smälta, bearbeta och pröva alla tips vi fått. Ny forskning blandades med olika sätt att arbeta, till exempel storyline, minnesträning och en mängd olika engelskspråkiga digitala siter.

Eftersom jag arbetat tillsammans med en av föreläsarna, Sara Bruun, i Vinslöv, och hade läst om hennes nya sätt att arbeta i Skolvärlden, var jag extra nyfiken på hennes föreläsning. Hon berättade om flipped classroom, olika digitala arbetssätt i klassrummet och att våga ta steget. Jag känner att det är där jag står: att jag ska våga ta steget. Men jag tror att det handlar om att ta ett steg i taget. Ett prova ett sätt några gånger, i olika klasser, innan man tar nästa steg. På Fäladsgården har vi ju otroligt bra förutsättningar för att kunna göra detta eftersom alla elever har egna datorer (förutom sexorna; men där kan vi använda de bokningsbara datorerna). I Vinslöv har de inte alls samma förutsättningar, enbart ett fåtal Ipads, elevernas egna mobiler och bokningsbara datorer. ‘It always seems impossible until it`s done’ citerade Sara Nelson Mandela.

Sharon Ahlquist som föreläste på engelska om storyline var behagligt inpsirerande då hon förklarade hur hon på sin skola i Kristianstad i många år arbetat med barn och ungdomar som fick  rita upp en fiktiv gata med hus som sattes upp på en vägg. På detta sätt skapade de en egen historia om alla boende i de olika husen. Genom skapandeprocessen lärde sig barnen engelska såväl som kamratskap och de fick samtidigt använda sin fantasi. Genom arbete i smågrupper blev de dessutom mindre oroliga för att säga fel och därmed ökade deras självkänsla. Många delar av Sharon Ahlquists arbetssätt kan man använda var för sig, till exempel som minnesträning (återberätta en vägbeskrivning).

Ett hav av matnyttiga tips på engelska siter fick vi oss till livs av Maria Estling Vannestål, som även skrivit en bok som jag använt i undervisningen; “Världen i klassrummet”, där hon ger förslag på olika teman att arbeta med och tips på siter, clips etc samt hur eleverna kan redovisa sitt arbete för att vi som lärare ska kunna bedöma vad de lärt sig och strategierna de använt sig av.  I hennes material finns det hur mycket som helst att ösa ur, det är bara att börja!

Varje föreläsare var noggrant vald och hade mycket intressanta saker att berätta, vare sig det handlade om forskning, egna erfarenheter, tips eller helt enkelt nya engelska ord; som engelsklärare var det en fröjd och en kick att få tillfälle att få vara med på denna fortbildning. Så nu tar vi ett steg till!

söndag 16 november 2014

Teori och praktik i skön harmoni




Efter en välbehövlig löprunda - två dagars stillasittande och ett fikaintag långt utöver det vanliga - börjar tankar och intryck från torsdagens och fredagens konferens för engelsklärare i Göteborg arrangerad av Skolporten att falla på plats. En konferens som bjöd på en utmärkt blandning av teori och praktik och som väl motsvarade mina förväntningar. Så vad tar jag då med mig efter de här två fullspäckade dagarna?

Bo Lundahl, universitetslektor vid Malmö högskola och något av en guru inom språkdidaktik och språkutveckling i engelska, inledde starkt med en mycket intressant föreläsning om strategier i språkundervisningen och framför allt problematiken med att bedöma dessa summativt. Med stöd i och utgångspunkt från aktuell forskning visade Lundahl på orimligheten i att bedöma strategier summativt (se kunskapskraven) bl.a. eftersom det i alltför stor utsträckning blir en godtycklig bedömning. Ett av skälen till detta är att strategierna ofta är omedvetna processer som sker "inom" språkanvändaren. Det handlar med andra ord om mentala processer som inte låter sig mätas. Ett annat skäl är att strategier är medel/verktyg snarare än mål. I vilken utsträckning en elev besitter olika strategier för lärande går hand i hand med utfallet/resultatet och är en förutsättning för förståelsen och uttrycksförmågan. En svag elev har få strategier, en stark elev har flera strategier.

På så vis blir alltså strategierna en del av produkten (texten, hörförståelseprovet, samtalet e.t.c.) och ska/kan alltså inte bedömas isolerat från denna. Därför är det också orimligt att skilja ut strategier som en egen aspekt frikopplad från exempelvis "förstå tal" så som nu görs i våra (unikums) betygstabeller. Samma problematik gäller ju för moderna språk.

Det kändes väldigt skönt att få bekräftat att min inställning till hur man ska tolka den här delen av kunskapskraven är stämmer överens med vad forskningen säger.

Strategier är av central betydelse men något som man främst ska jobba med formativt i undervisningen, menar Lundahl, och gav många praktiska tips på hur man kan göra för att synliggöra processerna och skapa en större medvetenhet hos eleven -"learner awareness and language awareness" – utifrån konkreta uppgiftstyper.

På tåget hem bedömde jag några elevtexter i årskurs sex. Eleverna skulle välja en av tre skrivuppgifter som var mer eller mindre styrda. Förutom att eleverna nästa lektion ska bearbeta sina texter efter min respons blir en naturlig följd också att just tala om HUR man går till väga för att lösa en sådan här uppgift på bästa sätt. Den första frågan eleven måste ställa sig är ju ”Vilken uppgift ska jag välja?”. Även här behövs en strategi och en medvetenhet, som man kanske kan tycka är självklar. Det är det dock inte för alla elever i årskurs sex. Självklart ska man välja den uppgift där man har störst chans att lyckas och visa så mycket som möjligt av vad man kan, och inte tvärtom vad man inte kan för att uppgiften kanske är roligare. Eleverna behöver helt enkelt ha lite ”testwiseness”. Något som forskarna vid Karlstads universitet, Erica Sandlund och Pia Sundqvist, berörde i sin föreläsning om att testa tal och tala under test – utmaningar i muntliga prov i engelska. Även de tryckte på betydelsen av att undervisa om strategier. En viktig del av undervisningen i samtliga ämnen eftersom prov- och bedömningssituationer är en del av utbildningen.

Dyslexiforskaren Malin Holmberg talade om varför engelska är så svårt för dyslektiker och hur vi kan hjälpa elever med dyslexi att läsa och skriva engelska. Hon menar att det inte räcker med olika typer av kompensatoriska verktyg och anpassningar, utan förespråkar att eleverna också måste få strukturerad läs- och skrivundervisning av en specialpedagog utöver de ordinarie engelsklektionerna. Holmberg har själv skrivit ett läromedel för just detta syfte. Är det något vi skulle behöva på Fg? Får de dyslektiska eleverna på Fg tillräckligt med läs- och skrivträning i engelska eller handlar det främst om anpassningar av olika slag? Det behöver jag som ansvarig ämneslärare ta reda på.  

Utöver dessa lite ”tyngre pass” bjöds vi också på massor av inspirerande tips om användbara länkar och metoder. Bland annat av Sharon Ahlquist som talade om ”storyline” och Sara Bruun (www.bruunskolblogg.se) som talade om IT i språkundervisningen och betydelsen av att våga släppa kontrollen som lärare. Maria Estling Vannestål talade om tematisk engelskundervisning med världen som verktyg. Något som vi framför allt skulle kunna använda oss av i något av våra projekt.

Att som ämnesgrupp få ta del av samma fortbildning och verkligen kunna fokusera på vårt gemensamma ämne är oerhört värdefullt och något vi sällan känner att vi får ro till i vardagen. Våra två dagar tillsammans gav möjlighet till fördjupade samtal om vår undervisning som kommer eleverna till godo.


Ett av syftena med att delta i fortbildning är naturligtvis att lära sig något nytt och utvecklas som lärare. Ett annat att bli inspirerad och motiverad. En tredje minst lika viktig del, är att ”boosta” självförtroendet genom att få bekräftelse på att det vi gör ligger i linje med vad framstående personer på området förespråker. Den uppmuntran behöver vi lika väl som eleverna!

På riktigt är viktigt

I lördags var jag, Viveca Dahl, Mia Kristoffersson och Anders Karlsson på Vattenhallen tillsammans med 9c. Anledningen? 9c hade gått vidare hela vägen till final i Spänningssökarna som arrangeras av Kraftringen. 2:a-5:e pris är en dagstripp till Köpenhamn, 1:a pris en resa till London!

9c har haft en kärntrupp som jobbat fram en film och presenterade igår men de har också haft klassen bakom sig som har hjälp till med rekvisita och byggt en prototyp. Framförallt har klassen varit viktiga eftersom de har gett viktig feedback på presentationen. Kraftringen har också besökt klassen för att ge bra tips och feedback.  Vad som är häftigt att se är hur mycket en riktig mottagare gör för eleverna. Det blir ett helt annat driv när de har ett riktigt mål och en riktig mottagare att jobba emot. Klass 9c har aldrig haft ett starkare samarbete än nu och det är säkert också därför de vann.

Mer om tävlingen:
Sydsvenskans artikel
Kraftringens pressmeddelande
Se och hör jublet!

lördag 15 november 2014

Skolportens engelskkonferens i Göteborg



Nomophobia, FOMO, Anthropocene and password fatigue?

Under två dagar fick jag och mina engelskkollegor delta i Skolportens fortbildning för engelsklärare på Folkets hus i Göteborg. Vi fick ta del av ett fantastiskt program där vi slapp välja föreläsningar utan lugnt kunde delta i alla. Menyn var väl komponerad: Storyline, bedömning av strategier, texttyper, IT i undervisningen, testa tal och tala under test, tematisk engelskundervisning, nya ord och uttryck (se rubriken), ja listan kan göras lång. Konferensen var ju av förklarliga skäl nischad för lärare i engelska, men det gavs flera exempel på metoder och tankesätt som är av mer allmänpedagogiskt intresse.
Här kommer en rapport från några av alla guldkornen:

Först ut var Bo Lundahl, Malmö högskola, som talade om strategier för läsning, lyssning och kommunikation. Ett ämne som intresserar lärare i alla olika språk. Lundahl menade att det är tveksamt om receptionsstrategierna ska vara föremål för en summativ bedömning.Kommunikationsstrategierna var däremot mer logiska att använda som både medel och mål därför att de tydligt kan uppfattas. 

I kommentarsmaterialet till Lgy 11 står att läsa "Elevernas olika strategier kan vara medvetna eller omedvetna."Ja, hur ska vi förhålla oss till en strategi som för eleven är omedveten? Lundahl fortsatte med en härlig ironi: "Nu har eleven visat olika strategier. Nu väntar vi bara på förståelsen".

Lundahl betonade att strategier är en viktig del av undervisningen, men bör betraktas mer som medel än som mål. Detta synsätt argumenterade Lundahl flitigt för när han satt med i gruppen som utformade de nya kursplanerna, men förgäves kan vi konstatera. 
En duktig läsare har till exempel automatiserat strategierna i högre grad än en svag läsare och dessa används mer omedvetet. Det är anledningen till att det också är svårt att göra just en summativ bedömning av strategier. En god kommunikationsförmåga och en god förmåga att tillägna sig texter tyder på fungerande bruk av strategier.


Dag 2 följde en mycket intressant föreläsning om de muntliga nationella provens utformning och vilka problem respektive utmaningar man som lärare står inför. 
Bland annat fick vi veta att endast cirka 30 % av Sveriges lärare spelar in proven. Föreläsarna, forskarna Erica Sandlund och Pia Sundqvist från Karlstad universitet, menade att det är problematiskt med tanke på elevers rättssäkerhet och deras möjlighet att få en sambedömning om de vill ifrågasätta sin prestation. Vi konstaterar att vi gör helt rätt i att spela in även om det inte finns något krav på det än.

När det gäller bedömningen av de muntliga proven så fick vi veta att så kallad kodväxling, i det här fallet definierat som när eleven byter mellan svenska och engelska under provet inte nödvändigtvis behöver vara ett problem. Den typ av kodväxling som vi talar om är den systematiska kodväxlingen som innebär att eleven ställer en fråga, ofta med tystare röst direkt till kamrat eller lärare. Den används för att komma vidare med uppgiften. Studier visar att detta ofta ger negativt utslag på bedömningen MEN att det ytterst sällan kan kopplas till bristande språkliga färdigheter.

Råden vi fick från forskarna var att lägga mycket tid på instruktioner och träning inför det riktiga provet. Jag tänker att vi i ämnesgruppen kan diskutera vårta förhållningssätt i relation till kodväxlingens inverkan på bedömningen för att skapa ännu större likvärdighet. Jagg avslutar med John Deweys citat som sätter fingret på problemet med att tala under test och testa tal:
"There is all the difference in the world between having something to say, and having to say something."

Bilden nedan föreställer en transkribering av ett samtal från NP år 9. Forskarna får ut väldigt mycket information ur ett sådant samtal Kuriosa: 1 minut tal tar en timme att skriva ned…

Notera rad 13 där det sker en systematisk kodväxling!

Sharon Ahlquist från Högskolan i Kristianstad berättade om Storyline, ett tematiserat sätt att arbeta med engelska. Intressant och vi konstaterade att vi kan börja med att plocka en del russin i den kakan och sprinkla ut dem i vår nuvarande undervisning. 

Som avslutning på två väldigt givande dagar presenterade Nicholas Waters, lärarfortbildare med nyord som specialitet, en mycket inspirerande föreläsning om engelskans ständigt föränderliga natur, dvs alla nya ord och uttryck som skapas över hela världen. 
Ta dessa till exempel, vad säger de om vår samtid?



Om ni undrar över orden i rubriken kan vi diskutera dem när vi ses! Så kära kollegor glöm aldrig: YOLO!







fredag 14 november 2014

Skolinspektionens tankar om Lunds skolor ur ett fäladsperspektiv

I onsdags överlämnade Skolinspektionen högtidligt sitt beslut med föreläggande till Lunds kommun. Huvudmannen, representerad av en politiker från var förvaltning fick sin mapp eftersom de är ansvariga för skolverksamheten. Skoldirektören i var förvaltning fick kopia på beslutet eftersom det är de som ska genomföra det som behövs utifrån granskningen.

Själva handlingen är fylld med symboler och det är ibland viktigt att påminna sig om vem som har tolkningsföreträde av verksamhetens innehåll. Huvudmannen (företrädd av politikerna) har ansvar för att säkerställa att ramarna finns för den skola som skollagen föreskriver. Skoldirektören har ansvar för att stärka verksamhetscheferna (rektor(förskolechef) så de kan skapa och leda den verksamhet som skollagen beskriver. Pedagogerna i verksamheten har ansvar att vara så insatta i skollagen att de förstår och kan verka i den anda som rektor/förskolechef fått uppdrag att skapa.

Skolinspektionen är nöjda med Lunds kommun! De börjar dock sin dragning med att öppet ställa frågan: varför är eleverna i Lunds skolor så stressade? Tänkvärt! Speciellt eftersom denna fråga varit uppe här på Fäladsgården med regelbundenhet. Lund och Fäladsgården har höga förväntningar på eleverna och detta är en framgångsfaktor, något som Skolinspektionen också framhåller (och forskning), men är det kanske så att lärare och föräldrar tillsammans har för höga förväntningar på de redan duktiga elverna? Här är jag övertygad om att vi kan vända denna känsla genom vårt förhållningssätt i klassrummet. Vi ska fortsätta att ha höga förväntningar på våra elever men kanske mer genom att säga: Du kan! istället för Du kan bättre!

Kränkande behandling, eller hellre den totala trivseln är något vi i Lund behöver arbeta ännu mer med. Speciellt hade Skolinspektionen synpunkter på hur vi dokumenterar de händelser av kränkande behandling som faktiskt inträffar. Här måste Lund bli bättre, detta är ett föreläggande från Skolinspektionens sida. Alla iakttagna kränkningar SKA vidare till huvudmannen (vi har blankett och handlingsplan på Skolledningen informerar), detta för att huvudmannen har ansvar för se om de behöver ändra i organisationen/förhållandena så att kränkningarna minskar. Utan information kan de inte ta sitt ansvar. Vi på Fäladsgården arbetar systematiskt med vår arbetsmiljö och hur vi är mot varandra; keep on the good work!

Skolinspektionen pratade också mycket om elever i behov av stöd och elever i behov av särskilda anpassningar. Lunds lösning med Lsr (Lunds Skolors resurscentrum) som egen skolenhet gillar de inte, Lund har fått föreläggande om att se över denna organisation.

Huvudregeln i skola 2014 är att eleven ska få stöd i sin vanliga undervisningsgrupp och definitivt på sin egen skola. Skolinspektionens mantra är att Skollagen bygger på inkludering och det kompensatoriska uppdraget att utveckla de olika individerna utifrån deras olika förutsättningar. Skolan har ett demokratiskt uppdrag och i detta ligger att alla elever ska få möjlighet att arbeta med olika typer av elever. Ett litet inlägg från deras sida var att påminna om att det inte är ok att förlägga stöd till elevens valstid, alla elever har rätt till breddning och fördjupning av just det som de är intresserade av.

Här tycker jag vi är duktiga och ska sträcka på oss! Fäladsgården kompenserar många elevers vardag med en utvecklande lärmiljö både de som har det mindre bra på sin tid utanför skolan och de som har de mycket bra utanför skolan. Alla får möjlighet att utvecklas och att samarbeta med varandra.

Bland Lunds skolor är det 43% av rektorerna som behöver bli duktigare på ta ansvar för uppföljning och analys av sin skolas resultat och systematiska kvalitetsarbete. Kritiken låg mest i att lärarna inte är med i processen och att inte alla resultat (alltså alla ämnens måluppfyllelse) följs upp samt att dokumentationen är undermålig. Kanske ska vi ut och föreläsa om hur vi arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet? Vi kan! Vi gör! Se bara på vägen fram till årliga kvalitetsrapporten!

Följande punkter lyfte de fram i korthet för grundskolorna i Lunds kommun:

  • ordningsregler ska uppdateras allt eftersom och vara aktuella, t ex vid ombyggnader och omorganisationer
  • anmälan - utredning - stöd: stöd sätts in alltför mycket i slentrian istället för riktade åtgärder som resultat av en utredningsinnehåll. Viktigt vad som görs istället för var.
  •  alla elever har rätt till all utbildning, studiehandledning och stöd får inte ligga på t ex elevens val
  • Svenska som andraspråk får inte vara en stödåtgärd (det är ett eget ämne)
  • 20% av Lunds elever stimuleras inte i tillräcklig grad (gäller både hög- och lågpresterande elever)
  • samverkan mellan lärare och ämnen måste öka (är en förutsättning) för att eleven ska ha möjlighet att nå alla kunskapskrav
Alla grundskolor (97%) är duktiga på att visa och förklara lärandemål (våra planeringar/LPP:er) i Lund, en följd av BFL? Vi vet ju att detta varit ett av våra framgångsfaktorer länge.

Slutligen pratade Skolinspektionen om elevinflytande och varför detta är så viktigt. Utifrån deras lilla rollspel känner vi att Fäladsgården definitivt förstått vad elevinflytande är, nämligen att förstå och ta ansvar för sitt eget lärande (lära för livet) samt att elevuppgifterna är så öppna så de medger inflytande av sin egen arbetssituation som elev. De lyfte fram en bild av högstadiet i Lund där eleverna först ska visa att de kan ta ansvar, sen får man inflytande. Då har man vänt på skollagens intention! Genom inflytande ska eleverna lära sig att ta ansvar. Visst tänker vi så På Fäladsgården?


Sammanfattningsvis kan jag inte låta blir att fundera över vilken skola egentligen Skolinspektionen och Skolverket ser framför sig. Hur ser deras verksamhetsidé ut? Jag fick samma fundering när jag läste allmänna rådet om läxor. Tänker de klasser och lapptäcke till schema? Eller tänker de något helt annat? Ser de Kunskapsskolans organisation med få föreläsningar och flera valbara seminarium och arbetsstationer? Eller vår egen projektorganisation med mycket öppna uppgifter. Många allmänna råd har de författat de senaste åren men jag saknar fortfarande en bild av en skola de ser som möjlig utifrån alla delar i skollagen, läroplanen och timplanen.

Vi är på god väg att forma något mycket spännande på Norra Fäladen men en målbild från Skolverket hade hjälpt oss i rätt riktning.

Är du mer nyfiken på Skolinspektionens inspektion av Lunds skolor?
Pressrelease
Rapporten i sin helhet

onsdag 29 oktober 2014

Google Education - smart verktyg!

Även jag deltog i Google Summit i början av veckan och kompletterar Anders rapport med några tankar kopplade till vår egna utvecklingsmål.

Att GAFE (Google Apps For Education) är ett supersmart verktyg i lärandet vet vi redan. Under min tid som skolledare har jag inte varit med om något verktyg som stöttat skolutveckling i rätt riktning mer är just GAFE. Det är så enkelt, så avskalat och så kollaborativt att man bara kan fascineras och engageras. Men, tanken gnager lite hela tiden; är det ok att ha GAFE till allt? Google sees you, you know! Hur hanterar vi vår egen och föräldrarnas rädsla och hur väger det mot effektivt lärande? Helt klart att tekniken sprungit betydligt fortare än rådande regelverk.

När jag tittar runt i våra digitala klassrum (ämnes- och projekt-siterna) känns tillfredsställelsen större och större, Learn - Create - Share, syns överallt. Något som även Heléne höll seminarium om på LETT. Utan denna modell (learn - create - share) tror jag inte det går att komma så långt i lärande som vi gör. Våra elever har hela tiden "fiffiga kompisar" att inspireras av, härma och hitta nivå ur. Elev-exemplena genom publiceringen blir öppna både för hela skolan och alla andra som är nyfikna. Kravet att publicera (givetvis i dialog med eleven) gör även att elevuppgiften blir lite mer "På riktigt", den får mening. Vi börjar helt klart nå Redifintion-nivån i SAMR-modellen. Här har vi haft god hjälp av GAFE! Ett litet exempel på detta samtidigt som vi tydligt ser hur fantastiskt duktiga våra elever är och hur bara de utvecklas:
Ritningen gjordes i våras, samma elev har gjort filmen nu i höst.
Husritning i Sketchup, åk 8. Under projekt: Lund som industristad
Film kommer inom kort.
Jag ser också en god blandning av T-P-C-K (teknik, pedagogik, innehåll, kunskap) av det som gott lärande ska innehålla. Absolut finns tekniken med hela tiden men det mest fantastiska är den goda mixen och synligheten av pedagogens upplägg och tankar med undervisningen. Jag är övertygad om att de öppna ämnessiterna frigör tid som kan användas till visa eleverna vad som gåtts igenom, vad tanken var att de skulle arbeta med samt lämpliga fördjupningsmöjligheter. När läraren kan gå in i kollegans klassrum (siten) och inspireras, plocka uppgifter frigörs tid till annat samtidigt som skolan blir mer likvärdig oavsett vilken lärare du som elev har.

Få är det som säger att GAFE inte stöttar BFL och visst! Våra elever är så vana vid att arbeta med kamratrespons att de går in och delar och ger varandra respons på eget initiativ. Kamratrespons i docs över skolgränserna berättade Kajsa och Cristina om på LETT och visar även där GAFEs kraft genom att flera skolor både i och utanför Sverige använder ett gemensamt system.
Kamratrespons med hjälp av Drive

Kamratrespons med hjälp av Drive









Vi fortsätter på inslagen väg, jag lovar att stötta och pusha för detta fantastiska arbetssätt: Learn - Create - Share med hjälp av SAMR/TPCK/BFL!

Just nu ser jag inget annat verktyg än GAFE till vårt arbetssätt men vad jag lärde mig under konferensen är att det som är GAFEs styrka, att systemet har flera miljoner användare world-wide också kan vara dess nackdel. Om de flesta användarna finns i länder med annan kunskapssyn än Sverige, t ex asiatiska länder kanske utvecklingen går mer mot summativa verktyg än formativa just i skolapparna (t ex Classroom). Som vanligt gäller det alltså att använda sin pedagogiska professionalitet i valet av tekniska verktyg och program, att vi ska bruka dessa teknikaliteter tvivlar väl ingen på 2014?

tisdag 28 oktober 2014

Google Summit 2014 i Tumba

Sitter och tar igen mig efter två dagars inspiration i GAFE. Det är bara att konstatera att vi har kommit långt i vår användning av Google Apps och övrig digital kompetens på skolan. Det har varit många mindre föreläsningar med varierat utbud. Det jag mest tar med mig är att vi skall fortsätta vårt arbete med eleverna för en öppen digital skolkultur. Vi gör rätt!

Här kommer några viktiga punkter att utveckla i vårt arbete. (Utan rangordning)

  • För att underlätta för eleverna att lära sig programmering senare så skall vi använda oss av kalkylblad inte bara i matematiken utan också i alla ämnen. T ex göra tabeller som man sedan gör till en graf som man skall diskutera resultatet av.
  • Att försöka utnyttja chattfunktioner i dokument/classroom uppgifter så att elever lär sig att ställa frågor och kan hjälpa varandra. C3B4Me i digital form.
  • Installera ett antal tillägg och Add-ons till dokument och Chrome. Här finns det en guldgruva att ösa ur men det gäller ju att hitta bra tillägg som man verkligen använder. Detta är en lista på bra tillägg för Google dokument:
    • Stava Rex för rättstavning mm. (Google doc)
    • Translate för att omvandla den svenska texten i ett dokument till engelska i ett fönster till höger. Mycket bra för elever med svaga svenskkunskaper men bättre på engelska. (Google doc)
    • Wizkids CAS för matematiken för att enkelt lösa ekvationer, undersöka olika variabler mm. Ett enkelt program som kan mer än man först tror. (Google doc)
    • g(Math) för matematiken men denna kan jag inte så bra. Den inbyggda ekvations editorn är bra. (Google doc)
    • Mapping sheets för att via adresser kunna markera dessa på en google map sida. (Kalkylblad)
    • Flubaroo för rättning av formulär (Formulär)
    • Super Quiz är som Flubaroo fast med steroider. Här är det viktigt att sätta allt rätt men sedan så kan man få fram mycket genom ett formulär. (Formulär)
    • Choice Eliminator för att få bort redan tagna svar i ett formulär. Bra när man vill att föräldrar skall boka tider för U-samtal t ex. (Formulär)
    • Doctupus och Goobric för formativ bedömning. (Kalkylblad)
  • Tillägg till Chrome som är värda att se mer på.
    • goo.gl URL shortener som mycket lätt omvandlar en lång url till en mycket mindre url. Man kan också få denna url till en qr kod.
    • One Tab där man kan först lägga upp många bra flikar med sidor som eleverna kan använda sig av och sedan så får man alla dessa länkar på en sida som kan exporteras till exempelvis en site sida.
    • Screencastify för att göra skärminspelningar. Vi använder ju Quicktime och det fungerar ju riktigt bra men detta fungerar också för PC och Chrombooks.
  • Add-os för Chrom som är bra men här finns ännu fler att utforska.
    • Sumo paint som ritprogram. Även på webben.
    • Geogebra för matematiken. Möjligheterna är obegränsade.
    • Ujam där eleverna lätt kan göra sin egen musik. Perfekt att utnyttja till bakgrundsmusik i filmer utan att behöva tänka på upphovsrätten.
    • Biodigital human för att utforska människokroppen.
Detta får räcka men det finns så mycket mer att utnyttja. Detta är ett första försök att sammanställa nyttiga tillägg mm så det är bara att komma med fler förslag på saker ni använder er av.
Det är mycket som händer nu med Google och deras program så det är bara att hålla ögonen öppna för vad som komma skall.

torsdag 16 oktober 2014

LETT på Fäladsgården

BETT finns och hägrar, SETT finns och hägrar ... men LETT är verklighet!

I eftermiddag har 170 pedagoger nätverkat på Fäladsgården och njutit av 17 olika workshops om lärande i ett modernt samhälle. En fantastisk bredd och kompetens! Jag gick in och ut i klassrummen och hörde kamratrespons i google docs tvärs över Sverige, lärandevinsten med publicering på Internet, programmering på lågstadiet, programmering i språkundervisning, digitala berättelser i förskolan, vikten av riktiga uppgifter (SAMR), exit tickets i olika digitala program, bildstöd i kommunikation m m. m m. Jag bara njöt! Och kände stolthet!

Vad som slog mig var att vi nu kommit ifrån rena tekniktips och innehållet var mycket mer pedagogiska diskussioner med tydlig BFL-inspiration. Det har hänt mycket i Lund! faktiskt ;-)

Nyfiken på vilka workshops som hölls? Kolla här:

Valbara workshop, pass 1

Valbara workshop, pass 2

lördag 4 oktober 2014

En helt vanlig dag på Fäladsgården...

Vilken dag....startar morgonen med att en super glad och positiv Marie Vipfors glatt kommer gående förbi mitt rum runt kl.9, vilket direkt smittar av sig. Arbetar på hela förmiddagen med alla punkter på "Att göra-listan". Cecilia Gertenrehn tittar in och kollar läget lite, skönt att få lite pauser i arbetet.

Går och äter lunch och har trevliga samtal med Anna-Lena Kanje, Helene Nyrén, Azra Hambiralovic Hilding m.fl. Någon stund senare kommer en kreativ Ann Stjernqvist förbi och vill planera och fixa lite inför kommande projekt i åk7. Vi sitter och spånar och får till en modevisning för de äldre som eleverna kommer att intervjua. Mitt i arbetet dyker Kajsa Forkman in och vill bolla lite saker inför projektet, samtidigt dyker Marianne Carlsén och Marie Vipfors upp och på 10min styr vi upp de lösa trådarna som har hängt i luften inför projektet. 

Godisskålen sätts fram av Anette Broström och helt plötsligt lockas en hel del kollegor till kaffebryggaren, framför allt en viss Claudio Bermejo. Tar en paus i arbetet och passar på att äta några bitar Polly. Byter några trevliga ord med en drivande och engagerad Cristina Nordman för att sedan avsluta arbetsdagen med elevens val idrott åk6-7. Inser att man har otroligt många givande möten med en hel hög goa och sköna kollegor under en arbetsdag.

fredag 26 september 2014

måndag 1 september 2014

Våra siter som levande digitala läromedel

Nu börjar vi spansklärare känna oss lite varma i kläderna, tillsammans, i siterna och i vårt gemensamma sätt att se på hur vi vill förmedla kunskap. Dit kommer vi genom att prova olika program, filmer, läroverktyg, men också i mycket hög grad genom att processa innehållet i vad eleverna ska kunna igen och igen. Det är så givande och upplyftande med det här bollandet, formulerandet och omformulerandet, och starkt känner vi att våra erfarenheter av att bo i den spansktalande världen, och på olika sätt ha lärt oss spanska, gör att vi tillsammans vet vad vi tycker vi ska fokusera på. Det gör också att vi hittar fallgropar och svårigheter att omsätta det vi vill lära ut med hjälp av ett enda läromedel. 

Våra böcker ligger på hyllan inne i vår sal, och plockas fram om vi behöver illustrera något med en elevanpassad text, men mer och mer känner vi att vi hittar också texterna på annat håll. Vi har en strävan att få in mer texter som är ljudsatta, i form av olika filmer, filmer som också kan innehålla genomgångar av t ex grammatiska moment. 

I år är spansksiterna ”ärvda”, vilket betyder att årets sjuor har den site som förra året riktades till de elever som nu går i åttan. De är gemensamma för de olika grupperna, och innehåller flikar för de olika LPP:erna vi arbetar med, lite som kapitel. Mer och mer utvecklar vi dem så att de ska utgöra vår flexibla och föränderliga digitala lärobok, med möjlighet att gå in digitalt och påverka varandras spanskklassrum. Det här arbetet bygger på att vi ser till så att siterna fortsätter att vara lättnavigerade och städade så att våra elever hittar det vi vill. I sexan kompletterar vi också med egengjorda genomgångar och texter i mapp eftersom eleverna inte har dator. 

Vi tror mycket på det här arbetssättet, och i år går en betydande del av spanskbudgeten till headsets med mikrofon för att öka det individuella lyssnandet och pratandet, med hjälp av våra siter. Vi är långt ifrån färdiga, utan tänker vidare...

Ann & Cissi







tisdag 12 augusti 2014

Språk och kommunikation i fokus!

Än en gång har vi fått bevis för vilket fantastiskt kompetent kollegium Fäladsgården är!

Under två dagar fokuserar vi på Språket och kommunikation ur olika synvinklar. Det var länge sedan vi skrattat så mycket, gett varandra så många matnyttiga idéer till klassrummen på så kort tid och fått förståelse för varandras olika ämnesinnehåll på ett så kreativt och roligt sätt.

Att få höra olika kollegor berätta om sina personliga läsupplevelser, en hit! Extra bra att det inte var språklärare som berättade! Konkreta verktyg att ta till när våra elever behöver stöd med komplexa faktatexter blev resultatet efter första workshopen. Titta, tänk, omsätt! Läsa är mycket, underbart och grunden till allt lärande!

Brainstorm om hur romanen kan befrukta de olika skolämnena.

MIK - MediaInformationsKunskap, grunden för demokrati har UNESCO slagit fast! Hur tränar vi det i skolan? Kan man träna MIK utan ett språk? Kan man vara en aktiv demokratisk medborgare utan ett språk? Det är vår uppgift att stötta våra elever så att de utvecklar sitt språk till ett fantastiskt demokratiskt verktyg! En liten inblick i hur vi tänkte finns här.

Teambuilding med hjälp av betygskriterierna, vem kunde tro att det skulle ge oss så mycket skratt? Härmed är det bevisat att betygskriterier kan och är roliga :) Det var en fröjd att höra yrkeskompetenta kollegor (juryn) sätta betyg på sina kollegors olika danser, modekreationer och höga torn.

Allt skapat med Kreativitet, Samarbete och Kunskap!

VI KAN, VI VILL - NU KÖR VI!


Nyfiken på mer innehåll? Kolla #kommuniceramera på Twitter.

onsdag 18 juni 2014

Hållbar utveckling i moderna språk

Fem dagar på Korsika! Härligt att tala franska från morgon till kväll och att upptäcka en för mig tidigare okänd del av Frankrike. Förutom att damma av flytet i språket, använda det på en betydligt högre nivå än vad som krävs av mig på Fäladsgården och samla nya ord och uttryck har jag arbetat med hållbar utveckling i språkundervisningen - Le développement durable! 

Att arbeta i ämnesövergripande projket med moderna språk har hittills varit svårt. Vi arbetar  på nybörjarnivå med språket och hindren har varit för stora för att inleda projekt med andra ämnen då.

Nu tänker jag annorlunda! Kursen har hjälpt mig att se att det visst är möjligt att arbeta med andra ämnesområden än de traditionella i språken t.ex.  mat, kläder, en vanlig dag och musik.  På kursen har jag  bl.a. utformat ett projket som mycket väl skulle kunna användas någon projkeperiod nästa år. Det behöver dock diskuteras med SO-lärare/NO-lärare. Men vi väntar med det till hösten!

Nu återstår bara att packa väskan och en utvärdering av kursen. Sommarlovet hägrar!



söndag 15 juni 2014

Goa ungar! Fäladsungar!

Vilken avslutning!

Varenda gång jag är i den här aulan blir jag helt tårögd, för ni är så duktiga! Både ni på scenen och ni i publiken. Stort tack!

Mina fantastiska nior!
Som jag sa till er på avslutningsfesten kommer ni alltid att vara en av de våra, en fäladsunge! Ni har fått en alldeles särskild grund att bygga vidare på. En fäladsgrund! En tro på er själva och att ni är bäst, tillsammans. Ensam är ingen särskilt stark, men tillsammans kan ni ta över världen. Be sure!

Nu följer en spännande tid för er allihop, olika skolor väntar där ute på att fyllas med just er, ni som slutat nian! Jag undrar om era blivande lärare förstått vilka talanger de nu får i gymnasieskolorna? 

Talanger på att resonera, argumentera, vara kreativa, samarbeta, utnyttja digital teknik och talang på att framföra det just du och du och du är bäst på.

Ni köper inte skolsystemet rätt av, ni är kritiska, kommer med idéer och ställer krav, underbart! Fortsätt med det! Kom nu ihåg allt det goda ni har med er från Fäladsgården och plantera och sprid det runt om i era fortsatta studier. Ni kan, ni är duktiga och ni är förberedda. Lita på det!

Imorgon är det sommarlov, ett välförtjänt uppehåll från den vanliga skolvardagen. Oavsett vad ni ska göra under sommarveckorna hoppas jag att ni under minst en period laddar batterierna och gör just det som ni älskar mest av allt!

Som en liten minnesregel framöver vill jag skicka med er fem kom ihåg ut i livet. Och för att kunna komma ihåg dem använder vi ena handens fingrar:

  • Tumme – titta på stjärnorna och försök nå dem. Följ dina drömmar! 
  • Pekfinger – prova på något som är lite läskigt. Var modig!
  • Långfinger – laga något som är trasigt. Allt går sönder hela tiden och antingen får det vara trasigt eller så slänger vi det. Laga istället! Båda sakerna och känslolivet!
  • Ringfinger – rusa omkring som en galning lite då och då! Kanske rusar du bara runt ett hus, runt en bil eller fram till en lyktstolpe. Rusa! Känn glädjen i att forcera fram!
  • Lillfinger – läs en liten, liten bok. Eller en lång bok. Eller en lustig bok. Läs!
Kommer ni nu ihåg? Ta fram handen och kom ihåg:

  • Titta på stjärnorna!
  • Prova något läskigt!
  • Laga det som är trasigt!
  • Rusa framåt ibland!
  • Läs!
Med de uppmaningarna vill Håkan och jag ge er allihop en kärleksros!
Välkomna upp 9a … 9d

/Viveca

onsdag 21 maj 2014

Projekt F - Ta-igen - Top shop - Levla upp!

Efter första dagen på projekt F är jag redo för att skriva om detta läsårets sista projekt.  Jag har tankar både om namnet och innehållet.

Projekt F ger fel associationer. Vi arbetar inte för F!  Tvärtom! Under två dagar ger vi  eleverna möjlighet att ”ta igen”. Dagarna har kallats så i flera år. Men nej, ”ta - igen- dagar”  är inte heller rätt namn.  Det väcker frågor om varför eleverna inte har hunnit med det de ska. Är det så att alla kortprojket tagit tid från det som de egentligen ska kunna så här års? En fråga ställd av föräldrar på föräldramöte och jag förstår hur deras tankar går. Det är dags att hitta ett annat namn! 

Under SETT-dagarna lyssnade jag på två kollegor från Sjöstadskolan i Stockholm, Charlotta Wilson och Kristina Nyström. På deras skola arbetade de på liknande sätt som vi. Namnet de valt för liknande projekt var Top Shop. Innehållet var också något annorlunda, vilket fick mig att börja fundera. 

På Fäladsgården väljer eleverna och vi ut ämnen och uppgifter som de ska arbeta med för att säkra sina E. För många av våra elever är detta redan gjort och de siktar naturligtvis på betydligt högre betyg. De väljer då att läsa på till kommande prov eller lägga mer tid på de arbeten som de redan är igång med.

Jag vill förändra detta innehåll  och tänker att varje elev under detta projekt ska arbeta för att höja kvaliteten i något eller flera arbeten de gjort under året. De har fått formativa råd och använt en del av dem. Nu är det dags att plocka fram arbetena igen, läsa respons, förstå den och ta ett nytt tag mot att höja kvaliteten ytterligare. Jag tror nämligen att det är bra att arbetena får vila lite. När man arbetar med något är man så inne i det och blir till slut mätt på alla råd som kommer från lärare och kamrater. Efter en tid kan man lättare se vad man gjorde och hur det kan bli bättre.

Att arbeta med att höja kvalitet i skolarbetena måste förberedas av ämneslärarna. Vi får låta eleverna läsa igenom respons vi gett dem tidigare under året igen, låta dem göra en lista över sådant de kan göra, besvara frågorna om hur man kan göra, via exempel på arbeten på högre nivå som kan fungera som modeller. I Lgr 11 är ett av målen att eleverna ska kunna ta ansvar och vi arbetar i vårt BFL-arbete med att utveckla kvaliteter. I några kursplaner finns dessutom förmågan att ge och ta emot respons som ett betygskrav.  Jag menar att ett förändrat innehåll i läsårets sista projekt enligt vad jag nu skissat skulle  vara ett steg mot effektiv feedback. De elever som arbetar mot E får fortfarande möjlighet till det och det arbete som vi lägger ned på att ge formativ respons skulle användas mer.

På tåget från Stockholm testade jag dessa idéer på mina kollegor. Alla såg fördelarna med en annan inriktning och ett annat namn. Ingrid spann vidare och lekte med tanken att det kanske skulle heta att vi LEVLAR UPP!  Vad säger ni andra?


måndag 19 maj 2014

Minns du hur det var att komma ny till klassen?

1978 gick jag i första klass och bytte skola. Om jag vill kan jag plocka upp ögonblicksbilder från min sista lektion i Genevad (det var roliga timmen och fröken bjöd klassen på Ahlgrens bilar som avskedsfest) och den första i Knäred (då jag stod i dörröppningen och presenterades inför 30 ettor, samt fick min plats längst bak bredvid Lasse och Lotta).

I dag är jag lärare och verkar i det fria skolvalets tid, samt i en tid då vi människor överlag är rörligare. Att elever börjar och lämnar klasserna är mer regel än undantag. Klasslistan är en färskvara. Som lärare har jag blivit lite ”luttrad” med åren. Att det står en ny elev i dörren är ingen stor sak, och ibland går det så fort att inte ordentlig information nått mig. När en ny elev står i dörren välkomnas eleven, som får en fast placering i klassrummet. Elever i klassen utses till att hjälpa eleven till rätta - undervisningen kan fortsätta.

Det är mot den bakgrunden som jag i mars månad läser elevers texter som de arbetat med under vårt tema ”Hej Sverige”. Jag får ont i magen. Blir berörd. Känner mig stolt över eleverna och tacksam över att de får mig att uppleva. 

Om ni är intresserade av att ta del och vill bli påminda om hur det kan upplevas, så har jag gjort urklipp från några av elevernas texter. Eleverna går i årskurs sju och det är axplock. De har skrivit under rubrikerna: ”Ny i klassen” eller ”Shadis första dag i skolan i Sverige.” Shadi är en karaktär ur en kortfilm vi såg,  en kurdisk flicka som kommer till Sverige ensam, utan sin familj.

Elevtexter: Ny i klassen, Shadis första dag.

Elever är inte luttrade. Det spelar roll att byta klass, både för eleven som kommer eller lämnar och för klasserna som säger ”Hej” eller ”Farväl.” Det ska jag komma ihåg.

söndag 11 maj 2014

SETT från min vinkel

SETT (Scandinavian Educational Technology Tranformation) är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet och handlar om inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer - en mötesplats för inspiration och praktik! 

Med detta i tankarna ville jag inte bara få ihop ett bra schema för föreläsningarna utan också för att kunna nätverka: att träffa kollegor från olika delar av Lund, men också från olika delar av Sverige; kollegor som jag träffar nästan dagligdags via olika forum och på tåget upp började jag lägga mitt schema.

Här följer en kort sammanfattning om vad jag har lyssnat på. Vill man läsa mer kan man klicka på länkarna.

Appar i helklass – ett interaktivt inspirationstillfälle (Camilla Askebäck Diaz, Vittra Telefonplan)
Camilla är en stor inspiratör som pratade mycket om hur man kan använda ipaden i klassrummet; det finns många bra appar som man som lärare kan använda. Hon visade också på hur man med en enda ipad och en projektor kan förstärka och förtydliga sin undervisning. Som jag kunde se det så kan ipaden vara ett kraftfullt verktyg för alla lärare i alla ämnen - bara fantasin sätter gränser. Så vad behöver vi på Fäladsgården? Jo, varsin ipad (lärarna) och en trådlös uppkoppling till projektorerna.  Läs mer

Get Real! (Frida Lindén och Therese Silverbåge, Vallhamra skola 1-1)
Nu var det dags för se hur några andra skolor arbetar med språkutveckling och digitala verktyg. De visar upp sin verksamhet i form av ett träd, där allt från miljö, omvärld, via Lgr 11, EU:s åtta nyckelkompetenser till ämnesundervisning presenteras på ett åskådligt sätt. Här märker jag att de tänker ungefär på samma sätt som vi. Men det finns en skillnad: genom att de har möjlighet att anpassa studiemiljön efter olika verksamheter kan de variera undervisningen (de har stora flexibla klassrum, studierum, barbord, runda bord). Här tror jag att vi kan göra mycket i den rent fysiska miljön. Idag utnyttjar jag många miljöer utanför klassrummet när jag tycker att klassrummet är för "trångt", men jag skulle väldigt gärna ha några barbord i mina klassrum. Läs mer

Det flerstämmiga klassrummet - verklighet med digitala verktyg (Katarina Lykken Rüter)
Katarina inledde med att tala om det flippade klassrummet och dess fördelar - precis som en bok, men betonade också att du som lärare genom lärargenomgången också är viktig, vilket en bok inte kan ge.
I det flerstämmiga klassrummet visade hon många konkreta förslag bl a till hur man lätt (analogt) kan "placera för aktivitet": varje elev har ett kort, får en placering, men olika varje gång, vilket gör att eleverna tvingas diskutera med olika kamrater varje gång - "Det bästa vi har gjort", var några av elevsvaren. Hon talade också om att lyfta lektionens innehåll och värde genom att låta olika elever få sammanfatta lektionen och lägga upp i bloggen; det visar inte enbart på vad de gör, utan också på vad de lärde sig. Hon använde sig också av Socrative och Short Answer för att snabbt få en uppfattning om eleverna och ge en snabb respons. Läs mer

Men då måste man ju skärpa sig!? (Patricia Diaz)
Alltid en stor inspiratör! Patricia talade snabb och effektivt (här gällde det att hänga med) om varför och hur man använder Webben i undervisningen. För henne och hennes elever är det självklart att man publicerar det man gör och bloggen är ju ett utmärkt verktyg. Men viktigt i sammanhanget är också samarbete, kritisk granskning och formativt arbete (tydliga lärandemål, synligt lärande och progression och en effektiv återkoppling). En annan vits är också att man är "ute i världen", det är skarpt läge med riktiga mottagare.


Här bestämde jag på plats att våra åttors praobloggar, i alla fall i 8c, ska delas med föräldrar som ombeds att kommentera inte bara sina egna tonåringars bloggar! Så klart! Inbjudan kommer i mejl i veckan. Dessutom kommer deras arbete att följas upp i åk 9. Läs mer

Engelska Off-Pist! (Charlotta Wilson och Kristina Nyström, Sjöstadsskolan i Sthlm)
Nyckelfraserna som jag plockade upp här var
  • att hela tiden hitta utmaningar
  • gummibandsuppgifter
  • samarbete höjer kvaliteten
  • learning studies
  • struktur på ämnesträffar
  • nätverksträffar
Läs mer
Min sammanfattning av deras tankar kunde jag inte låta bli att twittra om:

Därutöver lyssnade jag också till
SVT för digitala pedagoger
Playful learning: the role of games in education

och som sista punkt i programmet:

Srini Swaminathan - Teach for India. En ung man som själv är uppvuxen i det fattiga Indien med en mamma som gav honom inspiration till att vilja förändra, vilket fick honom att medverka i Teach for India - ett nationellt program för att undervisa fattiga barn och lära dem engelska. Det här klippet har ett år på nacken, men är ändå väl värt att lyssna på! Läs mer



Gabriella Hafström