Hållbar utveckling i moderna språk

Fem dagar på Korsika! Härligt att tala franska från morgon till kväll och att upptäcka en för mig tidigare okänd del av Frankrike. Förutom att damma av flytet i språket, använda det på en betydligt högre nivå än vad som krävs av mig på Fäladsgården och samla nya ord och uttryck har jag arbetat med hållbar utveckling i språkundervisningen - Le développement durable! 

Att arbeta i ämnesövergripande projket med moderna språk har hittills varit svårt. Vi arbetar  på nybörjarnivå med språket och hindren har varit för stora för att inleda projekt med andra ämnen då.

Nu tänker jag annorlunda! Kursen har hjälpt mig att se att det visst är möjligt att arbeta med andra ämnesområden än de traditionella i språken t.ex.  mat, kläder, en vanlig dag och musik.  På kursen har jag  bl.a. utformat ett projket som mycket väl skulle kunna användas någon projkeperiod nästa år. Det behöver dock diskuteras med SO-lärare/NO-lärare. Men vi väntar med det till hösten!

Nu återstår bara att packa väskan och en utvärdering av kursen. Sommarlovet hägrar!

Goa ungar! Fäladsungar!

Vilken avslutning!

Varenda gång jag är i den här aulan blir jag helt tårögd, för ni är så duktiga! Både ni på scenen och ni i publiken. Stort tack!

Mina fantastiska nior!
Som jag sa till er på avslutningsfesten kommer ni alltid att vara en av de våra, en fäladsunge! Ni har fått en alldeles särskild grund att bygga vidare på. En fäladsgrund! En tro på er själva och att ni är bäst, tillsammans. Ensam är ingen särskilt stark, men tillsammans kan ni ta över världen. Be sure!

Nu följer en spännande tid för er allihop, olika skolor väntar där ute på att fyllas med just er, ni som slutat nian! Jag undrar om era blivande lärare förstått vilka talanger de nu får i gymnasieskolorna? 

Talanger på att resonera, argumentera, vara kreativa, samarbeta, utnyttja digital teknik och talang på att framföra det just du och du och du är bäst på.

Ni köper inte skolsystemet rätt av, ni är kritiska, kommer med idéer och ställer krav, underbart! Fortsätt med det! Kom nu ihåg allt det goda ni har med er från Fäladsgården och plantera och sprid det runt om i era fortsatta studier. Ni kan, ni är duktiga och ni är förberedda. Lita på det!

Imorgon är det sommarlov, ett välförtjänt uppehåll från den vanliga skolvardagen. Oavsett vad ni ska göra under sommarveckorna hoppas jag att ni under minst en period laddar batterierna och gör just det som ni älskar mest av allt!

Som en liten minnesregel framöver vill jag skicka med er fem kom ihåg ut i livet. Och för att kunna komma ihåg dem använder vi ena handens fingrar:

• Tumme – titta på stjärnorna och försök nå dem. Följ dina drömmar! 
• Pekfinger – prova på något som är lite läskigt. Var modig!
• Långfinger – laga något som är trasigt. Allt går sönder hela tiden och antingen får det vara trasigt eller så slänger vi det. Laga istället! Båda sakerna och känslolivet!
• Ringfinger – rusa omkring som en galning lite då och då! Kanske rusar du bara runt ett hus, runt en bil eller fram till en lyktstolpe. Rusa! Känn glädjen i att forcera fram!
• Lillfinger – läs en liten, liten bok. Eller en lång bok. Eller en lustig bok. Läs!

Kommer ni nu ihåg? Ta fram handen och kom ihåg:

• Titta på stjärnorna!
• Prova något läskigt!
• Laga det som är trasigt!
• Rusa framåt ibland!
• Läs!

Med de uppmaningarna vill Håkan och jag ge er allihop en kärleksros!
Välkomna upp 9a … 9d

/Viveca

Projekt F - Ta-igen - Top shop - Levla upp!

Efter första dagen på projekt F är jag redo för att skriva om detta läsårets sista projekt.  Jag har tankar både om namnet och innehållet.

Projekt F ger fel associationer. Vi arbetar inte för F!  Tvärtom! Under två dagar ger vi  eleverna möjlighet att ”ta igen”. Dagarna har kallats så i flera år. Men nej, ”ta - igen- dagar”  är inte heller rätt namn.  Det väcker frågor om varför eleverna inte har hunnit med det de ska. Är det så att alla kortprojket tagit tid från det som de egentligen ska kunna så här års? En fråga ställd av föräldrar på föräldramöte och jag förstår hur deras tankar går. Det är dags att hitta ett annat namn! 

Under SETT-dagarna lyssnade jag på två kollegor från Sjöstadskolan i Stockholm, Charlotta Wilson och Kristina Nyström. På deras skola arbetade de på liknande sätt som vi. Namnet de valt för liknande projekt var Top Shop. Innehållet var också något annorlunda, vilket fick mig att börja fundera. 

På Fäladsgården väljer eleverna och vi ut ämnen och uppgifter som de ska arbeta med för att säkra sina E. För många av våra elever är detta redan gjort och de siktar naturligtvis på betydligt högre betyg. De väljer då att läsa på till kommande prov eller lägga mer tid på de arbeten som de redan är igång med.

Jag vill förändra detta innehåll  och tänker att varje elev under detta projekt ska arbeta för att höja kvaliteten i något eller flera arbeten de gjort under året. De har fått formativa råd och använt en del av dem. Nu är det dags att plocka fram arbetena igen, läsa respons, förstå den och ta ett nytt tag mot att höja kvaliteten ytterligare. Jag tror nämligen att det är bra att arbetena får vila lite. När man arbetar med något är man så inne i det och blir till slut mätt på alla råd som kommer från lärare och kamrater. Efter en tid kan man lättare se vad man gjorde och hur det kan bli bättre.

Att arbeta med att höja kvalitet i skolarbetena måste förberedas av ämneslärarna. Vi får låta eleverna läsa igenom respons vi gett dem tidigare under året igen, låta dem göra en lista över sådant de kan göra, besvara frågorna om hur man kan göra, via exempel på arbeten på högre nivå som kan fungera som modeller. I Lgr 11 är ett av målen att eleverna ska kunna ta ansvar och vi arbetar i vårt BFL-arbete med att utveckla kvaliteter. I några kursplaner finns dessutom förmågan att ge och ta emot respons som ett betygskrav.  Jag menar att ett förändrat innehåll i läsårets sista projekt enligt vad jag nu skissat skulle  vara ett steg mot effektiv feedback. De elever som arbetar mot E får fortfarande möjlighet till det och det arbete som vi lägger ned på att ge formativ respons skulle användas mer.

På tåget från Stockholm testade jag dessa idéer på mina kollegor. Alla såg fördelarna med en annan inriktning och ett annat namn. Ingrid spann vidare och lekte med tanken att det kanske skulle heta att vi LEVLAR UPP!  Vad säger ni andra?

Minns du hur det var att komma ny till klassen?

1978 gick jag i första klass och bytte skola. Om jag vill kan jag plocka upp ögonblicksbilder från min sista lektion i Genevad (det var roliga timmen och fröken bjöd klassen på Ahlgrens bilar som avskedsfest) och den första i Knäred (då jag stod i dörröppningen och presenterades inför 30 ettor, samt fick min plats längst bak bredvid Lasse och Lotta).

I dag är jag lärare och verkar i det fria skolvalets tid, samt i en tid då vi människor överlag är rörligare. Att elever börjar och lämnar klasserna är mer regel än undantag. Klasslistan är en färskvara. Som lärare har jag blivit lite ”luttrad” med åren. Att det står en ny elev i dörren är ingen stor sak, och ibland går det så fort att inte ordentlig information nått mig. När en ny elev står i dörren välkomnas eleven, som får en fast placering i klassrummet. Elever i klassen utses till att hjälpa eleven till rätta - undervisningen kan fortsätta.

Det är mot den bakgrunden som jag i mars månad läser elevers texter som de arbetat med under vårt tema ”Hej Sverige”. Jag får ont i magen. Blir berörd. Känner mig stolt över eleverna och tacksam över att de får mig att uppleva. 

Om ni är intresserade av att ta del och vill bli påminda om hur det kan upplevas, så har jag gjort urklipp från några av elevernas texter. Eleverna går i årskurs sju och det är axplock. De har skrivit under rubrikerna: ”Ny i klassen” eller ”Shadis första dag i skolan i Sverige.” Shadi är en karaktär ur en kortfilm vi såg,  en kurdisk flicka som kommer till Sverige ensam, utan sin familj.

Elevtexter: Ny i klassen, Shadis första dag.

Elever är inte luttrade. Det spelar roll att byta klass, både för eleven som kommer eller lämnar och för klasserna som säger ”Hej” eller ”Farväl.” Det ska jag komma ihåg.

SETT från min vinkel

SETT (Scandinavian Educational Technology Tranformation) är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet och handlar om inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer - en mötesplats för inspiration och praktik! 

Med detta i tankarna ville jag inte bara få ihop ett bra schema för föreläsningarna utan också för att kunna nätverka: att träffa kollegor från olika delar av Lund, men också från olika delar av Sverige; kollegor som jag träffar nästan dagligdags via olika forum och på tåget upp började jag lägga mitt schema.

Här följer en kort sammanfattning om vad jag har lyssnat på. Vill man läsa mer kan man klicka på länkarna.

Appar i helklass – ett interaktivt inspirationstillfälle (Camilla Askebäck Diaz, Vittra Telefonplan)
Camilla är en stor inspiratör som pratade mycket om hur man kan använda ipaden i klassrummet; det finns många bra appar som man som lärare kan använda. Hon visade också på hur man med en enda ipad och en projektor kan förstärka och förtydliga sin undervisning. Som jag kunde se det så kan ipaden vara ett kraftfullt verktyg för alla lärare i alla ämnen - bara fantasin sätter gränser. Så vad behöver vi på Fäladsgården? Jo, varsin ipad (lärarna) och en trådlös uppkoppling till projektorerna.  Läs mer

Get Real! (Frida Lindén och Therese Silverbåge, Vallhamra skola 1-1)
Nu var det dags för se hur några andra skolor arbetar med språkutveckling och digitala verktyg. De visar upp sin verksamhet i form av ett träd, där allt från miljö, omvärld, via Lgr 11, EU:s åtta nyckelkompetenser till ämnesundervisning presenteras på ett åskådligt sätt. Här märker jag att de tänker ungefär på samma sätt som vi. Men det finns en skillnad: genom att de har möjlighet att anpassa studiemiljön efter olika verksamheter kan de variera undervisningen (de har stora flexibla klassrum, studierum, barbord, runda bord). Här tror jag att vi kan göra mycket i den rent fysiska miljön. Idag utnyttjar jag många miljöer utanför klassrummet när jag tycker att klassrummet är för "trångt", men jag skulle väldigt gärna ha några barbord i mina klassrum. Läs mer

Det flerstämmiga klassrummet - verklighet med digitala verktyg (Katarina Lykken Rüter)
Katarina inledde med att tala om det flippade klassrummet och dess fördelar - precis som en bok, men betonade också att du som lärare genom lärargenomgången också är viktig, vilket en bok inte kan ge.
I det flerstämmiga klassrummet visade hon många konkreta förslag bl a till hur man lätt (analogt) kan "placera för aktivitet": varje elev har ett kort, får en placering, men olika varje gång, vilket gör att eleverna tvingas diskutera med olika kamrater varje gång - "Det bästa vi har gjort", var några av elevsvaren. Hon talade också om att lyfta lektionens innehåll och värde genom att låta olika elever få sammanfatta lektionen och lägga upp i bloggen; det visar inte enbart på vad de gör, utan också på vad de lärde sig. Hon använde sig också av Socrative och Short Answer för att snabbt få en uppfattning om eleverna och ge en snabb respons. Läs mer

Men då måste man ju skärpa sig!? (Patricia Diaz)
Alltid en stor inspiratör! Patricia talade snabb och effektivt (här gällde det att hänga med) om varför och hur man använder Webben i undervisningen. För henne och hennes elever är det självklart att man publicerar det man gör och bloggen är ju ett utmärkt verktyg. Men viktigt i sammanhanget är också samarbete, kritisk granskning och formativt arbete (tydliga lärandemål, synligt lärande och progression och en effektiv återkoppling). En annan vits är också att man är "ute i världen", det är skarpt läge med riktiga mottagare.

Här bestämde jag på plats att våra åttors praobloggar, i alla fall i 8c, ska delas med föräldrar som ombeds att kommentera inte bara sina egna tonåringars bloggar! Så klart! Inbjudan kommer i mejl i veckan. Dessutom kommer deras arbete att följas upp i åk 9. Läs mer

Engelska Off-Pist! (Charlotta Wilson och Kristina Nyström, Sjöstadsskolan i Sthlm)
Nyckelfraserna som jag plockade upp här var

• att hela tiden hitta utmaningar
• gummibandsuppgifter
• samarbete höjer kvaliteten
• learning studies
• struktur på ämnesträffar
• nätverksträffar

Läs mer
Min sammanfattning av deras tankar kunde jag inte låta bli att twittra om:

Därutöver lyssnade jag också till
SVT för digitala pedagoger
Playful learning: the role of games in education

och som sista punkt i programmet:

Srini Swaminathan - Teach for India. En ung man som själv är uppvuxen i det fattiga Indien med en mamma som gav honom inspiration till att vilja förändra, vilket fick honom att medverka i Teach for India - ett nationellt program för att undervisa fattiga barn och lära dem engelska. Det här klippet har ett år på nacken, men är ändå väl värt att lyssna på! Läs mer

Gabriella Hafström

Sist lite tips och kom ihåg :)

Hands on tips jag tar med mig:

·      Kahoot.se - kul quizspel

·      Explain everything (iPad-app)

·      Teachers pick – no hands up-hjälpmedel, som Names in a hat

·      Numberkiz – matteapp (tydligen nr 1 enligt mattelärarna)

·      Moji clock (lära sig klockan på olika språk)

·      Slice it – träna geometrispel (som Duolingo)

·      Yammer.com – som ett privat, slutet Facebook

·      NE skola - utvecklas hela tiden, senaste är tillägget Världens länder. Enda läromedlet vi behöver!

·      Kolla källan på Skolverket.se

·      P1; Medierna - källkritik

   Verktyg vi redan använder och som lyftes fram hela tiden:

·      Todaysmeet,com

·      Padlet.com

·      Google Drive

·      YouTube (kommentera med Annoteringsverktyget)

·      YouTubes filmredigeringsverktyg

·      Facebook

·      Google Site – till publicering

Extrem nätkärlek

Två av föreläsningarna gav mig viktiga tips för arbetet med nätetikett.

Elza Dunkels, docent i pedagogik och med en avhandling som bygger på intervjuer med unga om faror på nätet, redogjorde enkelt och tydligt om varför känslor blir så starka på nätet. Hon gjorde mig uppmärksam på att nätkärleken är oerhört stor, speciellt bland flickor i 13-16 årsåldern. Uttrycken för känslor blir mer och mer extrema beroende på att kommunikationen sker asynkront, dvs den sker med en fördröjning av reaktioner. Skribenten får skriva klart innan reaktionen tar vid. Detta sker aldrig i ett vanligt samtal. Vi signalerar med kroppsspråk, ögonrörelser eller ord  vår reaktion på det som sägs redan innan det är avslutat. Sändaren korrigerar och meddelandet blir mildare i de allra flesta fall. Ett uttryck för känsla på nätet , som alltså  sker asynkront , medför  att öppenheten ökar och uttrycken för känslorna stegras. Näthatets orsaker är desamma. Tyvärr pratar vi mer om  näthat än om nätkärlek av förklarliga anledningar.

Elza var övertygad om att vi med tiden kommer att lära oss att hantera denna öppenhet och bli bättre. Tills dess måste vi vuxna ta ansvar och arbeta med nödutgångar för de unga som drabbas av näthatet. Det farligaste är om vi visar oss rädda eller arga.  Till hjälp visade hon slutligen ett självstudieprogram för skolan www. likabehandling.wikispaces.com.  Värt att sätta sig in i!

Ett annat material om nätetikett presenterade Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur.  Schyssta stjärnor  är ett material som  tagits fram av Webstjärnan. Det är färdiga lektionsförslag för åk 6-9,  som jag tror är användbara för  oss alla . På samma  sida hittar man material om källkritik och hantering av källor.