LLL konferensen 2012

-->

Här kommer ett hopplock av snabba tankar och intryck från mig som varit iväg på LLL.

Palle Lundberg Stadsdirektör i Helsingborg Utsågs till Årets chef 2009 ”För att han på ett framgångsrikt sätt lyft den kommunala verksamheten och förändrat bilden av Botkyrka. Palle Lundberg sätter upp tydliga mål och får genom sitt engagerade och energiska ledarskap med sig medarbetarna på vägen”. Bl a pratade han om att tänja gränser och att våga.

Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, pratade om ”Hjärnan vill ha roligt"

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa alla problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka” A. Einstein

Vad är det som är svårt med matte? … kan vi lösa det genetiskt? Kan faktiskt vara så!!

DNA påverkas av miljön – och tvärtom

Epigenetik är den del av genetiken som behandlar ärftliga men reversibla förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Prefixet epi kommer av grekiskans επί vilket betyder på, och syftar till att förändringarna sker utanför själva DNA-sekvensen. I multicellulära organismer utvecklas flera olika celltyper som ger upphov till olika vävnader och organ. Denna differentiering till olika celltyper sker genom att gener stängs av eller sätts på. När en differentierad cell sedan delar sig, bibehålls genuttrycket i dottercellerna, så kallad epigenetisk nedärvning. Epigenetiska mekanismer påverkas av faktorer såsom ålder, kemikalier, droger och diet.

Trevor Dolan, forskare på SU, pratar om vad som i hans ögon är de fyra viktigaste delarna som kännetecknar framgångsrik skolutveckling:

·      Rektors ledarskap

·      Höga förväntningar

·      Lärarsamverkan

·      …åsså formativ bedömning

Pratar om att forskare idag har visat att höger-vänster hjärnhalvan ÄR EN MYT!!!

Fler myter som han avslöjade:

·      vi använder bara 10% av vår hjärnkapacitet.

·      Inlärningsstilar är också en myt.

Dolan var mycket kritisk till svensk skolforskning beroende på att svenska skolforskare inte är intresserad av samarbete med hjärnforskare

Ignaz Semmelweis: Semmelweis reflex= en reflexmässig avvisande av ny kunskap som inte passar in i våra accepterande normer, tron eller paradigmen.

”2,8 miljardersatsningen på matematik är fullkomligt bortkastad, det vågar jag sätta en årslön på!!!”

Aktivera varje elev under en lektion

Han avslutade sin framställan med hur vi skulle få en bättre skola

·      Skapa en miljö som gagnar risktagande. Det är aldrig fel att svara fel

·      Använd och uppmuntra misstag. Låt eleverna själva lösa problem.

·      Kontinuerlig feedback till eleverna och lärare.

·      Flexibilitet och mångfald vid val av undervisningsmetoder

·      Informera elever om hjärnhälsa (mat, sömn, motion, utmana hjärnan)

·      Informera elever om hjärnans plasticitet och hur de kan själva kan påverka  sin kognitiv och intellektuell utveckling.

·      Höga förväntningar. Läraren gör skillnad.

·      Samverkan inom kollegiet som fokuserar på utveckling av effektiva undervisningsmetoder.

Tomas Kroksmark pratade om ”Skola på vetenskaplig grund” (modellskolan), ”Det strechande lärandet” och ” Den sofistikerade instruktionen"

Modellskolan är namnet på ett skol- och kompetensutvecklingsprojekt som utgår från begreppen:

- En skola på vetenskaplig grund
- Forskande lärare
- Full måluppfyllelse
- Kollektiv kompetensutveckling

Läs mer på http://modellskolan.se/forskning

Det strechande lärandet som innehåller

·      Digitaliseringen

·      Googleiseringen

·      Globaliseringen

·      Didaktiska nätresurser

·      Didaktiska nätverk

·      Didaktiska moln

Skolans sjunde paradigm:

Skolan som möjliggörare

Sedan pratade han om Den sofistikerade instruktionen dvs datorspelens pedagogik. Varför är de så framgångsrika och hur kan vi använda strukturen i uppbyggnaden av spelen för att öka elevernas måluppfyllelse i skolan. Hur är de uppbyggda?

Resultat av hans forskning:

·      Episk pedagogik (vad gjorde egentligen Euklides; Newton frågade forskarna vem slänger äpplena i trädgården och det kunde ju inte forskarna där svara på)

·      Tävlingsmomentet

·      Känslan av att vara smart

·      Den sofistikerade instruktionen (de får instruktionerna utan att de vet det)

·      Intentional optimism (en pedagogisk variant där förmågan att avgränsa

innehållsliga fokus kombineras med att hela lärandesituationen genomsyras

av tanken att allt är möjligt att lära sig)

·      Anonymt teamarbete

Läs mer: Didaktisk Tidskrift, Vol 22, No. 2. 2012, s. 375-385

De två dagarna avslutades av Elisabet Nihlfors, Vetenskapsrådet ”Hur står jag bäst rustad, som ledare för en pedagogisk verksamhet, inför de utmaningar som framtidens lärande kräver?!”

Hon menar att svaret är att genom att vara/skapa

·      Tydlig

·      Synlig

·      Delaktighet

·      Fest

·      (Kultur – Struktur – Ledarskap)
/Håkan

Kollegialt lärande ger utmanande elevuppdrag!

Vilken dag - inspirationsdagen den 17 september blev!

Dagen blev en kombination av eftertanke, diskussion, inspiration, modellerande och kreativt skapande av utmanande elevuppgifter.

Lärspridarna startade med att presentera sitt förslag hur vi ska utnyttja det faktum att flera hundra nationella prov ska bedömas till att ge eleverna möjlighet att arbeta med utmanande uppdrag som går helt i linje med vår egen vision och läroplanens entreprenöriella fokus. Vårterminen delas helt enkelt in ett antal kortprojektperioder. En grupp lärare arbetar med Np, resterande del jobbar projektbaserat med eleverna.

Kort brainstorming där all personal (både pedagoger och övrig personal) var med och reflektade över hur dagens omdefinierade skola påverkar deras vardag startade dagen och var i full gång när Henrik Wideaus och Emma Rosen gjorde entré i skolans aula. Små bikupor slog i Lgr11, diskuterade skola i alla utrymmen, hittade beröringspunkter mellan ämnens centrala innehåll och började skapandet av utmanande elevuppdrag.

Snart vändes fokus framåt och Henrik startade sina tankeväckare. Vilka digitala värderingar har vi? Vad är egentligen kollegialt lärande? Vad är vitsen med formativt lärande? Ser vi vad vi tror att vi ser? Eller missar vi några gorillor? Högt och lågt, utmaningar och bekräftelse, allt beroende på var i vår pedagogiska resa vi är. En pedagogisk resa där digitala verktyg är nödvändiga men inte målet. En resa som styrs av kompetenta lärare som förstår att vara formativa, kreativa och så modiga de vågar att verkligen låta eleverna ta plats i sitt eget lärande. Att ha reellt inflytande. Snart konstaterade vi (vilket vi i och för sig även gjort tidigare) att nå de nya skolmålen utan en hög digital kompetens är omöjligt! Vi behöver vår google apps, vår Skype, våra bloggar m m, det GÅR inte annars. 

Henrik pratade mycket klokt men det jag tar med mig allra mest är bilden av puppan och larven med reflektionen: vem ser att en puppa eller en larv ska bli en vacker fjäril? Så tror jag vi ska tänka i vårt formativa förhållningssätt! Puppan finns både bland kollegor och elever!

Stödfrågor till utmanande elevuppgifter. 

Emma landade i skolan och lärarens konkreta vardag och gav oss många exempel på ämnesöverskridande projekt där digitala verktyg varit förrutsättningen för att få med eleverna i entusiasmen. Som en av lärspridarna sa: Emma visade på ett tydligt sätt hur vi ska tänka när vi skapar de utmanande uppdragen; de får inte bara bli ompaketerade elevuppgifter upphottade med i en film- eller podcastförpackning!

Efter lunch satte de verkliga arbetet igång! I smågrupper om 3-4 lärare hade vi uppgiften att skapa ett projekt som stämmer överens med projektperiodernas mål. Överallt användes Lgr11 som naturlig uppslagsbok och skam den som säger att läroplanen är en hyllvärmare! Det gäller inte på Fäladsgården! Grupperna var nyskapade för dagen och alla hjälptes vi åt med att förstå varandras centrala innehåll, vilka förmågor som ska utvecklas och metodiskt pedagogiskt formade vi elevuppdrag som kräver digital kompetens, utvecklar framtidens kompetenser men framförallt uppdrag som engagerar och berör eleverna. 

Översikt av kortprojekt med hjälp av googledocs

Det är underbart att gå runt i en skola där smågrupper av lärare bara är de proffsiga pedagoger som vi ska vara och som gemensamt hjälps åt att lyfta varandra framåt i förmågan att våga vara modig och arbeta med öppna, utmanande elevuppdrag. DET ÄR PROFFSIGT!
/Viveca

Inspirera Mera - Googletime och Unikum

Nytt för detta läsår är att vi lärspridare har återkommande pass med Inspirera Mera.
Vid första tillfället,  under dagarna innan terminsstart körde vi en Lärknytis med fem bord och fem teman:

• Facebook i undervisningen
• Film för lärande
• Googledokument i matematikundervisningen
• Googledokument i svenskundervisningen
• Mentorsblogga i Unikum

Idag hade vi vårt andra tillfälle och vi körde två parallella workshops: möjligheter med LPP i Unikum och Googletime.

Jag och Carina höll i Googletime. Där körde vi visning av:

• Exempel på Klassidor och hur man lägger in kalendrar, videor, dokument från dropbox, sidofält, horisontalfält och kommentarssida. Tips om att låta en elev i klassen skriva in veckans läxa.
• Exempel på Ämnessidor 
• Omarbetningshistorik i googledokument för att se vad eleverna skrivit och när.
• Möjligheter med formulär för enkäter, läxförhör, gruppuppgifter och valblanketter.

Vad blir det på nästa Inspirera Mera? 

Kanske Publicera Mera med projektsiter och elevsiter. Kanske en Teachmeet Fäladen eller Lärknytis 2.

Vilken skolstart!

Med värme i hjärtat konstaterar jag att vi alla kolegor på Fäladsgården har förmånen att arbeta med ytterst kompetenta kollegor! Att dessa kollegor dessutom gång på gång visat en samsyn av vår målbild känns bara så BRA! Visionen

PÅ FÄLADSGÅRDEN

SKAPAR ELEVER OCH LÄRARE

TILLSAMMANS

FRAMTIDENS KOMPETENSER GENOM

KREATIVITET, SAMARBETE OCH KUNSKAP

har funnits med hela tiden och genom olika uppdrag och redovisningar gång på gång visats att vi eniga om vart vi vill.
Vi vill forma en skola där elever och lärare tillsammans arbetar och bearbetar omvärlden med hjälp av all tillgänglig teknik och information.

Ett av de första uppdragen var story telling (tack Nigel Barlow som lät oss konferensdeltagare gör en likadan på Education Leadership Summit i Geneve i våras). I arbetslagen lotsades deltagarna fram till ett aktivt skapande av en ögonblicksbild som visar hur det är på Fäladsgården 2014-05-15. Så eniga bilder! Berättelsen om jeans som var först ut: jag går in i 11:an, ser jeans, jeans i alla dess former, gamla, nya, trasiga, byxor, tyglappar. Runt om sitter elever och arbetar, någon ser filmen på datorn som var läxa (flipped classroom), andra arbetar fram olika projektredovisningar på temat jeans. En elev försöker jag få kontakt med men hon är helt inne i sin ljudfil... och så fortsatte det. Ett lag hade satt ihop en film där biblioteket var hjärtat, elevaktivitet över åldersgränserna och glädje genomsyrade alltihop. Två målningar presenterades, en av en spindel och en av en fluga. Drama och bildspel på liknande tema, det var så BRA! allt skapat på knappt 2 timmar, höstens första dag. Jag är imponerad!

En annan övning stod skolbibliotikarien för, som även är lärspridare. Att lotsa ett fredagstrött kollegium från biblioteksplan till sprudlande bildspel som visar hela arbetslagets medlemmars alias med ljud och personliga bilder med namnlappar (skapat på 30 minuter!), otroligt!!! Jag lovar, inför redovisningarna hade alla kollegor vaknat och var nyfikna, ingen blev besviken! Vilken kreativitet som finns i detta kollegium!

Workshop av olika slag har avlöpt varandra och alla har varit välbesökta, nya aktiviteten - Inspirera mera (kombo av Edcamp och Teachmeet) ledd av lärpridarna blev också en hit och återkommer med jämna mellanrum hela läsåret.

Att alla dagarna inramatas av hög läroplans- och bedömningskompetens, vilket egentligen borde vara en självklarhet på alla skolor, är verklighet på Fäladsgården.

Som fluga på väggen vet jag även att elevernas första dagar på skolåret kommer att bli lika kreativa som lärarnas varit. Det blir filmskapande, podcasts, bildspel, berättelser och kreativa samarbetsövningar.

Att eleverna bland annat får sina personliga schema detta läsårs in i sina googlekalendrar blir en härlig skolstartspresent till dem! Och vem vill inte börja en nytt läsår när ens mentor väkomnar en på Facebook så här:

Tankar efter Bedömningskonferens april 2012

Bedömning för lärande - sammanfattning av bedömningskonferens april 2012

Uppkopplad eller avkopplad!

Vilken härlig föreläsning/stand-up och framför allt en bra avslutning/start på mitt sommarlov.

Uppkopplad eller avkopplad? Hur förhåller vi oss till alla de sociala medier som dagligen och konstant påverkar oss. Är vi alltid uppkopplade eller kan vi vara avkopplade på jobbet och hemma med familjen?

Micke Darmell pratade om att vara härvarande, alltså inte bara närvarande UTAN härvarande. Närvarande är när du är fysiskt på plats, medan härvarande syftar på både en fysisk och psykisk närvaro. Micke tes är: "Oavsett om du är chef, ledare, kollega, vän, förälder eller kärlekspartner, så kommer du att lyckas om du kan vara härvarande!"

Han gav väldigt många bra tips på hur vi kan bli just HÄRVARANDE i vår vardag. Här kommer några:


1. Stäng av jobbmailen under vissa delar av dagen. 
På detta sättet undviker du att bli störd när du t.ex. sitter och planerar eller rättar prov. För 10år sedan blev vi störda 13gånger/h, idag blir vi störda 37gånger/h. Vi behöver alltså minimera antal gånger vi blir störda för att effektivisera vårt arbete. Mailen går ju att kolla efter 1h´s arbete.


2. Stäng av alla sociala medier under dina möten.
Stäng av ljudet på telefonen, mailen, facebook m.m. när du sitter i ett möte. Detta för att du ska vara härvarande i det som diskuteras på mötet. Mötena blir enormt mer effektiva om alla på mötet är härvarande.

3. Sätt upp "Stör ej! skylten.
Även här för att vara mer härvarande och effektiv. Att kunna ha tankarna samlade på det man ska göra, så kanske man ibland får sätta upp "Stör ej"-skylten. 1h effektiv arbetstid gör att man hinner betydligt mer än om det finns störningsmoment runt omkring en.

4. Ingen jobbmail i telefonen.
För att kunna koppla av på fritiden och inte känna pressen att svara på jobbmail, kan det vara bra att inte ha den kopplad till telefonen. Mailen kan du kolla det sista du gör och det första du gör när du lämnar/kommer till jobbet och ändå göra ett bra jobb. Vi måste kunna koppla bort jobbet och vara härvarande på vår fritid också, annars mår vi inte bra på långsikt.

Micke var verkligen inte motståndare till facebook, twitter...och andra sociala medier, men vi måste hitta ett bra förhållningssätt till dessa medier för att må bra och lyckas långsiktigt.

Jag fick med mig väldigt många tankar på hur jag ska tänka för att vara mer härvarande, vare sig det är på jobbet eller med familjen.

Glad sommar!

/Carina

 

Några tankar efter Språklärardag!

I mars var jag i Malmö på en språklärardag i LRs regi. Fyra forskare delgav sina resultat och jag vill här formulera några av de tankar som föreläsningarna gav mig.

Pia Sundqvist, lektor i engelsk språkvetenskap, Karlstads undiversitet.
 Fritiden är på engelska - without Swedish subtitles.
Hur hänger muntlig språkfärdighet ihop med aktiviteter på engelska på fritiden? Jodå, precis som jag av praktisk erfarenhet kan se hänger elevers muntliga färdighet i främmande språk ihop med i hur hög grad de utsätts för eller använder språket på fritiden. Forskningen visar att film, musik och TV på målspråket är viktiga aktiviteter men inte avgörande för om förmågan att uttrycka sig muntligt utvecklas. Däremot finns det signifikanta bevis på att elever som ägnar sig åt dataspel (interaktiva på Internet) och läsning utvecklar sin förmåga att tala. Det krävs med andra ord aktivitet hos användaren för att språket ska utvecklas!

Jaha, detta var vad forskningen kommit fram till och nu kommer min tanke: Hur kan vi förändra i klassrummet så att vi utvecklar förmågan hos alla elever, även hos dem som inte ägnar sig åt WoW eller läser Harry Potter och Hunger Games på originalspråk? Den frågan förblev obesvarad vid föreläsningen, som så ofta då forkningen möter praktiken. Jag tycker att det är viktigt med vetenskapligt förankrad undervisning, men jag är fortfarande ensam om att prova mig fram för att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Jag vill ha möten mellan forkning och praktik där resultaten blir fruktbara och kommer eleverna till godo.

Så vad lär sig Fg av att jag lyssnade på den här föreläsningen? För det första  kan vi i alla mentorsamtal och utvecklingssamtal hävda med bevis i forkningen att för att utveckla muntlig förmåga i t.ex. engelska måste eleven läsa eller spela interaktiva spel på engelska. För det andra behöver vi språklärare utveckla undervisningen mot ännu större aktivitet. Vem av er har bra interaktiva spel som passar i klassrummet, vilka spelappar skulle funka? Vem är beredd att testa?

Gudrun Erickson, lektor i ämnesdidatik vid Göteborgs universitet, projektledare för nationellt provmaterial i engelska och övriga moderna språk.
Vad är bra (med) bedömning i språk?
Föreläsningen sammanfattade de tankar om bedömning som jag tidigare mött och också försöker arbeta efter. Med andra ord lärde jag mig inget nytt, utan blev snarare bekräftad. Skönt!
Gudrun Erickson framhåller elevens del av bedömningen i form av själv- eller kamratbedömning. Hon betonar också elevens synpunkter på bedömning. Några av dem är att bedömningstillfällen ska innehålla bredd och variation, det ska kännas som om det är någon nytta med dem, man ska lära sig något av dem,  de ska vara rättvisa och bringa klarhet i vad nästa steg i utvecklingen måste bli, de ska ge utmaning och det ska ges tillräckligt med tid för att genomföra dem.

Min tanke kring denna föreläsning är att jag/vi som lärare i större utsträckning ska fråga våra elever hur de vill att bedömningen ska gå till. Antagligen blir svaren snarlika de här ovan angivna, men jag tror ändå på att ta med eleverna i reflektionen kring bedömningen. Att känna sig delaktig och aktiv  i sin lärandeprocess är ju ett av våra mål.

Torun Rudin, undervisningsråd, Skolverket
Att främja språkinlärning i Europa
Torun Rudin försökte besvara frågan om vilket stöd för språkinläning, flerspråkighet och interkulturell förståelse det finns. Hon presenterade mycket kortfattat GERS , Gemensam europeisk referensram för språk, som EU antagigt och som våra läroplaner i engelska, moderna språk och modersmål vilar på. Man känner bl.a. igen språk i olika steg, nivåer (nybörjarnivå, självständig nivå och avancerad nivå) och en handlingsiriktad, kommunikativ språksyn i våra kursplaner. Vidare talade hon om den Europeiska språkportfolion som EU vill ska fungera både pedagogiskt och rapporterande/dokumenterande  som ett sammanhållande stöd för all språkundervsining inom EU.

Min tanke kring denna föreläsning är att den gav vägar in i det stöd som finns för språkundervisningen. Några användbara länkar är http://epostl2.ecml.at/  och http://ecep.ecml.at/ eller Europeisk språkportfolio att använda vid tid och behov.

Amicalement, Cristina