Our students are the WHY!

Tankar efter BETT 2016

Skolutveckling? Vad är det egentligen?

• Systematiskt SKA-arbete?
• Stadigt stigande meritvärden?
• Tillfredsställt näringsliv?
• Nöjda elever?

Skolutveckling för mig är ett sätt för samhället att skapa framtid. Att skapa en skola som förbereder barn och ungdomar för det arbetsliv som de själva ska vara med och vara aktiva skapare i.
Som en av föreläsarna sa: What kind of students do we need in our future society?

Jag låter Bohunt school vara den röda tråden i mitt tänk eftersom de är en skola som är mitt i denna utveckling.

Var och en av oss som arbetar i skolan; lokalvårdare, pedagoger, vaktmästare, fritidspersonal etc har ett ansvar för att forma barns och ungdomars lärmiljö så den verkligen ger eleverna möjlighet att producera kunskap. Det är en konst att skapa lärmiljöer så de inspirerar alla olika personer som vi har i våra skolor. Vi kan om vill! I´m sure! Vi ska bara flytta oss lite längre ur komfortzonen än vi är vana vid.

Blunda! Tänk er in i ett rum, ungefär stort som två klassrum. Det är lite dämpad belysning och på tre av väggarna är det projicerade kartor på Themsen. På tredje väggen en projicering av det vi ska arbeta med, vårt uppdrag. Mitt i rummet trängs ungefär 100 människor.

Panoramabild så den är lite knepig.

Öppna ögonen, såg det ut ungefär så här?

Snabbt delas ni in i tre grupper:

• Docklands
• Towern
• Themsen

Under tre snabba pass på c:a 7-8 minuter får du en snabb genomgång av

Docklands historia de senaste 100 åren (i ett hörn av rummet), kartappen på iPaden är verktyget (3D-funktionen som går att göra virtuell), därefter keynote där du ska visualisera statistik: kom på ett sätt att visa hur många människor som arbetar i Docklands! Med hjälp av förinlagda siffror i Keynote ritar vi t ex olika många fönster på olika höga byggnader. Konkret och begripligt även för mig som inte sätter statistik högst på min kompetenslista.

Inblick i en fånges vardag på Towern (bakom ett skynke), efter en kort berättelse av läraren ska vi i Garageband spela in olika sannolika ljud (skramlande nycklar, dra foten i sand, en trumma, två muggar som klickar och tillsammans skriker vi: vi want food!). Allt blir sen en film.

En lektion i varför Themsen ser ut som den gör, meandrar (i ett hörn av rummet). Igen öppnar vi kartappen, gör en print screen, plockar in bilden i bildredigeringsapp och ritar själva in var deposition och erosion är, som vi tror. Två steg bort får vi förklaringen på vad som händer i en flod (vi kanske ska ha en sådan modell kära so-kollegor ;-)

På en halvtimme har jag lärt mig massor och kommer ihåg det! Hade jag haft Stephen Heppels (en forskare som studerat lärmijöer worldwide) Learnometer hade den visat på toppnivå! Jag tänker att man skulle kunna ha liknande upplägg i början av olika projekt och ämnesöverskridande arbetsområden. Korta introduktionspass och därefter egen fördjupning på sin egen nivå i en lärmiljö som just jag lär mig bäst i.

Ovan beskrivna lektion andades:

• Acquire, (active seeking knowledge),
• Collaborate,
• Focus,
• Convey (sharing what you're learning)

Ord som återkom ständigt i flera av forskarna, rektorerna och pedagogerna berättelser under BETT-dagarna.

Vilken typ av skolutveckling ska vi satsa på? Naturligtvis den som gynnar just våra elevers lärande i ett samhälle 2016 och framåt. Det är ju därför vi har skolan! That´s WHY! Vad behöver de? Hur lär just de sig bäst? Hur flyttar vi dem ut ur sina komfortzoner så de utvecklas till de kreativa medborgare som vi önskar? Svaren tror jag ligger i:

• Make learning personal!
• Make learning REAL: Rigorous, engaging, authentic, learning!
• Make learning creative!
• Liberate the learning to mind, body and spirit!

Som vår vision redan säger. Vi har en bit kvar men vi är långt! Heja Fäladsgården!

Är det bara våra hjärnor som behöver tankevändor? Kanske men riktade på just lärmiljöerna. Ska vi prova med att utmana vad som är ett "städat klassrum"? 30 bord med tillhörande stol i räta rader och katedern längst fram vid den enda whiteboarden?

Varför inte börja med att ha alla stolar vi väggarna i travar och i lektionsstarten tar var elev en stol och sätter sig framme vid läraren för startgenomgången. När arbetet tar vid, skapar var elev/elevgrupp sitt lilla lärspace. Vi kanske inte ens behöver ha 30 bord i klassrummet? Räcker det med hälften? Plus en matta, några Fatboys och fler lärutrymmen utanför klassrummet? Tänkvärt är att de allra flesta skolorna i världen har minst 25% area till cirkulation, inte lärande... Hur har vi det? Misstänker att vi har en ännu högre siffra. MEN vi intar mer och mer av ytan till lärande! Heja!

Några tänkvärda bilder:

What make the space successful? For example:

• Whiteboards in different directions.
• Movable walls.
• Multiple screens.
• A room with no front and no back.
• Acoustic panels!
• Celebrate others!
• Höga, låga, hårda, mjuka möbler.

Allt ska finnas för vi är olika! Och måste så få vara.

Till sist några snabbtips tagna i farten:

• Oh-papper, tejp och appen Tellagami blir visuella 3D-bilder
• Spela ett dataspel, när du tycker att det är kul, gå in bakom spelet och lär dig att koda om det med hjälp av appen hopscotch
• Den bärbara mikrofonen är en svunnen tid, nu kastar vi en catchBO#

• 

  catchBo#

  Bonnie Stewart önskar exempel på våra MIK-lektioner (efter en lärande lunch tete-à-tete)!

Tillbaks till Bohunt och våra allas underbara elever, hoppas ni ser de olika instrumenten de använder :) De är nästan lika duktiga som Fäladsgårdens elever!

För Fäladsgården och Fäladsskolan i London på BETT16 /Viveca

Upphovsmän och deras uppsåt

Det finns ett nystartat intressant initiativ att det varje dag under 2016 ska komma ett konstruktivt inlägg om skola från olika håll. Det finns att följa på http://skola365.com/, och finns även på: Facebooksida: https://lnkd.in/dSR8m6C Twitterkonto: https://lnkd.in/d7JE567 Instagram: https://lnkd.in/dtNFbHp Detta inlägg kommer publiceras där 12 januari.

All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda.

Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en inrättad halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie, där samarbete med lärare i alla ämnen alltid är välkommet och ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Ibland spelar tidsaspekten, då källan skapades, större roll, ibland är det var källan publicerats som är avgörande för om den går att använda, men bakomliggande alla resonemang ligger vikten av att veta vem eller vilka som är upphovet till källan, vad de står för och hur kunniga de är inom området, och varför den har skapats.

Och det gäller inte minst även utanför skolans tillrättalagda arbetsuppgifter, då barn och ungdomar såväl som de vuxna i deras närhet översköljs av information av alla de slag och ser inlägg på alla möjliga media som sprids med raketfart och dyker upp även på de flöden du litar mest på utan att någon hunnit eller orkat granska dem. Dra gärna nytta av då något aktuellt som engagerar och skapar åsikter dyker upp i vår egen verklighet och speglas i olika media och använd er av det.

Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Jag tog fasta på att vi på vår skola, Fäladsgården åk 6-9, hade en gemensam reflektionsdag tidigt i höstas om flyktingsituationen. Reflektionsdagens syfte var att skapa förståelse för vad som ligger bakom flyktingströmmen och hur en flyktsituation kan vara, samt att försöka skapa en beredskap inför att vår skola, precis som alla andra, kommer att ta emot nyanlända och att dessa kommer bli våra klasskamrater. Dagens innehåll och upplägg blev uppskattat.

Efter det spann jag vidare på temat och lät en av mina undervisningsgrupper i svenska, åk 8, läsa "Om det var krig i Norden" av Janne Teller, vi arbetade med en del av uppgifterna från tillhörande lärarhandledning, från lilla piratförlaget. Jag skapade också några egna uppgifter där en var att enskilt hitta och välja ut en artikel, från valfritt media, som handlade om flyktingar på något vis. Denna skulle de noga läsa och granska källkritiskt. Upplägget var så här:

Den sista uppgiften i temat " Om det var krig i Norden" handlar om att försöka kritiskt granska de artiklar av olika slag som förekommit en tid om flyktingsituationen.

Vi läser gemensamt:

En privatperson (Daniel) tröttnade på folks dåliga källkritik
och diskuterar den.

Läs sedan själv följande två artiklar:

http://www.nsd.se/nyheter/falska-rykten-om-kaos-pa-flyktingtag-9546215.aspx
Nej det har inte varit slagsmål mellan tiggare och flyktingar i Malmö

Nu gäller det för dig att läsa ytterligare en artikel där du resonerar kritiskt kring källan, utifrån de olika kriterierna och vad du nu fått upp ögonen för i de ovanstående artiklarna.

Du ska försöka använda dig av termerna

Äkthet

Tid

Beroende

Tendens

på ett korrekt sätt, har du glömt eller missat det vi gick igenom på lektionen se förklaring av källkritik och dess begrepp på bibliotekssiten under fliken Källkritik

och utgå från bibliotekssitens lite enklare uppställning som du också hittar där.

I din text ska du lägga lite extra krut på ditt resonemang om upphovsmannen, så du försök få fram vem detta är, vilka åsikter hen representerar och varför den eller de som uttalat sig gör det.

På lektion diskuterade vi också att en tidning, eller webbplats kunde vara den som är upphovsmannen och då är det intressant att ta reda på vad det är för bakomliggande åskådning bakom den också. Att en satirwebsida som storkensnyheter eller vindoegat har tydliga vinklingar går lätt att se. Men alla våra tidningar har också en politisk agenda. Betyder det exempelvis något för innehållet i tidningen att Sydsvenskan kallar sig oberoende liberal? Är det då skillnad om det du läst står i ledarinlägget eller om det är en gästande skribent? Som ni märker kan man resonera och gräva djupt för de elever som vill och klarar det.

För de elever som inte riktigt kunde se framför sig hur de skulle kunna lägga upp sin källkritiskt resonerande text och formulera sig gjorde jag denna checklista med exempeltext som mall.

Eleverna blev intresserade och valde väldigt skiftande artiklar. Vi fick tillfälle att diskutera och ta reda på mer om vissa upphovsmän och media.

Efter att ha hört nyhetsankaret Claes Elfsberg uttala sig om blandannat detta i P1 programmet Mediernas årskrönika 2015, på Annandag jul, ca 20 min in i programmet, och att han där uttrycker samma tankar som jag haft, känner jag att detta är ett riktigt arbetssätt för att förstå hur viktigt det är att vara eftertänksamt källkritisk, såväl till det som står att läsa i etablerade tidningar som till det som delats på din väns facebooksida.

Att granska källors innehåll samt upphovsmän, deras kännedom om ämnet och deras uppsåt måste vi alla tränas i, och då även våra elever. Det kan man träna upp på olika vis där det passar i våra ämneskurser, gärna i ämnesövergripande uppgifter så flera lärare kan hjälpas åt och dela på planering av upplägget, åtgång av lektionstid samt bedömningen och då dra nytta av samma elevarbeten och den samlade kollegiala kunskapen om källkritiskt resonemang.
Det har gjorts en bra serie om detta på UR : Källkritik
Det är bra om källkritiskt resonemang blir ett aktivt arbetssätt och kommer in som en naturlig del i fler och fler situationer. Jag har sett över hur vår skola skulle kunna arbeta med källkritiskt resonemang som en progression över årskurserna ur perspektivet som undervisande svensk och SO-lärare, och har startat ett för kollegiet gemensamt dokument om upplägget, som ett exempel för hur det skulle kunna se ut så eleverna vart år jobbar med det i minst två arbetsområden.

Kom med synpunkter!

Bedömardag

Att gå runt på skolan en dag som denna är underbart! Jag har sagt det tidigare men i dag har jag återigen blivit påmind om hur proffsiga pedagoger som arbetar på Fäladen!

Dagen har ägnats åt bedömning utifrån de olika kursplanernas kunskapsaspekter och detta i diskussion med olika kollegor. Det har ploppats, kryssats i matriser/tabeller, bedömts elevuppgifter av alla de slag och sambedömts i olika grupperingar.

Verktygen under dagen har varit Unikum och GAFE, två digitala system som hjälper oss pedagoger fullt ut. Extra kul blir det när av våra pedagoger kommer och snabbrapporterar från en Hangout med Unikum om hur vi på Fäladsgården använder Google Classroom, allt för att företagen som skapar de digitala verktygen ska förstå hur proffsiga pedagoger vill jobba.

Som ett led i vårt syskonskap Fäladsskolan & Fäladsgården lunchade vi på Fäladsskolan och pratade samtidigt bedömning utifrån våra gemensamma kunskapsaspekter. Varje tillfälle vi träffas ökar kunskapen om och vi lär varandra. Resultatet blir än mer kompetenta elever, underbart!

Allt eftersom dagen gick hördes lite här och var att "nu har jag koll på betygsättningen", "vi är överens att...", "vi tvärkollade våra bedömningar, vi låg helt lika", när du ser x på so:n har du då sett ... som jag bedömer i svenskan?" etc etc Vad skulle vi göra utan denna dag? Den möjliggör sambedömning på ett äkta och professionellt sätt.

Som en av lärarna sa: Jag fattar inte hur jag skulle kunna sätta betyg utan Kunskapstabellerna och Underlagen? Då fungerar ett digitalt system effektiviserande och korrekt. För att orka hela dagen fyllde vi på eftermiddagsenergin med lite passande tårta:

Nästa vecka kör vi betygskonferenser och använder då den information som finns i Unikum och diskuterar vidare elevernas resultat och hur vi ska arbeta nästa termin för att öka måluppfyllelsen ytterligare. Diskussionsfrågor är då:

• Dilemma?
• Myndighetsfrågor? Har ni kollat https://kundo.se/org/skolverket/?
• Är Unikum uppdaterat?
• Ploppar (alla ämnen nytt datum) se Gemensam arbetsplan för Unikum-användning
• Tabeller (ifyllda och publicerade senast 151218)
• Klass för klass - Genomgång av elever med F-betyg, alltså Insats krävs i Unikum (Insats krävs, instruktion)
• några överraskande elever?
• några överraskande ämnen?
• sticker något ämne ut? Strategi inför våren?
• har specialpedagog/mentor klart för sig åtgärder till våren?
• I vilka ämnen sätts inte terminsbetyg? (= har inte läst ämnet i tillräcklig grad för bedömning under terminen):

Kunskaper och Samrbete ger definitivt Framtidens kompetenser (just i det summativa arbetet tillåts inte så mycket kreativitet men dock hög grad av flexibilitet och tankar utanför boxen). /Viveca

Reflektionsdag: Flyktingkatastrofen

Det känns så himla aktuellt och viktigt att arbeta med detta i skolan just nu. Att bryta undervisningen en förmiddag för att eleverna ska få reflektera och fördjupa sig i flyktingkatastrofen. Att eleverna får veta mer kring varför det är så många människor på flykt, varför det är krig, vad vi kan göra för att hjälpa, vad eleverna själva hade tagit med sig i sin ryggsäck vid en eventuell flykt, hur vi lärare och elever kan bemöta kommande flyktingungdomar som i framtiden kommer börja på vår skola var några av de sakerna vi berörde under denna förmiddagen.

Jag blev riktigt tagen när en kollega startade upp förmiddagen i min klass med att berätta om sin egen flykt till Sverige. Att få höra hennes berättelse och upplevelser av att fly och hur det var att komma till Sverige för 23år sedan gjorde att både jag och eleverna kände att det här är på riktigt. Människor som flyr är människor som lever i vanliga familjer och som har vanliga liv, men som drabbas av att det blir krig i deras hemland. Det var en bra start på dag dagen som gjorde att vi sedan kunde arbeta vidare med dagens krig och flyktingström från Syrien.

Lyssna gärna på denna låten, den väcker verkligen känslorna för hur nära och verkligt det kan vara att vara på flykt: Flykten från Sverige. Efter låten fick våra elever 2&2 diskutera vad de skulle packat ner i sin ryggsäck vid en eventuell flykt.

Vi använde också oss av två bra filmer för att få eleverna att förstå kriget och flykten som alla dessa människor gör, men också vad vi kan göra gör att hjälpa.

• Här är allt du behöver veta för att förstå kriget i Syrien
• Hans Rosling

Förmiddagen avslutades sedan med att eleverna fick göra enskilda reflektioner för att själv kunna summera ihop sina intryck utifrån två frågeställningar:

• Vad är det viktigaste du tar med dig från förmiddagen?
• Hur tänker du kring ditt bemötande av de flyktingar som kommer till skolan?

Jag tar med mig väldigt många goda tankar och intryck från denna förmiddagen, men framför allt tar jag med mig elevernas härliga inställning till hur de tänker kring att bemöta en kommande flykting klasskompis.

Fäladen strävar vidare!

Nu händer det saker! I måndags arbetade alla tillsammans, idag var en grupp kloka hjärnor iväg och fick sina tankar omkastade i olika workshops om skolutveckling. Dagen innehöll fyra hörnstenar:

Med hjälp av Ewan McIntosh modell:

uppmanades vi efter ett antal småföreläsningar och workshops att enas om:

• Vad som är vår huvudvärk just nu (In our school, what's absolutely "Killing us"?) i Fs+Fg?
• Hur det är när vi kommit ifrån huvudvärken?
• Vilken strategi vi ska ha för att bli av med huvudvärken och nå målet=objective?
• Vilka konkreta gärningar behövs för att slippa huvudvärken och nå målbilden?

Kanske kan denna modell komplettera Timperleys modell? Jag tror det. Plocka in den i klassrummet och bestäm dig för vad din huvudvärk är med dina elever just nu? Vart vill du att ni tillsammans ska komma?

På Fs & Fg - samskolnivå, valde vi att arbeta i tre mindre grupper, blandade från båda skolorna. Två rena pedagog-grupper och en skolledargrupp. Jag är helt säker på att de "huvudvärk" som kom fram nog var lite annorlunda än det vi skulle sagt och vi startat dagen med detta uppdrag. Workshoparna hade satt en del griller i huvudet på oss (men också bekräftat vår redan inslagna väg genom mål och verksamhetsidé) och även öppnat upp en del dörrar till kloka reflektioner och god eftertanke.

Vilka "huvdvärker" som vi valde återkommer vi med ;-) Gruppen ska träffas igen innan ni andra kommer in med era kloka tankar!

Andra klokheter som jag tar med mig från dagen är:

• Differentiera lärmiljön istället för differentiera eleven. (här ekar Stefan och Kerstis ord!)
• En LPP är ofta normstyrd (alla ska göra samma uppgift), vilket gör att det blir ett enormt efterarbete. Vi skapar en brand vi själva måste släcka (genom massa svår respons och omprov för att alla ska klara uppgiften).
• Ge möjlighet att visa olika sätt att visa sina kunskaper (då minskar vårt efterarbete).
• Höga förväntningar ger höga resultat! Börja med att ge dem A och be dem 8 månader senare att skriva ett brev hur de gjorde för att nå detta A.
• It's not broken, why fix it?
• When you are on the way to the top, it´s scary when you don't see where you are going. How many latters do we need to reach the top?
• Have all the furniture outside the classroom and let the students bring them in when they need them.
• In knowledge abundance, you can never see it all! You have to choose! You are not supposed to. You have to build your own networks to survive!
• Gammalt och nytt Etos i lärande:

/Viveca

Bonnie Stewart

Fäladsskolan + Fäladsgården = sant

Idag har vi haft vår första utvecklingsdag tillsammans. Dagen innehåll en god blandning av diverse inspiration och utbildning med trevlig samvaro och fördjupade pedagogiska diskussioner.

Vi arbetar allihop mot våra gemensamma mål:

Värdegrunden:
I förskolan/skolan möter alla varandra med engagemang, hänsyn och en positiv inställning.

Lärande:
Förskolan/skolan genomsyras av en kvalitativ syn på kunskap.

Arbetssätt:
Förskolan/skolan genomsyras av: Kreativitet, Öppenhet, Samarbete och Digital kompetens
Dagen fokuserade på på Lärande och Arbetssätt.

På morgonen berättade Kajsa och Ingrid W om deras samarbetsprojekt i åk 4 och 7. Ett projekt som på lärarnivå syftade till öka bedömarsamstämmigheten 4-9 och på elevnivå att utveckla förmågan att skriva resonerande texter och förmågan att ge och ta respons. Hela presentationen visade att vi alla kan ha nytta av varandra bara vi tar kontakten och hittar olika samarbetsarenor. Framför mer sådant på Fäladen!

Nyfikna på Ingris W och Kajsas presentation?

Nästa steg var ett slag för våra digitala verktyg. Datorerna är vi duktiga på och nu är nästa steg iPads! Alla elever i 4-6 har nu tillgång till paddor i sina klassrum och då måste vi bli duktiga att använda dem. Ingrid T visade och utmanade oss i hur man snabbt och enkelt bygger en Keynote med egentagna, lite fixade bilder t ex ute på en friluftsdag eller under ett vanligt arbetspass. Ett arbetssätt som ligger i tiden och använder den omvärld med ett ständigt fotograferande som våra elever verkar i. Nästa utmaning var en kortfilm i iMovie. Samma sak här, på kort tid, hinner du både att filma och skapa en film som visar ett samtal på engelska, ett boksamtal, ett experiment eller kanske ett värdegrundsdrama? Den som var snabb eller redan kunde hur man hanterade apparna: Bilder, Keynote, Drive och iMovie hade en uppgift i appen Garageband att ta sig an:

https://goo.gl/zzZHSM

Efter byte av lokal från Fäladsgården till Fäladsskolan och en god lunch fokuserade vi på att samordna att eleven gör i vårt gemensamma kunskapsuppföljningssystem - Unikum. Linda visade hur man lägger in filmer i Lärloggen, Andreas hur man knyter hela arbetsprocessen i LPP:n, Cristina hur man kan använda Lärloggen till regelbunden reflektion (t ex lärandereflektion, boklogg, värdegrundsreflektion) och Ann hur man kopplar ihop Google Classroom med Unikum. SVårt att komma ihåg alla Unikumtips? Mejla Linda.martensson, Andreas.hardelin, Cristina.nordman, ann.stjernqvist - @lund.se eller @faladsgardenlund.se (om ni vill dela en fil med em).

Inga kloka tankar utan sol, syre och fysisk aktivitet - dags för Walk´n talk!

I smågrupper diskuterades

Vilket kunskapskrav upplever du att dina elever har störst svårighet att utvecklas i?

Diskutera vad det beror på och vad du som lärare behöver bli bättre på för att de ska nå längre.

Dagen avslutade med ämnesdiskussioner 4-9. Grunden till diskussionerna var Timperleys modell:

En härlig dag som verkligen visade att tillsammans är vi framtiden!

Allas lika rätt...

Det är så självklart när vi pratar om det, allas lika rätt oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder. Men ändå märker vi i samhället att det inte så himla självklart alltid…

De senaste sju skoldagarna har alla elever på hela skolan arbetat i olika projekt. Åk6 har haft vänskapstema, att bygga nya relationer i sin nya klasser, att lära känna varandra och att kunna samarbeta i olika situationer. Åk7 har arbetat med tonårsliv, att fundera på vad som händer både fysiskt och psykiskt med en i tonåren, att förstå hur kroppen fungerar, att skriva dikter i temat tonåren, att testa hur kroppen fungerar fysiskt i olika träningssammanhang och att diskutera kring idrott & hbtq. Åk8 har arbetat med sin föreställning Romeo och Julio, en berättelse om att våga följa sina drömmar oavsett om det handlar om kärleken eller om ett drömyrke.

Det har varit sju fantastiska dagar där eleverna har fått arbeta hårt, fundera kring hur de agerar och tänker i olika situationer och att de har fått testa att arbeta i nya konstellationer. I åk7 blandades alla klasser och elever i 4st nya grupper just för att de skulle öppna upp sin kompis krets och få en chans att träffa nya kompisar. I åk8 skapades grupperna utifrån vad du ville göra i föreställningen, om du ville vara i teatergruppen, orkestern, PR/dokumentation, scenografi, ljud/ljus, dansgruppen, street art eller fotogruppen.

Denna veckan avslutade på bästa sätt, Fäladsgårdens egna Color run. Ett lopp i glädjens tecken! Alla elever kunde under lunchen färg pimpa sig för att komma i rätt stämning. Under 1,5h var det full rulle med elever som gjorde egna pannband, målade regnbågsflaggan på sina kinder, målade sig med målarfärg, gjorde mantlar m.m. Elever och lärare avslutade sedan fredags eftermiddagen med att gå, jogga och springa 2,8km i strålande sol tillsammans.