BFL i Hem-och konsumentkunskap

Sedan Lgr 11 infördes har arbetet förändrats i ämnet. Från att ha varit i huvudsak helt praktiskt är fokus mycket inriktat på att dessutom numera kunna motivera sina olika val utifrån Hälsa, Ekonomi och Miljö.

Hållbar utveckling går som en röd tråd genom undervisningen och ska visas både praktisk och teoretiskt (skriftligt).

I det praktiska arbetet gör eleverna aktiva livsmedelsval och använder matlagningsmetoder som är bra ur HEM-synpunkt.

Vi, elever och lärare upplever att ämnet blivit alltför teoretiskt eftersom eleverna enligt läroplanen ska; ge omdömen om arbetsprocess och resultat, föra resonemang, göra jämförelser och motivera vid varje lektionstillfälle.

För att en utveckla förmågorna hos eleverna har vi dokumenterat deras arbete och gett eleverna respons varje gång. Det har varit mycket uppskattat av eleverna.

Tidigare var det mycket utbyte av papper men sedan höstterminen 2012 har varje elev öppnat ett google-dokument som de har delat med oss. I det dokumentet har eleverna skriftligt planerat och organiserat sin lektion samt motiverat sina val och vi har gett formativ bedömning vid varje tillfälle.

Det är ett arbete som är svårt för de svagare eleverna och vi har vid andra tillfällen och situationer gjort det muntligt tillsammans med dem. Det är viktigt att alla elever får visa sina förmågor så att de kan blir godkända i ämnet.

Det vi ser i tidningsartikeln den 9 juni i sydsvenskan om skolmaten är kanske ett resultat av undervisningen i HKK också?

I utvärderingar med eleverna har vi tillsammans kommit fram till att förändra arbetssättet med de skriftliga motiveringarna. Inspirerade av föreläsningen med Dylan Williams kommer vi att vid varje lektionstillfälle göra det här arbetet muntligt tillsammans och vid 1 till 2 tillfällen får sedan eleverna lämna in motiveringarna skriftligt i sitt google-dokumentet som en sammanfattning.

Vår förhoppning är att eleverna ska utvecklas genom samarbetet och att de inte ska uppleva arbetet så betungande som de har gjort under läsåret.

/Margaretha och Anki

Kunskapsveckan 18/6-13

-->

Kunskapsveckan 18/6-13

Att utvecklas och orka som lärare: En reflektions- och inspirationsdag.

I början av våren kändes detta som det ultimata seminariumet när jag själv och flera kollegor började känna oss tröttkörda av utvecklingssamtal, nationella prov, rättning av nationella prov, planering av projektdagar, genomförande av projektdagar, rättning av prov, bedömning av rapporter, kryssning i kunskapstabeller, kontakt med föräldrar, samtal med elever, större grupper, färre personal och någonstans också planering av ordinarie undervisning samt genomförande av lektioner. Då känns det bra när man blir erbjuden en dag som ska hjälpa mig/oss att ”ge mod, hopp och inspiration att säga Ja till rätt saker och Nej till sådant som inte tillför kunskapstillväxt eller andra värden”. Orkar vi bara fram till den 18 juni så kommer det lösa sig, vi får svaren då.

Det visar sig i en större undersökning i Sverige att många lärare ligger för högt på stresskalan för att det ska vara nyttigt samt att många upplever smärta i nacke och axlar som mycket väl kan vara stressrelaterade. Det finns grupper som är värre drabbade men lärargruppen är en stor grupp och tyvärr finns det bara lite forskning som belyser skälet till att många inte mår bra eller har onödig smärta. Varför är det så? Borde inte en så stor arbetsplats vara intresserad av att både personal och elever mår bättre för att kunna vara kreativa, intresserade och nyfikna?

Tyvärr fanns inte många svar att få under dagen utan vi kommer tillbaks till att läraren själv måste sovra bland uppgifterna när nya läggs på. Men vilka kan jag ta bort? Vilka är jag tvingad att genomföra, samt av vem? Hur många nya uppgifter ska kommunen, genom olika personer och skolutvecklingsgrupper, kunna klämma in mellan statens direktiv och klassrummet?

Mitt förslag är att alla nya uppgifter som åläggs pedagoger ska vara deklarerade med vem som beslutat om den nya uppgiften, vad den tänkta vinsten med beslutet är, vem som kommer uppleva den verkliga förbättringen av förändringen, vilken forskning som den nya uppgiften grundar sig på och det viktigaste för lärarna nämligen vilka nuvarande uppgifter ska de nya uppgifterna ersätta. De som beslutar om införandet av nya centrala uppgifter i skolan ska tydligt informera vilka uppgifter i vårt dagliga arbete som olika skolgrupper eller ämnesgrupper ska stryka för att kunna genomföra de nya uppgifterna, utan att arbetsbördan för elever eller personal ska fortsätta öka och riskera skapa mer ohälsa på skolorna.

Per Wahldén

”Den vise söker visheten, dumbommen har funnit den.”

Kunskapsveckan den 17/6-13

-->

Kunskapsveckan den 17/6-13

BFL, SAMR, formativ bedömning, kamratbedömning, IUP är alla teorier för hur eleven ska lära bättre och utvecklas mer. Det måste naturligtvis vara huvudmålet för skolan att sätta eleven i centrum och ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för egen utveckling och eget lärande. Vår roll som lärare är att skapa dessa möjligheter för eleverna men vår uppgift måste också vara att kunna entusiasmera eleverna för våra specialämnen och förmedla en glädje i att studera just dessa ämnen samt vad de har för roll i vår vardag.

Därför var det spännande att en hel dag få lyssna på, samtala med och ställa frågor till personer från Lunds Universitet som är experter på fysik och aktivt delaktiga i arbetet med att utveckla ESS och Max IV. Föreläsningar som behandlade anläggningarnas roll för Lunds utveckling som kunskapsstad, vilken samhällsfunktion forskningen kan innebära och inte minst den spännande fysiken bakom anläggningarna.

Vi får inte glömma denna typ av fortbildning för lärare som inriktar sig på fördjupning i det egna ämnet/ämnena, så att vi själva håller oss på tå och kommer tillbaka till skolan med en härlig känsla av nyfikenhet och glädje, som bara en hel dag om fysik kan ge.  Denna glädje för fysik vill vi naturligtvis förmedla till eleverna, kanske kan vi formulera en sinnrik SAMR-uppgift tillsammans med våra kollegor, svara på kluriga frågor, stöttande BFL eller helt enkelt berätta om ESS och max IV med stor inlevelse.

Den 17 juni 2013 fick en glad gubbe i våra kalendrar.

/ Per Wahldén & Marianne Carlsén

BFL på Fäladsgården

Ingrid började med att ha en snabb genomgång av hur man kan använda sig av BFL i praktiken.

Efter presentationen fick vi en glimt av vad Cristina, Cathrine och Ingrid upplevde under BETT-konferensen i London i januari 2013. Efter det följde Sokrates-promenad. Vi fick äntligen gå ut i det fina vädret och prata om bl a våra kompetenser, vad vi är rädda för, vad vi definitivt inte ska sluta med och hur vi kan göra undervisningen mer lustfylld.

Här kan ni se Ingrids presentation igen.

BFL på Fäladsgården

Dagens eftermiddagsuppdrag

Skapa din egen site där du samlar dina tankar och erfarenheter kring BFL. Alla kolleger på Fäladsgården eller i världen, om du vill, kan ta del av det du skriver och du kan ta del av andras utvecklingsarbete.

Exempel


Åsas BFL

Ingrids tankar kring BFL

Kanjes BFL

Carinas BFL

Det gör ont!

Det gör ont att förstå Skolverkets intentioner. Det gör ont att inse att betyg ska sättas utifrån kunskapskriterierna, inget annat. Det gör ont att inse att man nog måste ändra sina arbetsområden och elevuppgifter, igen! Bara för att eleverna ska få möjlighet att utvecklas så långt de har möjlighet till.

Det gör ont, men det är professionellt! Dagens insats på vår betygarsättardag visar just detta, professionalitet.

Dagen började med en kort diskussion i hela lärargruppen där olika frågeställningar diskuterades. Frågorna hade tidigare skrivits in på vårt gemensamma dokument så alla var förberedda och hade möjlighet att ställa just sina frågor och möjlighet att länka till de Skolverksdokument som de funderat över.

Google docs, alla skriver och läser i samma dokument IRL

Mycket bra diskussion, vi blev klokare med gemensamma krafter. Vi hittade inga sanningar, men vi fick hjälp i vår tolkning av alla Skolverkets olika texter och anvisningar.

Varför sätter man t ex D och B på Nationella prov (som bara testar några förmågor) när de i andra skrifter säger att dessa betygssteg bara ska användas i terminsbetyget?

Hur kan man ha F på en del i nationella prov men ändå få E? I terminsbetyget måste ju alla förmågor vara på E-nivå för att vi ska kunna sätta ett E.

Var är övervägande del? Mer än 50%? det är det inte alltid i rättningsanvisningarna till Np.

Vi väljer att se NP-bedömningen som en sak och terminsbetyget en annan.

Dagen fortsatte med hjälp av Lgr 11, Unikums kunskapstabeller och vår egen samarbetsförmåga.

Kunskapstabell i Unikum

Hur tänker vi med den aspekten (förmågan)? Hur tokar du "huvudsakligen"? Läs den här texten, vilka A-kriterier hittar du i den? Den aspekten har de visat på idrotten men står i geografin, hur gör vi?

När jag läser kunskapskriterierna tycker jag att tabellen visar fel bild. "Dessutom ska eleven ..." hör ihop med aspekten ovan. Snart har någon av kunskapstabellerna stuvats om så den bättre visar kursplanens intention.

Alla bedömningar växte långsamt fram i kunskapstabellerna (flera hade de redan klara idag; de hade vuxit fram under terminen) och snart fanns den visuella bild som Skolverket skriver att vi ska sätta betygen utifrån.

Men det gör ont, att överföra en uppgifts resultat till ett kunskapskriterium är inte lätt. Det är svårt! Vi behöver nog bli ännu duktigare på att göra elevuppgifter som matchar kunskapskriterierna. Fokus på rätt förmågor kommer att bli ännu större!

Allt eftersom betygen blev tillräckligt klara i klasserna, skulle de föras in i det gemensamma kalkylarket för preliminära betyg. Siffrorna är underlag för kommande betygskonferenser där vi korsläser siffror, jämför med Np, ställer kluriga frågor till varandra och skärskådar vårt sätt att sätta betyg.

Gemensamt kalkylfil i Google docs, underlaget växer fram IRL

För första gången är statistiken klar när vi går hem. Rektor slipper ägna natten till att sammanställa statistik från 40 lärare, 17 ämnen och 390 elever dvs drygt 6000 stycken betyg!

Den som säger att skolan och dess lärare inte är professionella, har inte sett och hört dagens arbete!!! /Viveca

SETT2013 Min lärarroll idag

”WOW vad spännande det är! Vi hade ju ingen aning om att det var detta det skulle innebära att vara lärare när vi började jobba.”

Detta var min systers spontana kommentar efter två dagar på SETT. Hon heter Frida Hellgren Kesti och är lärare på Nordlyckeskolan i Göteborg. Jag kan bara hålla med. Det är så spännande. Under mina 10 år som lärare, de 3 senaste på Fäladsgården, har min lärarroll förändrats. Jag har gått från att fokusera på bedömning till att mer och mer fokusera på lärande.

I början av min yrkesbana var min viktigaste uppgift att skapa uppgifter som var tydligt kopplade till strävans- och uppnåendemålen. Jag motiverade alla uppgifter med precis vad de skulle ge mig underlag till. Undervisningen handlade om uppgift och bedömning. Väldigt mycket bedömning. Idag vet jag att jag i huvudsak sysslade med summativ bedömning även om jag ofta gav motiverande kommentarer till varför de fick det betyg de fick på en uppgift. Fokus i min planering av mina lektioner var att se till att eleverna fick bra  uppgifter som gav mig underlag för att sätta betyget och det var jag som försökte förmedla allt det eleverna behövde veta för att kunna lösa uppgiften, ibland med en genomgång ibland med ett kompendium med t.ex. artiklar och faktatexter från nätet.

Idag ser det annorlunda ut och idag, just idag, ser jag det så här: Nu är det elevernas lärande som är i absolut fokus istället för bedömningen. När ett arbetsområde ska planeras är elevernas lärande det viktigaste jag ska tänka på och fråga mig hur jag ser till att de ska lära sig så mycket som möjligt.

Men hur lär sig eleverna så mycket som möjligt?

Efter två dagar på SETT har jag är det några saker som jag nu tänker ta med mig till min undervisning. 

Jag måste ge eleverna uppgifter som är motiverande. Detta kan vara för att de är relevanta för eleverna och anknyter till deras värld. Det kan också vara att det är uppgifter som känns viktiga att lösa på ett bra sätt. Om eleverna vet att deras arbeten ska presenteras för någon utanför skolan blir det viktigare att det är bra genomfört och rätt. 

Jag måste planera mitt formativa arbete genom att planera vilka frågor som jag ska ställa som utvecklar deras lärande och vilka frågor som jag ska ställa som synliggör deras lärande. Christian Lundahl sa så många kloka saker på sin SETT-föreläsning och här kommer en: ”Eleverna måste få en näsa för kvalitet”. Om eleverna sätter igång att arbeta med en uppgift måste de få input från andra för att utveckla sitt eget arbete. Detta kan de få genom att visa varandra sitt pågående arbete eller genom att få ut exempel på elevarbeten som visar på olika kvaliteter och som kan starta en diskussion kring hur man visar kvaliteter för olika förmågor. Det skulle också kunna vara att jag efter att ett arbetsområde påbörjats ger ut en checklista och ger eleverna möjlighet att en lektion kolla igenom sitt arbete så långt de kommit utifrån den.

Så gör jag ju själv när jag ska lämna in eller visa upp ett arbete. I mitt jobb gör jag helst ingenting ensam. Jag ber min man, Daniel Hellgren titta på texter, för honom litar jag på och han är svensklärare. Jag planerar nästan alla mina lektioner och skriver mina LPP:er tillsammans med Kerstin Ovenholm och jag försöker sambedöma så mycket jag hinner med henne och andra kolleger. Om jag inte hinner sitta och kolla igenom arbeten tillsammans så vet jag att jag får diskutera igenom alla mina tolkningar när vi ses på onsdagsträffen. Om jag ska hålla en presentation försöker jag alltid se till att det blir tillsammans med Carina Hinn och gärna fler. Varför gör jag det? Jo, för att det höjer kvaliteten och för att det är roligare att lära sig och utföra uppgifter tillsammans.

Pedagogiska förebilder från SETT2013

• Martin Fernström
• Josef Sahlin
• Carina Hinn
• Viveca Dahl
• Christian Lundahl
• Frida Hellgren Kesti
• Anne-Marie Körling
• Daniel Barker
• Malin Hansson