söndag 24 juni 2012

Uppkopplad eller avkopplad!

Vilken härlig föreläsning/stand-up och framför allt en bra avslutning/start på mitt sommarlov.

Uppkopplad eller avkopplad? Hur förhåller vi oss till alla de sociala medier som dagligen och konstant påverkar oss. Är vi alltid uppkopplade eller kan vi vara avkopplade på jobbet och hemma med familjen?

Micke Darmell pratade om att vara härvarande, alltså inte bara närvarande UTAN härvarande. Närvarande är när du är fysiskt på plats, medan härvarande syftar på både en fysisk och psykisk närvaro. Micke tes är: "Oavsett om du är chef, ledare, kollega, vän, förälder eller kärlekspartner, så kommer du att lyckas om du kan vara härvarande!"

Han gav väldigt många bra tips på hur vi kan bli just HÄRVARANDE i vår vardag. Här kommer några:


1. Stäng av jobbmailen under vissa delar av dagen. 
På detta sättet undviker du att bli störd när du t.ex. sitter och planerar eller rättar prov. För 10år sedan blev vi störda 13gånger/h, idag blir vi störda 37gånger/h. Vi behöver alltså minimera antal gånger vi blir störda för att effektivisera vårt arbete. Mailen går ju att kolla efter 1h´s arbete.


2. Stäng av alla sociala medier under dina möten.
Stäng av ljudet på telefonen, mailen, facebook m.m. när du sitter i ett möte. Detta för att du ska vara härvarande i det som diskuteras på mötet. Mötena blir enormt mer effektiva om alla på mötet är härvarande.

3. Sätt upp "Stör ej! skylten.
Även här för att vara mer härvarande och effektiv. Att kunna ha tankarna samlade på det man ska göra, så kanske man ibland får sätta upp "Stör ej"-skylten. 1h effektiv arbetstid gör att man hinner betydligt mer än om det finns störningsmoment runt omkring en.

4. Ingen jobbmail i telefonen.
För att kunna koppla av på fritiden och inte känna pressen att svara på jobbmail, kan det vara bra att inte ha den kopplad till telefonen. Mailen kan du kolla det sista du gör och det första du gör när du lämnar/kommer till jobbet och ändå göra ett bra jobb. Vi måste kunna koppla bort jobbet och vara härvarande på vår fritid också, annars mår vi inte bra på långsikt.

Micke var verkligen inte motståndare till facebook, twitter...och andra sociala medier, men vi måste hitta ett bra förhållningssätt till dessa medier för att må bra och lyckas långsiktigt.

Jag fick med mig väldigt många tankar på hur jag ska tänka för att vara mer härvarande, vare sig det är på jobbet eller med familjen.

Glad sommar!

/Carina

 


tisdag 19 juni 2012

Några tankar efter Språklärardag!

I mars var jag i Malmö på en språklärardag i LRs regi. Fyra forskare delgav sina resultat och jag vill här formulera några av de tankar som föreläsningarna gav mig.

Pia Sundqvist, lektor i engelsk språkvetenskap, Karlstads undiversitet.
 Fritiden är på engelska - without Swedish subtitles.
Hur hänger muntlig språkfärdighet ihop med aktiviteter på engelska på fritiden? Jodå, precis som jag av praktisk erfarenhet kan se hänger elevers muntliga färdighet i främmande språk ihop med i hur hög grad de utsätts för eller använder språket på fritiden. Forskningen visar att film, musik och TV på målspråket är viktiga aktiviteter men inte avgörande för om förmågan att uttrycka sig muntligt utvecklas. Däremot finns det signifikanta bevis på att elever som ägnar sig åt dataspel (interaktiva på Internet) och läsning utvecklar sin förmåga att tala. Det krävs med andra ord aktivitet hos användaren för att språket ska utvecklas!

Jaha, detta var vad forskningen kommit fram till och nu kommer min tanke: Hur kan vi förändra i klassrummet så att vi utvecklar förmågan hos alla elever, även hos dem som inte ägnar sig åt WoW eller läser Harry Potter och Hunger Games på originalspråk? Den frågan förblev obesvarad vid föreläsningen, som så ofta då forkningen möter praktiken. Jag tycker att det är viktigt med vetenskapligt förankrad undervisning, men jag är fortfarande ensam om att prova mig fram för att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Jag vill ha möten mellan forkning och praktik där resultaten blir fruktbara och kommer eleverna till godo.

Så vad lär sig Fg av att jag lyssnade på den här föreläsningen? För det första  kan vi i alla mentorsamtal och utvecklingssamtal hävda med bevis i forkningen att för att utveckla muntlig förmåga i t.ex. engelska måste eleven läsa eller spela interaktiva spel på engelska. För det andra behöver vi språklärare utveckla undervisningen mot ännu större aktivitet. Vem av er har bra interaktiva spel som passar i klassrummet, vilka spelappar skulle funka? Vem är beredd att testa?

Gudrun Erickson, lektor i ämnesdidatik vid Göteborgs universitet, projektledare för nationellt provmaterial i engelska och övriga moderna språk.
Vad är bra (med) bedömning i språk?
Föreläsningen sammanfattade de tankar om bedömning som jag tidigare mött och också försöker arbeta efter. Med andra ord lärde jag mig inget nytt, utan blev snarare bekräftad. Skönt!
Gudrun Erickson framhåller elevens del av bedömningen i form av själv- eller kamratbedömning. Hon betonar också elevens synpunkter på bedömning. Några av dem är att bedömningstillfällen ska innehålla bredd och variation, det ska kännas som om det är någon nytta med dem, man ska lära sig något av dem,  de ska vara rättvisa och bringa klarhet i vad nästa steg i utvecklingen måste bli, de ska ge utmaning och det ska ges tillräckligt med tid för att genomföra dem.

Min tanke kring denna föreläsning är att jag/vi som lärare i större utsträckning ska fråga våra elever hur de vill att bedömningen ska gå till. Antagligen blir svaren snarlika de här ovan angivna, men jag tror ändå på att ta med eleverna i reflektionen kring bedömningen. Att känna sig delaktig och aktiv  i sin lärandeprocess är ju ett av våra mål.

Torun Rudin, undervisningsråd, Skolverket
Att främja språkinlärning i Europa
Torun Rudin försökte besvara frågan om vilket stöd för språkinläning, flerspråkighet och interkulturell förståelse det finns. Hon presenterade mycket kortfattat GERS , Gemensam europeisk referensram för språk, som EU antagigt och som våra läroplaner i engelska, moderna språk och modersmål vilar på. Man känner bl.a. igen språk i olika steg, nivåer (nybörjarnivå, självständig nivå och avancerad nivå) och en handlingsiriktad, kommunikativ språksyn i våra kursplaner. Vidare talade hon om den Europeiska språkportfolion som EU vill ska fungera både pedagogiskt och rapporterande/dokumenterande  som ett sammanhållande stöd för all språkundervsining inom EU.

Min tanke kring denna föreläsning är att den gav vägar in i det stöd som finns för språkundervisningen. Några användbara länkar är http://epostl2.ecml.at/  och http://ecep.ecml.at/ eller Europeisk språkportfolio att använda vid tid och behov.

Amicalement, Cristina