fredag 17 april 2015

Visionen!

Är du en skicklig lärare i engelska och moderna språk? Använder du IKT i din undervisning och kan ge inspiration till andra lärare? Nu har du en chans att vässa din kompetens i pedagogisk it-användning. Europeiska språkcentret i Graz betalar utbildningen, övernattningen och maten.

Jag svarade ja på de inledande frågorna och fick efter ansökan möjligheten att delta i kursen som anordnades på Skolverket i Stockholm under ledning av tre experter från ECML . Vad är ECML?. Vi var tjugo engagerade språklärare som under två dagar tänkte, lyssnade, testade, diskuterade och delade våra erfarenheter. Kursen innebar att vi utvärderade en rad olika appar och program för användning i språkundervisningen och designade nya arbetsområden med dessa verktyg. Här är länklistan som vi startade med.  (Jag påstår att den är användbar för alla som undervisar oavsett ämne) . Vi delade vidare våra bästa exempel på IKT i vår undervisning , men även de exempel då vi misslyckats och problematiserade dem och hjälptes åt att finna lösningar . En viktig utgångspunkt för skolutveckling är ju att testa och våga misslyckas för att hitta lösningar och sedan prova på nytt. FAIL =  First Attempt In Learning - tror jag någon så finurligt uttryckte det. Det gäller på alla nivåer - elev - lärare - skolledare!

En del av kursen innebar också hur vi ska kunna föra vidare och få med oss fler kollegor att använda IKT i sin undervisning. Jag för min del känner att vi på Fäladsgården har kommit långt i den digitala undervisningen och har en del strykor som på andra ställen saknas och som anses vara förutsättningen för framgång.Vi har:

  • starkt och tydligt ledarskap med vision
  • utrustning
  • plattform
  • vilja
Den sista punkten "vilja" är också vår svaghet. Vi vill så väldigt mycket! Varje gång jag kommer tillbaka efter en kurs eller en konferens är jag uppfylld av nya tankar som kan utveckla verksamheten. Jag vet att jag inte är ensam. Vi skriver här på bloggen, vi diskuterar i arbetslag och ämnesgrupper i bästa fall , i mindre informella grupper i andra och sedan är det en ny idé som är hämtad någonstans ifrån som upptar vårt intresse. 

Kursen jag var på nu klargjorde att det är skolledaren som ger mandat till vilka av alla dessa bollar vi ska springa på. Det funkar inte att springa på alla! Vi har vårt manifest och vår vision att återvända till för vägledning och det gör vi. Det är bra! Men även sättet att förverkliga visionen på behöver ledning . Är det läsning och språkutveklande arbetssätt i alla ämnen? Är det programmering? Är det värdegrundsarbete? Är det IKT? Är det grey of the day? Är det kollegialt lärande med klassrumsbesök? Är det skriftlig reflektion på bloggar och siter? Det finns säkert fler frågor att ställa.

Nu tänker väl en del av er att inget behöver utesluta något annat. Jag menar att det nog är så trots allt. Vi kan inte göra allt detta. Inför nästa läsår kan vi se att det finns en tydlig vägvisning genom att två av utgångspunkterna för tjänstefördelningen lyder:


  • lägre arbetsbelastning för lärarna  för att möjliggöra analys och reflektion av den egna undervisningen (dokumenteras i BFL-siten)
  • möjlighet för många att arbeta konkret BFL/kollegialt lärande (dubblering) med förhoppningen att öka lärartätheten för elever i behov av anpassning, ge möjlighet till lärarrespons till varandra /.../

Så tack Viveca och Håkan att ni visar vartåt vi ska och hur det ska gå till på Fäladsgården!

Avslutningsvis vill jag emellertid tillägga att jag naturligtvis gärna visar och för vidare mer konkreta idéer från kursen om IKT i språkundervisningen. Ge mig bara tid , kanske en språkkonferens...!


onsdag 15 april 2015

Hyperlärare som verkar göra allting rätt

De föreläsningarna från i dag som jag förmodligen kommer att fortsätta att fundera mycket över är de som manar till störst förändring av det egna arbetet. Två superlärare som verkar göra allting rätt: Helena Kvarnsell om hur vi kan jobba smart och hinna med allt vi ska under vår arbetstid och Charlotta Karlsson som är en mästare på flippad undervisning.

Vi har en skola där eleverna befinner sig utanför ramarna.Massor har ändrat sig i samhället, men skolan har inte hängt med.  Vad gör vi med ”lustbarnen” vi har nu? Vi måste bygga nya ramar där eleverna är nu. Jämför bilden med trädet (eleverna) som går sin egen väg:



Om jag ska anamma de här två lärarnas idéer blir det till att slänga en hel del över bord och tänka nytt. Det känns viktigt att förändra, både för min egen och elevernas skull.

I slutet så handlar det om att man som lärare vill elevens bästa

Pustar ut efter två mycket intensiva dagar med många intryck där det som jag har med mig är att det viktigaste för mig som lärare är elevens bästa.

Bästa vadå?

Mycket handlar om att skapa en relation med eleverna och på detta sätt få deras förtroende. Genom att ha en bra relation så öppnar det upp för att jag som lärare kan testa olika saker och att eleverna hänger på och vill testa. Jag behöver inte vara expert på detta utan att vi tillsammans kan lära oss saker. Viktigt att både elever och jag som lärare #VågaFaila!, utan att ha en nyfikenhet på nya saker kan vi inte gå vidare.
Detta är något som flera föreläsare trycker på som framgångsfaktor i sin lärargärning.

Att flippa sitt klassrum genom att bara lägga ut filmer som eleverna skall se ger ingen relation i det digitala klassrummet. Här gäller det att hitta former för kommunikation mellan lärare-elev, elev-elev. Får man detta att fungera så kan även eleverna vara varandras stöd, hjälp och bollplank.
Bjuda in andra som vill vara med och vara bollplank som t ex flippad förälder eller flippad mormor. I det digitala klassrummet så får ju alla samma möjligheter att komma fram och att det är mycket viktigt att ta upp värdegrundsfrågor och att man har samma regler här liksom IRL. Skapa gemensam anteckningsyta där allt kan samlas och där alla är ansvariga för materialet. Ett exempel är ju att en elev som fotar en tavla kan lägga upp den till alla och inte bara ha den för sig själv.

Sedan är det viktigt att ta upp relevanta (motiverande) ämnen för eleverna och som bästa exemplet i mina ämnen är att lära ut den digitala värden. Skolans ämnen tar upp hur vår värld fungerar så som biologi, kemi och fysik. Vi lär ut hur atomer ser ut och fungerar utan att fundera hur relevant detta är för våra elever. Inte mycket lär man sig om den digitala världen och hur den fungerar och har kan vi göra mycket. Internets påverkan på oss är otroligt stort men hur fungerar den och hur påverkar den våra liv?
Eleverna behöver bli en kritisk digital konsument, inte bara att de har ytflyt!
Viktigt att också lära sig hur man kan påverka internet genom att lära sig programmering till exempel. Programmering både analogt och digitalt lär eleverna att vara exakta i sina instruktioner för att få något att hända. Man behöver inte skriva mycket och man kan göra saker som man kan visa upp för kompisar mm, bland annat spel och appar. Detta kan intressera elever som annars tycker det är svårt att uttrycka sig.



Skapa möjligheter för elever att samarbeta! En av de viktigaste förmågorna som krävs i många framtida arbeten. Samarbete kan ju ske i klassen men man kan även samabeta med andra klasser i andra skolor för att lösa gemensamma uppgifter.

Att ge elever många olika lärtrådar som man senare i livet kan binda samman till lärvävar. Vet man mycket kan man lättare lära sig nya saker.

Att det man lär sig skall vara på riktigt är också mycket viktigt. Att bara ha läraren som målgrupp gör att man inte gör sitt bästa. Bra exempel har getts då elever går ut i samhället för att ta kontakt med företag och myndigheter för att erbjuda sina tjänster. Det blir en vinn vinn relation. Ta in folk utifrån som kan hjälpa eleverna med olika moment i undervisningen har också visat sig mycket bra.
Elever gör arbete för att hjälpa andra elever på skolan. Göra egna sommarpratarprogram som man lägger ut mm.

Flera föreläsare har tagit upp detta med programmering som måste in i skolan. Om det sedan skall vara ett eget ämne eller att det skall in i alla ämnen finns det olika åsikter om. 3D skrivare som man kan utnyttja till att göra egna saker som kan användas i undervisningen. Ett exempel är att prova olika vingformer ett vindkraftverk skall ha för att få bästa effekt. Systematisk undersökning!

Som lärare är det viktigt att fortsätta att bli ifrågasatt och få träna sig på att formulera vad är det egentligen man gör och varför? Viktigt att reflektera både själv och med någon som kan utmana en med de svåra frågorna. Ha stor respekt att förändring tar tid. Det är detta som jag mest av allt tar med mig och verkligen vill arbeta med. Precis som det arbete vi har i våra BFL grupper.
Kunna läroplanen! Se även till att eleverna kan den! Detta gör att man har en professionellt förhållningssätt i vårt arbete.

Så genom att ha elevfokus på att göra det bästa för eleven så kommer även deras måluppfyllelse att öka!

Mål:
Våga prova ny teknik!
Våga misslyckas!
Våga ta hjälp utifrån!
Våga använda projekttanken!
Daglig kunskapsgaranti!
Bli bättre varje dag!



Utöver detta så har jag träffat många intressanta människor i de olika utställningsmontrarna och slutsatsen jag kan dra är att det har varit en hög kvalitet.

Mycket som jag har tittat på har handlat om digitala stöd för mig i min roll som lärare och det finns en uppsjö av hjälp. här gäller det att lära sig att sålla och att ta något som är enkelt och fungerar. Nu med att alla elever och lärare är så digitala skulle en interaktiv tavla komma mer till pass än tidigare då lärare har haft en sämre kunskap. Tekniken skall stödja pedagogiken.

Tips på NO och Teknik genom program, saker man kan bygga mm.

Sist så vill jag berömma vår skolledning som har sett till att 8 st lärare har fått denna möjlighet i år att få bli så inspirerade i vårt jobb som vi har blivit. Många intressanta diskussioner har skett både på mässan, resturangbesök och på hotellet.

---------------
Föreläsningar som jag gått på.
  • Jonas Monsén: Självledarskap
  • Karin Nygårds: Sjöstadsskolans resa in i digitaliseringen
  • Linda Larsson: Våga testa
  • Malin Larsson: Från mitt flippade klassrum till vårt
  • Mia Lägnert och Per Ahlkvist: Kan spelprogrammering, Raspberry PI och3D-skrivare användas för lärande?
  • Micke Hermansson: Graj of the day!
  • Helena Kvarnsell: Jobba smart samt en annan lite föreläsning om motivation.

Äga sitt lärande!

Två föredrag som verkligen väckt mina tankar. Helena Kvarnsell, Jobba smart och Charlotta Karlsson, Flippa tanken.

Eleverna måste få möjligheten att ta mer ansvar för sitt eget lärande. Hitta vägar där de engageras i planerandet av undervisningen samt tydligare får reda på vad de ska träna på.

Det känns som det ä dags att tydligare släppa in eleverna så att de själva söker och finner vägar där de kan bli medvetna om att de lär sig. Målet för mig är nu att samla intrycken och tankarna och hitta min väg i undervisningen.

Gör alla till vinnare!




Tina Thörner höll en mycket inspirerande föreläsning på härlig värmländska. Vilken otroligt positiv människa som delade med sig av sitt innehållsrika liv. Om att sätta upp mål och aldrig någon sin ge sig förrän man har nått dem.

Varje dag är värdefull.
Se dig i spegeln:
God morgon världens vackraste underbaraste människa!
God morgon universum, vad ska vi uträtta i dag?

Hon ser världen och sin omgivning som Sahara. Om 250 mil ser vi målet. Hur ska vi tackla varje situation som dyker upp för att komma framåt? Sakta inte ner, utan ös på över alla hinder, tillsammans kan vi klara det. Tänk positivt i alla lägen!

Får mina ord mig själv och andra att vissna?
Får mina ord mig själv och andra att växa/blomstra?











Tusen tips på 45 minuter

En av programpunkterna under dagen var att PedagogCecilia pratade om hur hon använde sig av olika typer av digitala verktyg i sin språk- och svenskundervisning, både på I-pad och datorer. Föreläsningen gick i smattrande tempo och det var roligt att höra hur hon fick ihop sin presentation, en presentation som hade både BFL och läroplanens vanliga verb som utgångspunkt.

Just det systematiska i upplägget som gjorde att hon kunde visa olika sätt och olika nyanser på hur man kunde presentera, analysera, ge feedback, filma gjorde att man fick syn på åtminstone en del av verktygen man inte använt tidigare.

Som vanligt efter den här typen av föreläsningar fick jag med mig en gedigen lista med tips och möjliga förslag på arbetssätt att botanisera i och bena upp. Det är något speciellt med en personlig rekommendation från någon med så snarlika ämnen som vi har, och förhoppningsvis vaskar jag ur listan fram precis det jag inte visste att jag saknade.

Glädje och tårar- en bra start på dagen!

Micke Gunnarssons föreläsning skulle handla om att barnen kommer till oss från framtiden! Jag skulle säga att det i stället handlade om att vi ska ta vara på barnens förmåga och att inte ta död på deras vilja att lära.
Känslan jag fick var att det är dags att pusha mina barn/våra elever till att verkligen tro på sina förmågor och att våga vilja lära sig!

En ahaupplevelse jag fick var: barnen kommer hem med en teckning och det första en säger "Åh vad duktig du är", vilket tar död på barnens vilja att utvecklas istället ska du fråga "Vad är det du har ritat?" Ställ frågor istället för att hela tiden bedöma barnen!  Eleverna är redan något och de utvecklas hela tiden!  Låt dem få upptäcka, utvecklas och träna sig i förmågorna! Detta var en föreläsning som gav mig en tro på att jag är på rätt väg i min Bfl, att synliggöra förmågorna och att låta eleverna få arbeta med dem på ett tydligt sätt innan de bedöms!


Och nu ska alla bli programmerare… eller? Linda Mannila
Finland inför programmering som en del av läroplanen 2016. Många länder i Europa arbetar med programmering och Sverige riskerar att hamna på efterkälken.
Oj vad provocerad jag blev: Ännu en föreläsare som pratar om detta som jag för 37 år sedan bestämde att NEJ inget för mig….
Men programmering är mer än bara kod:
·      Analysera problemmet
·      Utvärdera olika lösningsmodeller
·      Designa en lösning
·      Skriv programmet (koda)
·      Testa programmet
·      Debugga programmet
Linda menar att skolans ansvar är stort: Delaktighet och demokrati är ett av uppdragen. Uppdraget innebär att alla måste kunna/förstå programmering.
Steve Jobs sa redan för många år sedan: ”E veryone should learn how to program a computer, because it teaches you how to think”
Programmering på engelska”computtational thinking” anses vara den fjärde baskompetensen förutom att läsa, skriva och räkna.
Programmeringens roll? Linda menar ”programmering är ett pedagogiskt verktyg
·      Tränar datalogiskt tänkande
·      Levandegör och konkretiserar
·      Kan integreras i olika ämnen
·      Inte bara ett svar – utforska själv, vad händer?
·      Möjlighet att förverkliga egna idéer
I grundskolan är programmering ett medel för att träna upp det datalogiska tänkandet, inte ett mål i sig”
Programmeringen i den finska skolan: Linda menar
·      Viktig medborgarfärdighet
·      Både föremål och redskap för lärandet
·      Eleverna utarbetar egna produkter
·      Eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa
·      Ger eleverna möjlighet att synliggöra sina tankar och idéer
·      Utvecklar deras förmåga att tänka och lära sig
·      Ger dem medel att påverka

Som jag tidigare skrivit: vi måste ta tag i det här och se hur vi ska utveckla detta.

Gör det du älskar och älska det du gör


Dennis Westerberg. Att känna glädje på jobbet är inte längre att betrakta som lyx. Arbetsglädje har istället blivit viktigare än någonsin och anses numera vara en förutsättning för att vi ska kunna klara av samhällets snabba förändringar. När vi känner glädje varje dag minskar nämligen såväl stress och konflikter, som frånvaro och personalomsättning. Dennis Westerberg är före detta lärare, numera föreläsare, entreprenör, omvärldsbevakare, coach och musiker. Många strängar på sin lyra helt enkelt. 

Vilket tempo och på skånska, häftigt! Här hann vi inte anteckna bara ta in. Med stor humor och mycket ödmjukhet fick lära oss att leva i nuet, inte oroa oss för framtiden och lägga saker bakom oss.
Har ni möjlighet att lyssna på Dennis någon gång. GÖR DET! 
Margaretha och Anki

Grej of the mentorstid?

I samtal med Ann och Cissi igår på tunnelbanan försökte vi spåna fram hur man kan få in grejoftheday i vår ibland lite upphackade ämnesperiod. Vi pratade om språkundervisning och musik, att presentera viktiga artister och Latinamerika.

Men jag fastnade nog ändå i att köra det på mentorstiden nästa läsår! Grej of the mentorstid! Vi spånade också fram att man kanske ska köra det i arbetslaget. 8 mentorer förbereder alla var sin grej som man brinner för, och presenterar det i alla klasserna. Då behöver man förbereda en grej varannan vecka och en bonus blir att arbetslaget lär känna alla elever i årskursen bättre. Nu ska vi bara parallellägga mentorspassen också. 😊 

Blogg-ett publikt verktyg.


Ylva Pettersson. En helt vanlig, unik gymnasieklass tog i våras hattrick i Webb- stjärnan med bloggen Demokreativ som vann såväl guld i gymnasieklassen, allmänhetens röst samt utsågs till Bästa bidrag 2014. I denna föreläsning lyfts hur man med bloggen eller annat publikt verktyg, samt elevlett arbete, kan utveckla akademisk kvalitet. Genom konkreta exempel visas på hur man kan jobba med till exempel digital processkrivning i kollaborativa verktyg, interaktiva verktyg och ”trippel flipp” för att nå nya höjder.
Vi fick inspiration till att använda bloggar i olika sammanhang. Kanske något för oss på Fäladsgården? Ylva   hade arbetat så här i svenska och historia. Se länk demokreativ.se
En idé kan vara att arbeta fram manus till kulturveckan på det här sättet. Meningen är att alla elever ska få adminrättigheter. En blogg är synlig på ett helt annat sätt än ett google-dokument. Kvaliteten blir högre eftersom alla kan se och läsa. Det här är ett arbetssätt som kan överföras på alla ämnen.
Olika verktyg;
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.inklestudios.com/inklewriter/&prev=search
 http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.tiki-toki.com/&prev=search
Kontaktuppgifter:
ylva.pettersson@skara.se
@Ychen06
Margaretha och Anna

Tisdagens upplevelser

Beppe Singer:10 sätt att misslyckas som lärare
De tio sätten att misslyckas är:
1.     Utgå från att dina elever bryr sig: dvs min lektion är det viktigaste i världen
2.     Ta med de negativa erfarenheterna in i klassrummet: dvs var sur och ha negativa förväntningar
3.     Tro att du kommer undan – eleverna ser rakt igenom
4.     Tro att du klarar det själv
5.     Tro att du hinner (med allt)
6.     Tro att du kan göra karriär
7.     Tro att du är en informatör – inte inspiratör – inte medmänniska/förebild
8.     Ge upp där andra gett upp
9.     Att inte våga larva sig eller bjuda på sig
10. Glömma bort VARFÖR du är/blev lärare
En inspirerande trekvart med en färgstark inspiratör. Det jag framförallt tar med mig är Beppes inspirerande råd/förhoppning/engagemang

Karin Nygårds och Lena Lindblad Petersen: Sjöstadsskolans resa in i digitaliseringen
Programmering – kan det vara något? Min egen uråldriga spontana tanke är NEJ! men jag ville ändå höra och försöka förstå, vad det skulle tillföra skolan och eleverna och framtiden.
Första frågan de ställde var lite provokativ: Ska vi anpassa undervisningen efter vad lärarna kan eller eleverna behöver?
De pratade inte bara programmering utan även om skillnaden mellan digital kompetens och digitalt ytflyt.
Kompetensen kan man säga består av fyra delar: i) förstå det tekniska systemet Internet ii) förstå sammanhanget Internet iii) förstå sin egen del och iv) förstå att den digitala världen är uppbyggt av kod.
Jag har ändrat inställning och är absolut villig att börja arbeta mer med detta.
    
Marit Sahlström Rätten till utbildning
Hennes föreläsning handlade om alla hemmasittare och hur hon och Stockholms stadsmission arbetade med oneeighty dvs 180 graders förändring. Se mer på oneeighty.se
Hur det i Sverige då? Stor grupp idag som är hemmasittare och hon menar att det är ett systemfel: de får inte den skola de har rätt till.   
1650 elever har varit fullständigt frånvarande minst en månad. 600 har varit fullständigt frånvarande hela vårterminen. Lägg märke till definitionen FULLSTÄNDIGT frånvarande. 1200 går ut nian varje år utan ett enda betyg.
10-13000 i varje årskull kommer att hamna i utanförskap (av 100000)
Varje elev som inte hittar tillbaka till normal livssituation kostar 10-12 miljoner.
Var fjärde ung i Sverige mår psykiskt dåligt.
Ann Sofie Strand: Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: Lärmiljön har ett ansvar
Orsaker till avhopp: Mobbning, brist på pedagogiskt stöd, vuxna som inte bryr sig, dåligt bemötande i skolan, bristfälligt pedagogiskt stöd efter en långvarig frånvaro, mm
Oneeighty är en stödinsats, ingen skola. Har elever från olika kommuner. Arbetar mest on-line. Skype används oftast. Arbetar enligt chatschema: 9-10 chattar/vecka, både pedagoger och socionom. Jobbar med skolan, lärarna på hemskolan sätter betyg.
Förhållningssätt: Vad kan hjälpa den här eleven utan att skylla på den curlande föräldern, dvs en kommunikation utan att döma ut.
Skapa relation (Kids don’t learn from people they don’t like!!
Nyfikenhet, lära av varandra, perspektiv o kultur, relevans o meningsskapande
Resultat:
50% tillbaka till skolan; ökat självförtroende och självkänsla; ökat intresse om den egna förmågan; mm
Detta var en föreläsning som många fler borde bevista. Upplevelsen är att den här gruppen ökar och att det finns på väldigt många skolor i Sverige.
Slutsats: Vi MÅSTE bli bättre att ta hand om ALLA elever

Mobilt lärande i praktiken: Köpings kommun och Apple höll ett seminarium och berättade om sina erfarenheter med det mobila lärandet och paddor.
Kommunen har 25000 invånare med  10 grundskolor och en gymnasieskola och man har 1-1 sedan 2010.
Lärandet (sattes i centrum): Skapade bok som skulle delas till andra. Men iTunes U innebar möjligheter att göra något nytt. Att gå från datasal till 1-1 var var stort. Att gå från 1-1 till padda är större. Ta fram en mall-kurs. Förmågor, ge struktur till lärarna som stöder och INTE låser in. Nyttig process. Utmaning istället för uppgift
Lärandet handhavs av iTunes U Matriser, kursuppläggning), Showbie (formativ process, Inlämningar, Feedback), Dexter (Närvaro, betyg, statistik) och Extens (Uppgifter folkbokföring) (Rektors uppfattning: återkopplingen till eleven är nu mkt kortare och oftere. BRA!)

Det kommer aldrig att gå långsammare än så här och föreläsare var Johnny Lindqvist.
Jag tycker att allting i vår värld går väldigt snabbt och vill att vi ska ta det lite lugnare, men inser efter inspirationen från Jonny att utvecklingstakten bara kommer att öka och jag/vi måste skaffa strategier för att möta och se VERKLIGHETEN. Hur ska vi lyckas nå eleverna? Vi har verkligen inte samma utgångspunkter och ramar. När jag var ung då såg hela Sverige (och jag menar hela) Hylands hörna på lördagar och det stora diskussionsämnet på måndagar var innehållet i programmet. (Glömmer aldrig folkstormen mot Per Oskarssons striptease, 26/12 1966). Idag är det ingen som har sett samma program, många tittar inte på TV och framförallt inte i realtid.
En fyraåring använder mobilt internet lika mycket idag , som en fjortonåring gjorde för fyra år sedan.
87% använder mobilen som andra skärm när de tittar på TV
50% av tvååringarna är online
Tänk inte alltid utan på beteendet. Plattformen kommer att ändras. Betendet kommer att utvecklas från där vi är nu.


                                           

Föredrag of the day

Sveriges nya skolkändis,  Micke Hermansson, drog fullt hus i slutet av första dagen.  Hans allmänbildningsprojekt Grej of the day har gjort hans Facebook-grupp till skolsveriges största och han har fått en jättegrupp lärare som älskar hur hans metoder,  på många sätt typiska för mellanstadiet, anammats på många olika stadier och skolformer. Förväntningarna i rummet var högt ställda och det var nästan bäddat för besvikelse. Då är det imponerande att se hur någon som är van vid att trollbinda sin klass kan sträcka ut armarna och lyckas få med sig 500 personer istället.

Men en fantastiskt engagemang  tog han oss igenom  historien och tankarna bakom grejandet. Han gav tankeställare om elevsyn, om kunskspssyn och inkludering. Vi fick skratta väldigt mycket, vi fick gåshud och rördes till tårar av storheten i att vara lärare. På väg ut från föreläsningen var den unisona känslan att den enskilda människan och läraren kan göra mycket, och vi är många som funderar på hur återkommande mikrolektioner kan göra elevernas skolvardag ännu mer meningsfull och minnesvärd.

tisdag 14 april 2015

En - till - en ur forskarperspektiv

Under eftermiddagen fick vi tillfälle att lyssna på Martin Tallvid, som kom till SETT nyligen disputerad med en avhandling om hur en-till-en har påverkat strukturerna i skolsverige.  Han inledde med en hänvisning till sin egen skolvardag på ett gymnasium i Göteborg och vann stor legitimitet just genom att vara en forskande och aktiv lärare.

Tallvid vände och vred på många av de saker som känns självklara när man är här på plats och varnade delvis för att fångas för mycket av hårt blåsande appvindar och pratade också om andra snabbt växande trender som årets väldigt stora programmeringsintresse. Det var välgörande mitt digitaliseringskomersen att han pratade om vad han sett med lite mer långsiktigt perspektiv.

Jag kände att han fick ihop sina båda verkligheter; som lärare med distinktionen mellan finsurf och fulsurf och hur han skulle hantera den problematiken i den konkreta vardagen, och som forskare med mer överblick över ett Sverige där han pratade om den utbredda "lärarbashingen" och att det på många håll hänt mer än vad som syns vid första anblicken.

Som egna sluttankar, förutom att tekniken aldrig kan ersätta lärare, pratade han också om vikten av att tänka på de 98% av Sveriges lärare som inte ens vet att SETT finns. Han hänvisade till de nationella strategier som finns i övriga nordiska länder och pratade om den förfärande ojämlikhet som råder i skolan när det gäller den digitala utvecklingen. Det borde vara svårt, som land, kan man tycka, att den här utvecklingen är så beroende av enskilda kommuner och skolor, och det kändes som om han lyfte något avgörande för skolan när han avslutade.

Inspiration både här och där!

Ett gäng lärare, inklusive en rektor är på SETT. Vi andra då? TACK! Idag på infon började vi med att följa SETTs Twitterflöde #SETT2015 och att läsa alla skolans SETT-deltagares snabba reflektioner.

Jag är säker på att blogginspirationerna och Twitterflödet inspirerade alla hårt arbetande lärarna hemma i eftermiddagens projektplanerande. Heja skolsverige - vi kan!

Huvudet proppfullt av intryck



Jag använder ett foto från en föreläsning med Terese Raymond som hette "Bättre möten, nu!" Hon gav oss bl a många tips på hur vi kan komma tillrätta med tids- och energitjuvar under möten. Ett knep hon visade var att ta små mikropauser av tystnad. Fotot passar också bra till det vi behöver göra nu; försöka sortera alla intryck som snurrar runt i huvudet efter en lång dag med föreläsningar och mässfolk som försöker sälja in sina fantastiska produkter eller tjänster. Dags för en stunds tystnad, tanke och reflektion.

Från mitt flippade klassrum

Malin Larsson är lärare på Alviksskolan och arbetar med flippat klassrum tillsammans med sina elever. Malin och eleverna berättar om hur deras flippade klassrum har utvecklats och varför de arbetar på det sättet. Malin började arbeta med flippat klassrum men upptäckte att det endast var hon som kommunicerade. Nu bekräftar eleverna sitt eget lärande genom att ”flippa” tillbaka. Resultatet är att klassrummet öppnats upp och nu kommunicerar man med många fler. Malin blev utsedd till årets svensklärare 2014.
Vilken fart! Tillsammans med 3 av sina elever gick föreläsningen i ett rasande tempo, jag hann inte med att ta bilder så jag bestämde mig för att lyssna och njuta.
I presentationen står det att de kommunicerar med många fler, det stämmer. De har numera flippade mammor, pappor och t.o.m mor-och farföräldrar som vill följa deras barnbarn i skolarbetet. Dessutom har de fått kontakt med författare som också tänker komma på besök.
Länk till deras flippade klassrum.
http://flippatklassrum.blogspot.se