torsdag 8 februari 2018

Vad gör mediet med våra tankar?


Just nu på Fäladsgården bekantar sig alla våra nior med den svenska litteraturhistorien på olika sätt. Vi pratar om ett antal välkända svenska författare och läser texter som de skrivit. Vi tittar på genrer, rimställningar och symboler i texterna. Allra mest pratar vi emellertid om tiden som författarens levde i och hur det påverkar vad de skrev och hur de skrev. Genom att prata om levnadsförhållanden från 1700-talet och framåt och hur de påverkar sättet att tänka får många elever många aha-upplevelser. Vi funderar på hurdant Sverige var när det var ett land som många människor utvandrade ifrån, vi tänker på vad det gör med ett samhälle när det är tillåtet med våldtäkt inom äktenskapet, och vi funderar på hur det påverkar ens tankar att leva under något av Världskrigen. 

Arbetet med litteraturhistorien ska avslutas med ett prov där eleverna får texter av de olika författarna och med hjälp av språket, genren och innehållet i texten ska gissa sig till vem som kan ha skrivit texten. Motiveringen är i sammanhanget naturligtvis viktigare är namnet på författaren. 

Innan vi har kommit så långt ska eleverna lämna in en film av ”draw-my-life”- typ. Eleverna ska tänka sig in i huvudet på någon av de kända litterära karaktärer som finns bland författarnas alster. Filmen är ett berättande i första person och sättet att berätta historien är hämtat från deras egen medieverklighet. Bland de you-tubers som har många följare är det mycket vanligt att presentera sig själv och sitt liv genom att bjuda på en ritad berättelse för att förklara var man befinner sig i livet.  Formen är alltså mer välbekant för dem än för många i en äldre generation, och för många är det ett självklart sätt att återberätta ett liv.





När de karaktärerna man ska berätta om har levt i en annan tid och verklighet, med andra tankemönster och möjligheter att förmedla sina tankar och känslor, uppstår intressanta tankar kring hur tankesätt påverkas av ens möjligheter att förmedla dem. Krockarna mellan tiden vi lever i nu med dess stora omfång av kanaler ut i världen och den mer begränsade värld de litterära karaktärerna levde i blir tydliga. Frågor om hur de hade berättat om sig själva inför en stor publik uppstår och sällan blir det så tydligt som då att det historiska och kulturella sammanhanget påverkar det som skrivs och tänks. 

Att några av de författare som har påverkat hur vi ser på tiden de levde i är något som är viktigt att fundera kring. Än viktigare är det naturligtvis att inse att den litteraturhistoria och de sammanhang vi diskuterar inte är något som bara hör till en enskild epok eller ett avslutat skede. Hur och vad vi tänker är avhängigt de informationskanaler vi väljer. I en tid när alltfler inte bara konsumerar olika typer av media utan också deltar som producenter blir diskussionen om demokrati och källkritik viktigare än någonsin. 

Det är mycket spännande att få var med om fusionen mellan ett äldre innehåll och en nyare form, och ett privilegium att själv tvingas till att fundera över de riktigt stora frågorna kring sin egen verklighetsuppfattning, identitet och utveckling. 

onsdag 7 februari 2018

Lathund för internationella digitala samarbeten



Lathund för internationella digitala samarbeten

Engagemanget bland elever är alltid större när vi möter riktiga mottagare. Detta är något alla lärare på Fäladsgården strävar efter. Är du intresserad av att starta internationella samarbeten, så kommer här en väl utprovad arbetsmetod baserad på forskning i digitala möten.

Lathund för digitala möten

I planeringsfasen bör man som lärare tänka på att dela upp arbetet i två olika delar;

En asynkron del; dvs uppgifter man gör i klassen när det passar, samt en synkron del; dvs uppgifter vi gör tillsammans med vår vänklass vid samma tidpunkt. Dessa två olika typer av möten behöver planeras väl för att fungera optimalt. 

I DIDLE-projektet, som beskrivs i tidigare blogginlägg, har vi hittat en välfungerande arbetsmodell. 
Steg 1-3 har fokus på att eleverna lär känna varandra. Detta arbete sker helt asynkront.

  1. Eleverna spelar in små korta filmer där de presenterar sig, berättar om en svensk kändis samt vad de känner till om sin vänklass land, språk och kultur. De får samma material av sin vänklass. 
  2. Nästa steg talar de in tungvrickare och skickar till varandra. Dessa frambringade många spontana skratt när Fäladsgårdens elever lyssnade och testade: Prova själv! Fem flade flødeboller på et fladt flødebolle-fad eller Ibsens ripsbusker og andre buskevekster.
  3. Efter det ska de lära känna varandras städer. Eleverna använder GPS-appen Fotspor för att göra geografiska rundor till varandra. Fäladsgårdens elever gick runt i centrala Lund och lärde sig bland annat att Vita Huset i Washington D.C är en förebild för Universitetshuset i Lundagård, och detta lärde de sig av de norska eleverna på norska.
Nu är det dags för ett första synkront möte.
Mötet blir spännande och samtalen flyter på mycket bättre efter att de har sett varandras presentationer, kändisar, städer och lyssnat på varandras språk.

Nu till nästa del i arbetet, som sker asynkront. Här är litteraturen i fokus.Vi väljer en roman som finns på båda ländernas språk och läser romanen eller ett utdrag av den. Ibland tittar vi närmare på varandras språk i ett kapitel, ibland är det inte aktuellt.

När boken är utläst väljer elevernas en karaktär i boken och börjar skriva sin egen berättelse ur sin karaktärs perspektiv. Detta är en mycket populär genre bland ungdomar sk. fanfiction. Eleverna skriver och delar sina texter i google dokument.

När deras fanfiction-berättelser är färdigskrivna, så delar eleverna sina fanfiction-texter med sin vängrupp i det andra landet och de börjar läsa varandras berättelser. Att läsa på ett annat språk är svårt, men de känner väl till historien och har själv skrivit en egen fanfiction, så med hjälp och stöd av varandra, så tar de sig igenom textmassan.
Nu är det dags för det andra synkrona mötet
En elev är redaktör och en annan sekreterare i varje land. Via chatten på google dokument, , Snapchat och appear.in diskuterar de fram vilka delar de vill behålla och vilka de vill stryka och skriver sedan ihop sina texter till en ny helhet. Imponerande färdighet! I detta möte blir det mycket fokus på ord och formuleringar, för att det finns ett behov av detta.
När ni har kommit så här långt i ert internationella samarbete har eleverna redan lagt till varandra på Snapchat och Instagram och fortsätter sin konversation där.


Jeanette Rådh

Internationellt samarbete med digitala verktyg

DIDLE
Årskurs 7 på Fäladsgården deltar  i ett digitalt projekt DIDLE, som står för Development of Innovative Digital Learnings solutions for transnational language and culture education.

Vi rustar våra elever för framtiden och  lär dem att kommunicera professionellt via digitala hjälpmedel. Språkprojektet är ett Erasmusprojekt och Fäladsgårdens elever har under två år samarbetat med elever i Danmark och Norge samt forskare på högskolan i Vestlandet i Norge och Norden i skolan, en digital plattform för nordiska språk.  Projektgruppen har tagit fram och kontinuerligt reviderat olika steg i en kommunikationsmodell för att optimera samtalen mellan elever som inte känner varandra och inte pratar samma språk.

Vi har provat olika digitala verktyg under två år och fastnat för ett verktyg Appeair.in. Appear.in är ett norskt verktyg där du kan chatta med fyra olika personer samtidigt. Du, som lärare, behöver inte ordna med inloggningar till alla elever utan skapar en länk och ger den till de personer som ska prata med varandra. Appear.in håller hög kvalitet både ljud- och bildmässigt. Du kan ansluta dig direkt i webbläsaren eller i appen.

Vi har haft många goda skratt under resans gång för trots att vi arbetar med digital natives, våra ungdomar, så behöver de mycket stöd i en digital kommunikationssituation. Som lärare är man oftast för upptagen i klassrummet för att ha tid att fördjupa sig i hur elevernas chattkommunikation ser ut. I DIDLE-projektet har jag haft 2-4 forskare i klassrummet som har studerat elevernas synkrona videochattmöten. De har suttit ner hos elever och lyssnat på hela deras samtal. Deras iakttagelser och våra samtal under projektet har lett till ett bättre arbetssätt för eleverna i synkrona chattsituationer. I början av projektet kände sig eleverna osäkra i sina digitala möten, och deras möten blev mycket korta. I förra veckan fick två elever erfara att ett möte på Appear.in bara kan hålla på i 20 minuter, sedan tar mötestiden slut. Eleverna addade varandra snabbt på Snapchat och fortsatte sin kommunikation där efter lektionen.

I nästa blogginlägg ska jag berätta mer vad vi har arbetat med i våra internationella samarbeten.
Jeanette Rådh


måndag 5 februari 2018

Nya lärmiljöer...

Efter en lång tids planering och teoretiskt diskuterande, poddande och inspirationssökande har vi nu äntligen fått möjlighet att konkretisera några av våra idéer och började denna termin med att inreda 2 nya klassrum samt ett grupprum. Vi har även köpt in en del material och möbler som vi placerat ut i andra salar. Vi ville för allas skull få känslan av förändring och att det sker på riktigt så därför fokuserade vi på dessa salar.            


De målades om strax innan jul och är nu nyinredda. Känslan av förändring speciellt i den sal där vi bytte ut de traditionella bänkarna till runda bord och trots drygt 30 sittplatser för eleverna skapas en känsla av rymd och hemtrevnad. Det är en fin och härlig känsla att få skapa förutsättningar för den kreativa lärmiljö vi strävar efter och det är inspirerande och kul att höra elevernas och lärarnas positiva tillrop och att det faktiskt gör stor skillnad hur salarna ser ut. En annan viktig aspekt som blir tydlig i samtalet med elever är att de känner sig sedda och ompysslade på ett sätt som också bidrar till en större trivsel i skolan.