fredag 30 mars 2018

Med kommunikation i fokus - chattprov i grupp

Lite av loven ägnas av några av oss till bedömning av elevernas senaste uppgifter. För de elever som ha spanska som språkval i årskurs åtta innebär det att de får sina chattprov kommenterade. Bakgrunden till chattproven är egentligen den aspekt i bedömningsmatrisen som talar om för oss lärare att vi ska bedöma elevernas förmåga att skriftligt interagera på målspråket; en förmåga vi tycker oss lättast överblicka i ett uppspelningsbart chattprov.

Det är bakgrunden, som sagt, och anledningen till att vi började med chattprov för fem år sedan, men sedan dess har vi fått många andra anledningar att fortsätta. Chattprovet är det prov eleverna ber ska återkomma och som så gott som alla elever beskriver som sitt roligaste prov.

För att förbereda sig inför provet planerar eleverna i grupp händelser som äger rum kring någon av de traditionella högtiderna i den spansktalande världen. Kanske firar de De dödas dag i Mexico eller går på La Tomatina i Buñol. Händelserna som de kommer fram till i grupp tänker de ut som en typ av pjäs där de alla har olika roller. Dessa roller skriver sedan före- och efterdagbok till högtiderna för att öva sig på att formulera sig kring händelserna. När de kommer till chattprovet gör de det i sina roller och sitter i tvärgrupper. De har då olika typer av händelser att berätta för varandra och kommer därmed igång med sin skriftliga interaktion.

I nästan alla tvärgrupper upplever vi det som att eleverna hittar trygghet och kommer igång med hjälp av de planerade händelserna under festerna. Ganska ofta glöms de dock bort efter en stund och spontana och roliga diskussioner på spanska uppstår om alltifrån musik- och matsmak till planer för framtiden och beskrivningar av resor. Det är i de ögonblicken proven får vingar och eleverna börjar fnissa och skriva fortare. Språket bär! På riktigt! Det är lika häftigt varje år att se hur tiden rinner iväg för dem under de femtio minuter de har på sig. Innan de sätter sig tror många av eleverna att inte kommer att ha något kvar att skriva om efter fem minuter, men i verkligheten måste nästan alla grupper avbrytas. Förvåningen är alltid stor när man säger att tiden är ute och elevernas egen bedömning är att det har gått en kvart.

Som lärare i ett kommunikativt ämne är det roligt att se att alla bedömda uppgifter inte måste ske individuellt. När man ska bedöma förmåga att kommunicera är det naturligt att det är just det eleverna får göra. De visar prov på olika typer av färdigheter. Några tar den drivande rollen och frågar och sammanfattar, andra broderar ut och är duktiga på att komma med stödjande kommentarer. Några får mycket stöd av de andras repliker, medan andra kommer med mer självständiga inlägg. Att ett av våra mer populära sätt att visa vad man kan också ger oss lärare tydliga belägg för elevernas språkliga strykor stärker vår vilja att tänka nytt och fundera över alternativ till traditionella redovisningsmetoder.




måndag 12 mars 2018

Skola för alla?

Jag lyssnade igår på tre korta radioreportage av Katarina Gunnarsson från SR Studio Ett. Temat var kunskapssyn och betygskriterier. Vi pedagoger kan nog alla känna igen problematiken med att konkretisera kunskapskraven.  I programmen kommer både utbildningsminister Fridolin, verksamma lärare och forskare och uppgivna föräldrar till tals.

Här följer ett axplock ur programmen:
Läraren Isak Skogstad är kritisk till betygsmatriserna. Han menar att de är omöjliga att tolka när det ibland bara skiljer på något ord och de värdeord som används är väldigt abstrakta. Tolkningarna kommer oundvikligen bli olika. Vi får ett likvärdighetsproblem.

Mats Ekholm, professor i pedagogik vid Karlstads universitet, nyanserar bilden av kunskapssynen lite grann och säger att många föräldrar har gått i en skola där vi hade överbetonat värdet av “vetskap”. Idag är det andra förmågor som blivit viktigare. Faktakunskaper är en viktig bas, men för att kunna ta ställning och se samband så behöver man idag kunna göra en orsak-verkan-analys. Kunskapssynen har förändrats rejält över tid och idag ställs helt andra krav på de kunskaper och förmågor vi behöver utrustas med som redskap för att hantera världen.

En förälder beskriver att hon konstant hjälpt och stöttat sitt barn i olika uppgifter och vid ett tillfälle faktiskt löst situationen genom att göra uppgiften själv. Hon är docent i socialt arbete och har disputerat. Trots sin akademiska bakgrund nådde hon aldrig högre än betyget D på uppgiften hon lämnade in, vilket hon skäms lite över!

En annan förälder ger exempel på frågor och uppgifter som deras 12-årige son fick i läxa:
Resonera om en kvinnas otrohet i en novell utifrån sex olika moralfilosofiska perspektiv.
Hur har magnetism påverkat världsutvecklingen?
Inta olika perspektiv på hur mediala strukturer är uppbyggda.


Ur ett inkluderingsperspektiv är ju bilden som målas upp naturligtvis inte bra. Elever med välutbildade föräldrar har ett försprång då de kan få mer hjälp hemma, medan elever som kanske är nyanlända eller har föräldrar som saknar möjlighet att hjälpa sina barn med skolarbete missgynnas. Det blir inte en likvärdig skola för alla.
Fridolin bekräftar detta när han säger att många läxor skickas hem trots att de inte borde skickas hem.

Jag tänker att vi alla känner igen oss i bilden som beskrivs. Förändring av ett betygssytem är dock inget som sker omedelbart. Fridolin meddelar att det ska tillsättas en utredning om förtydligande av betygskriterierna. Tills dess får vi försöka stötta våra elever så gott vi kan.

Hur ska det gå till undrar vän av ordning?

Genom att vara tydliga i de uppgifter vi delar ut.  
Dela endast ut läxor som är repetition av det vi arbetat med på lektionerna.
Visa elevexempel så eleverna tydligare kan se exempel på lösningar av den uppgift de håller på med. Här ges också möjlighet att diskutera olika kvalitetsnivåer och belysa skillnader i kvalitet.
Kan vi lägga en kolumn bredvid kunskapskraven med en kort text som beskriver ett konkret exempel på en arbetsuppgift där man visar upp respektive krav?

Vill du lyssna till hela reportagen finns de på följande länk: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=8981&artikel=6900005

Det kan vara värt 30 minuter!

/Andreas H

tisdag 6 mars 2018

Ny lärmiljö i praktiken


Nu börjar våra elever använda sig av de nya lärmiljöerna. Här i sal 30 där en grupp elever från årskurs åtta får en tillfälligt hemklassrum under tre dagar där de under projektsamarbetet med ESS arbetar med att programmera modeller av protoner som i 96% av ljusets hastighet färdas mot en roterande skiva av wolframsten. 
Skärmarna fungerar både som ljuddämpare, avskärmning och whiteboard. Ståbordet och sittpuffen blir sköna och omväxlande arbetsplatser i ett projekt som innebär arbete nästan uteslutande framför dataskärmen.