torsdag 26 maj 2016

Tankar kring BFL under läsåret. Grupp 4 - Lig.

Vi skrev efter den inledande diskussionen i gruppen i höstas följande om målet med vårt BFL:
"Utvecklingsområdet vi vill arbeta med är att vi ska utveckla det kollaborativa lärandet i gruppen så att eleverna kan utnyttja varandra som läranderesurser. Detta kan kopplas till den femte nyckelstrategin som Dylan Willam pratar om, dvs att aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra."
Sammanfattningsvis ville vi:
*Ökat kollaborativt lärande i gruppen, mellan eleverna i gruppen.  
* Tydliggöra målen

Inom våra respektive ämnesområden har det märkts förbättringar både för sexor och nior. Detta har varit en värdefull start på arbetet med att öka det kollaborativa lärandet och/genom att tydliggöra målen - eleverna har insett att de andra eleverna också har värdefulla reflektioner att delge andra och att man inte måste tänka precis likadant för att det inte bara finns rätt eller fel sätt att tänka. De har också fått upp ögonen för att det inte är en tävling.

I matematikundervisningen har det kollaborativa lärandet ägt rum vid gemensamma problemlösningar en gång i veckan. I detta område har eleverna kunnat ta till sig varandras olika sätt att lösa uppgifter. Det har varit intressant och viktigt för dem att dels få visa upp och få ett erkännande för sina egna lösningar och dels att få insikt i att andra elever kan lösa uppgifterna på annat sätt och att det inte finns rätt och fel sätt att tänka på.  Dessutom att det är bra att kunna ta till sig andras lösningar och strategier.

I svenskan har sexorna arbetat med ett bokprojekt där de har tränat på att vara läranderesurser för varandra efter att ha jobbat med detta en längre period ( i princip under hela läsåret) har de utvecklat sin förmåga att resonera kring likheter och skillnader i varandras sätt att tänka och resonera. Detta arbetet har de haft nytta av i många ämnen.

I SO:n har detta gjorts mycket i gruppdiskussioner under läsåret i åk 9. Eleverna har då fått en ämnesrelaterad fråga och fått tänka lite själva på uppgiften och sedan redovisat sina enskilda tankar varpå läraren antecknat deras enskilda och sedan gemensamma svar på tavlan. De har fått vissa uppgifter att utveckla varandras och sedan det gemensamma svaret för att de själva ska se att deras gemensamma svar skiljer sig lite från hur de svarade enskilt men att det också ofta är "mer" än de enskilda. De har då blivit uppmärksammade på att de kan utnyttja varandra som läranderesurser. De har också ibland fått jämföra med exempelsvar från nationella prov o. dyl och diskussionen har då legat kring på vilket sätt deras gemensamma och enskilda svar har stämt med exempelsvaren. Och då har vi också tittat på bedömningskriterier och det har oftast blivit bra diskussioner. 

Sammanfattningsvis kan man säga att vi utifrån hela verksamheten kan se att det är viktigt att fortsätta öka det kollaborativa lärandet och att arbetet med att tydliggöra målen och därigenom aktivera de som läranderesurser för varandra och att detta är ett arbete som bör fortsätta framöver.

 






torsdag 19 maj 2016

Grupp sex tankar

Nionde träffen 19/5
Diskussion och reflektion utifrån det gemensamma målet
“språkutvecklande metoder”

Gemensam diskussion om bokens sista kapitel.

Gruppen har valt litteratur “Språk i alla ämnen”, har den hjälp oss komma närmare gruppens mål “språkutvecklande metoder”?

Vi upplever boken:
  • gruppen har haft bra diskussioner utifrån varje kapitel
  • hjälp oss att skapa en helhet, kanske spretade, famlade vi lite innan- boken ha bekräftat att mycket vi gör “är rätt”
  • handson övningar
  • lite tunn med innehåll-innehållet kunde komprimeras
  • lite för mycket inriktat på gymnasiet i vissa övningar
  • bra med en gemensam plattform

Träffarna har varit lite sent på eftermiddagen, men vi upplever att vi har haft bra diskussioner. Vi har ibland tagit hjälp av KL övningar för att synliggöra våra tankar.

  1. Hur effektivt har det vi lärt oss och gjort varit för att främja elevers lärande?
Vi har kommit vidare i det egna arbetet, vi har fått bekräftelse på det vi gör och att det är bra, provat övningar, mer medvetet jobbat med språkutvecklande övningar, hittat en form för mer strukturerat arbete.

2. Vilka områden och vilka elever (tänk ej enskilda elever) har uppvisat förbättringar?
De elever som i vanliga fall har lite längre startsträcka, elever med rättigheter. Upplever att fler elever upplevs tryggare i övningar. Digitala verktyg öppnar upp möjligheter för fler.

3. Är förbättringarna tillräckliga?  Vad borde vi arbeta vidare med?
Vi har fått mycket med oss. Vi behöver inte mer, vi vill jobba mer med detta innehåll och våra grupp diskussioner. Den litteratur vi har tagit del av  behöver förankras och landa. Individuella mål utifrån litteraturen.

4. Vad borde vi fortsätta med? Delge varandra vad vi jobbar med och hur. Klassrumsbesök. Hur kan det som tas upp i litteraturen se ut i undervisningen?  Visa hur vi gör detta i undervisningen.


5. Vad borde vi sluta med?
Tro att vi inte kan eller gör “rätt”!
För många olika gruppkonstellationer och utvecklingsprojekt på en gång-låt oss landa-inga nya projekt.

6. Vilka nya utmaningar har dykt upp?
Organisera klassrumsbesök. Verkligen fortsätta göra det. Redan i planeringen tänka hur vi kan använda arbetssätt och metoder vi nu visat för varandra.  

7. Egen punkt!
Vi tycker att det ska bli intressant att se hur det kommer att bli om något år då alla fyror och femmor kommer från samma skola och hur/om  vårt nuvarande samarbete mellan skolorna kommer att synas.

Vi tror på att det kommer bli mer pedagogiska/didaktiska/metodiska diskussioner i framtiden då vi har har en mer gemensam plattform att utgå ifrån.

tisdag 17 maj 2016

Listor är bra

(Reflektion från Specialpedagogisk konferens, Göteborg 12-13 maj.)

Jag gillar listor. Nästan lika mycket som Lennart i Lennarts listor. Lennart gör upp listor på allt möjligt, i alla lägen. Tyvärr finns boken inte längre att köpa i bokhandeln. Ser ni den i ett antikvariat eller på någon loppis, köp! Jag betalar dubbelt mot vad ni ger.

Vanligast är nog att listor görs upp för att komma ihåg saker, men lika användbar kan en lista vara för att belysa något. Min senaste lista handlar om krav som våra elever förväntas hantera. Krav som gäller även för elever med någon form av funktionsvariation. Ordet funktionsvariation är Geogis Karpathakis, grundare av Underbara ADHD, geniala omskrivning av funktionsnedsättning. Att byta ut nedsättning mot variation ger tydliga positiva signaler.

Med listan i hand behövs ingen raketforskning för att inse hur problematisk en skoldag kan te sig för en elev som har svårt att se helheter och sammanhang, som har svårt att planera och organisera eller som lätt förlorar fokus på grund av småljud runtomkring. Här måste kravlistan upplevas såsom än längre, ibland kanske rent av alltför lång.

Elever i åk6-9 möter vanligtvis:
  • 16 ämnen
  • ämneslärarsystem
  • många klassrum
  • stora klasser
  • schema som förändras
  • grupparbeten
  • eget arbete
  • läxor
  • inlämningsuppgifter
  • prov
  • digital skolportal

Till ovanstående kan en lista med mer eller mindre osynliga krav adderas. Det ställs krav på/att:
  • komma igång
  • välja
  • vänta
  • växla/hålla fokus
  • egen drivkraft
  • fungerande impulskontroll
  • se sammanhang
  • uthållighet
  • upprätthålla koncentration
  • relatera lärandet till sig själv
  • uttrycka egna åsikter
  • motivation
  • överblick
  • fråga
  • avsluta
  • förhålla sig till tid
  • förhålla sig till andra
  • tillräckligt med arbetsminne
  • strukturera
  • organisera
  • planera
  • reflektera
  • analysera

Kan vi för våra elever med någon form av funktionsvariation gör tillvaron i skolan aningen mer begriplig och hanterbar, ökar chanserna för att de ska känna det som värt att anta de utmaningar som skolarbete innebär. Det blir meningsfullt att gå i skolan.


/Stefan

söndag 8 maj 2016

Jag har ju glömt att återkomma om samarbetet med Barnens bokklubb!

Mitt samarbete med Barnens bokklubb, där alla intresserade elever från mina svenskgrupper har fått chansen att skriva recensioner till nyutkomna böcker vid några olika tillfällen, pågick som mest i slutet av hösten och början av våren. Mina elever fick bara chansen på vissa av ungdomsböckerna år 13 +, och i mars lade tyvärr Johanna Stenius ner den här idén om att få in recensioner från läsare på grund av tidsbrist.

Dock vill jag delge er några saxade kommentarer från vår korrespondens:

"Jag måste säga att jag är imponerad över engagemanget dina elever lägger ner! Filmen ni skickade var jättefin, och recensionerna så välskrivna och reflekterande.

Jag vill bara förvarna om i tidningen får det bara plats några få rader från recensionerna, så eleverna inte blir besvikna. På nätet kan vi dock lägga ut dem i sin helhet.

VI hörs av snart, och återigen ursäkta att ni har fått vänta."

och ett betydligt mer intressant:

"Hej igen Kajsa!

 Jag vill först skriva att du har otroligt välformulerade och verbala elever, som verkligen kan debattera för sin sak. Jag uppskattar ansträngningen att skriva så långa recensioner och fick själv mycket ut av att läsa båda två, och förstår precis vad de menar.
Däremot kan vi tyvärr inte ta med Xs (min redigering av namn) recension i tidningen. Eftersom vi är en bokhandel måste vi prioritera försäljning, och hon tyckte ju VERKLIGEN inte om boken. Det har jag självklart full respekt för men att publicera recensionen skulle dra ner försäljningen kraftigt.
Jag vill påpeka att jag tycker att hennes recension är helt perfekt som den är, och önskar inte att den ska skrivas om. Hon argumenterar väl, det är av rent kommersiella skäl det blir så här. Jag hoppas att ni ändå kan se värdet av att få nya bokmanus att läsa och reflektera över, även utan att alla texter blir publicerade. Jag vet att vi får ut massor av att höra läsarnas åsikter, såväl positiva som negativa.

Vill du att jag själv skriver till henne och förklarar eller vill du hellre ta upp det själv?

Hälsningar Johanna"


Men det kom också med några, såklart!

Exempelvis den här starkt nedkortade:


 " Denna gång är det elev från Fäladsgården, Lund som har läst boken Middagsmörker av Charlotte Cederlund, och skickat in sin recension

Skrivet 2016-02-10 av Agnes " Boken har en bra blandning ...
 
... av kärlek, action och fantasy vilket är väldigt viktigt för mig, då jag lätt kan bli uttråkad om en bok bara handlar om t.ex. kärlek och inget annat. I den här boken var det en bra mix av allt. I boken finns det många små “plot twists”, då det oväntade händer i berättelsen, som förändrar synen på hur man ser på olika händelser och personer. "
Mina elever har fått lära sig en del om att ifall man inte skickar in en bild så kommer man inte med i papperstidningen, skickar man in en lång, kan den kortas ned till nästan oigenkännlighet och även om man är skicklig i sin kritik så gillas det inte av marknaden.

Det har iallafall varit på riktigt, och de har fått vara de allra första som läst några helt färska böcker, medan de fortfarande bara varit i manusform och alla har fått brev från Johanna Stenius, som tack.
Kul att ha provat, tycker både jag och mina elever.