fredag 28 juni 2013

BFL i Hem-och konsumentkunskap

Sedan Lgr 11 infördes har arbetet förändrats i ämnet. Från att ha varit i huvudsak helt praktiskt är fokus mycket inriktat på att dessutom numera kunna motivera sina olika val utifrån Hälsa, Ekonomi och Miljö.

Hållbar utveckling går som en röd tråd genom undervisningen och ska visas både praktisk och teoretiskt (skriftligt).
I det praktiska arbetet gör eleverna aktiva livsmedelsval och använder matlagningsmetoder som är bra ur HEM-synpunkt.

Vi, elever och lärare upplever att ämnet blivit alltför teoretiskt eftersom eleverna enligt läroplanen ska; ge omdömen om arbetsprocess och resultat, föra resonemang, göra jämförelser och motivera vid varje lektionstillfälle.

För att en utveckla förmågorna hos eleverna har vi dokumenterat deras arbete och gett eleverna respons varje gång. Det har varit mycket uppskattat av eleverna.

Tidigare var det mycket utbyte av papper men sedan höstterminen 2012 har varje elev öppnat ett google-dokument som de har delat med oss. I det dokumentet har eleverna skriftligt planerat och organiserat sin lektion samt motiverat sina val och vi har gett formativ bedömning vid varje tillfälle.
Det är ett arbete som är svårt för de svagare eleverna och vi har vid andra tillfällen och situationer gjort det muntligt tillsammans med dem. Det är viktigt att alla elever får visa sina förmågor så att de kan blir godkända i ämnet.

Det vi ser i tidningsartikeln den 9 juni i sydsvenskan om skolmaten är kanske ett resultat av undervisningen i HKK också?

I utvärderingar med eleverna har vi tillsammans kommit fram till att förändra arbetssättet med de skriftliga motiveringarna. Inspirerade av föreläsningen med Dylan Williams kommer vi att vid varje lektionstillfälle göra det här arbetet muntligt tillsammans och vid 1 till 2 tillfällen får sedan eleverna lämna in motiveringarna skriftligt i sitt google-dokumentet som en sammanfattning.
Vår förhoppning är att eleverna ska utvecklas genom samarbetet och att de inte ska uppleva arbetet så betungande som de har gjort under läsåret.

/Margaretha och Anki

lördag 22 juni 2013

Kunskapsveckan 18/6-13

-->
Kunskapsveckan 18/6-13
Att utvecklas och orka som lärare: En reflektions- och inspirationsdag.
I början av våren kändes detta som det ultimata seminariumet när jag själv och flera kollegor började känna oss tröttkörda av utvecklingssamtal, nationella prov, rättning av nationella prov, planering av projektdagar, genomförande av projektdagar, rättning av prov, bedömning av rapporter, kryssning i kunskapstabeller, kontakt med föräldrar, samtal med elever, större grupper, färre personal och någonstans också planering av ordinarie undervisning samt genomförande av lektioner. Då känns det bra när man blir erbjuden en dag som ska hjälpa mig/oss att ”ge mod, hopp och inspiration att säga Ja till rätt saker och Nej till sådant som inte tillför kunskapstillväxt eller andra värden”. Orkar vi bara fram till den 18 juni så kommer det lösa sig, vi får svaren då.
Det visar sig i en större undersökning i Sverige att många lärare ligger för högt på stresskalan för att det ska vara nyttigt samt att många upplever smärta i nacke och axlar som mycket väl kan vara stressrelaterade. Det finns grupper som är värre drabbade men lärargruppen är en stor grupp och tyvärr finns det bara lite forskning som belyser skälet till att många inte mår bra eller har onödig smärta. Varför är det så? Borde inte en så stor arbetsplats vara intresserad av att både personal och elever mår bättre för att kunna vara kreativa, intresserade och nyfikna?
Tyvärr fanns inte många svar att få under dagen utan vi kommer tillbaks till att läraren själv måste sovra bland uppgifterna när nya läggs på. Men vilka kan jag ta bort? Vilka är jag tvingad att genomföra, samt av vem? Hur många nya uppgifter ska kommunen, genom olika personer och skolutvecklingsgrupper, kunna klämma in mellan statens direktiv och klassrummet?
Mitt förslag är att alla nya uppgifter som åläggs pedagoger ska vara deklarerade med vem som beslutat om den nya uppgiften, vad den tänkta vinsten med beslutet är, vem som kommer uppleva den verkliga förbättringen av förändringen, vilken forskning som den nya uppgiften grundar sig på och det viktigaste för lärarna nämligen vilka nuvarande uppgifter ska de nya uppgifterna ersätta. De som beslutar om införandet av nya centrala uppgifter i skolan ska tydligt informera vilka uppgifter i vårt dagliga arbete som olika skolgrupper eller ämnesgrupper ska stryka för att kunna genomföra de nya uppgifterna, utan att arbetsbördan för elever eller personal ska fortsätta öka och riskera skapa mer ohälsa på skolorna.
Per Wahldén
”Den vise söker visheten, dumbommen har funnit den.”

tisdag 18 juni 2013

Kunskapsveckan den 17/6-13

-->

Kunskapsveckan den 17/6-13

BFL, SAMR, formativ bedömning, kamratbedömning, IUP är alla teorier för hur eleven ska lära bättre och utvecklas mer. Det måste naturligtvis vara huvudmålet för skolan att sätta eleven i centrum och ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för egen utveckling och eget lärande. Vår roll som lärare är att skapa dessa möjligheter för eleverna men vår uppgift måste också vara att kunna entusiasmera eleverna för våra specialämnen och förmedla en glädje i att studera just dessa ämnen samt vad de har för roll i vår vardag.
Därför var det spännande att en hel dag få lyssna på, samtala med och ställa frågor till personer från Lunds Universitet som är experter på fysik och aktivt delaktiga i arbetet med att utveckla ESS och Max IV. Föreläsningar som behandlade anläggningarnas roll för Lunds utveckling som kunskapsstad, vilken samhällsfunktion forskningen kan innebära och inte minst den spännande fysiken bakom anläggningarna.
Vi får inte glömma denna typ av fortbildning för lärare som inriktar sig på fördjupning i det egna ämnet/ämnena, så att vi själva håller oss på tå och kommer tillbaka till skolan med en härlig känsla av nyfikenhet och glädje, som bara en hel dag om fysik kan ge.  Denna glädje för fysik vill vi naturligtvis förmedla till eleverna, kanske kan vi formulera en sinnrik SAMR-uppgift tillsammans med våra kollegor, svara på kluriga frågor, stöttande BFL eller helt enkelt berätta om ESS och max IV med stor inlevelse.
Den 17 juni 2013 fick en glad gubbe i våra kalendrar.
/ Per Wahldén & Marianne Carlsén

måndag 17 juni 2013

BFL på Fäladsgården

Ingrid började med att ha en snabb genomgång av hur man kan använda sig av BFL i praktiken.

Efter presentationen fick vi en glimt av vad Cristina, Cathrine och Ingrid upplevde under BETT-konferensen i London i januari 2013. Efter det följde Sokrates-promenad. Vi fick äntligen gå ut i det fina vädret och prata om bl a våra kompetenser, vad vi är rädda för, vad vi definitivt inte ska sluta med och hur vi kan göra undervisningen mer lustfylld.

Här kan ni se Ingrids presentation igen.

BFL på Fäladsgården

Dagens eftermiddagsuppdrag


Skapa din egen site där du samlar dina tankar och erfarenheter kring BFL. Alla kolleger på Fäladsgården eller i världen, om du vill, kan ta del av det du skriver och du kan ta del av andras utvecklingsarbete.

Exempel


Åsas BFL

Ingrids tankar kring BFL

Kanjes BFL

Carinas BFL