tisdag 29 augusti 2017

Alla våra språk

Läsåret 2017/2018 tar Fäladsgårdens engelsklärare, i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds Universitet, steget in i ett forskningsprojekt med titeln "Flerspråkiga praktiker- en resurs i engelskundervisningen?". Bakgrunden är kort att vi kanske ska utmana våra  traditioner och föreställningar om  hur vi kommunicerar med eleverna på våra lektioner och hur språket används i våra läromedel och övrigt material. Nästan uteslutande använder vi svenska när engelskan inte räcker till. Helt naturligt när våra lärare till övervägande del talar just svenska. Men kan det vara så att våra elever med andra modersmål missgynnas av denna praktik och hur kan man utnyttja flerspråkigheten bättre?

På Fäladsgården talas omkring 25 olika språk och det är det som gör vår skola intressant för forskarna. Det som gör det hela extra intressant är att projektet anknyter till vårt arbete för att inkludera alla elever.

Vi har även noterat att när det gäller resultaten på nationella proven i både årskurs 6 och 9 så kan man se ett visst samband mellan elevernas modersmål och deras resultat på nationella proven i engelska.
Förhoppningsvis kan vi genom deltagandet i projektet få nya kunskaper och metoder för att ytterligare stärka inkluderingen och undervisningen så vi kan lyfta de elever som kämpar med språket. Lärdomarna från projektet kommer att bli användbara för lärare även i moderna språk.

Om du vill läsa mer om forskningsprojektet hittar du ytterligare information här.

/Andreas

fredag 18 augusti 2017

Teknikkonferens hos Teknikföretagen

Vad vet elever om tekniska yrken?


Teknikföretagens arbetsgivarorganisation är arrangör för denna konferens med syfte att inspirera lärare att möta framtidens utmaningar och kompetensbehov. VD Amelie von Zweigberg talar om skiftet från att företag helt på egen hand tagit fram en produkt till att man numera samarbetar om olika delar i en produkt. I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka.

Den snabba digitaliseringen är en av de största utmaningar att möta. Alla jobb kommer att kräva digitala verktyg i någon form, alla behöver inte kunna allt i den digitala tekniken men alla behöver känna sig bekväma med den.

Hur möter vi då upp det stora och relativt nya kompetensbehov som finns och hur ska skolan arbeta för att bidra till detta? Det finns en stor efterfrågan på både kvalificerade yrkesarbetare och på ingenjörer och andra med akademisk utbildning. Alla kommer att behövas och ändå är antalet sökande till tekniska utbildningar lågt, såväl till yrkesförberedande som till högskoleförberedande. Undersökningar visar att barn och ungdomar känner till ganska få yrken, de flesta elevgrupper lyckas nämna runt 20 yrken (10-åringar) och frågar man 19-åringar kommer de inte mycket högre (23 st). Vi ställde samma fråga till våra elever i åk 7 och fick ungefär samma antal. Kunskaper om yrken måste bli bättre och elevers (och vuxnas) föreställningar om yrken inom industrin måste utmanas.
Zweigberg nämner också att underhållsyrken ofta har låg status trots goda villkor som frihet att utforma sin egen arbetssituation samt goda villkor ekonomiskt.


Tjejer och teknik


Det är också tydligt att det fortsatt är få tjejer som väljer tekniska utbildningar. Andelen kvinnor i teknikföretag ökade under 1900-talet men man ser ingen ökning de senaste 20 åren. Tittar man på på gymnasievalen ser man att tjejer gärna väljer naturvetenskapligt program som är helt och hållet högskoleförberedande och brett medan väldigt få väljer tekniska utbildningar.
Vad är det då som gör att tjejer intresserar sig för teknik och skiljer sig dessa anledningar från de som intresserar killar?

I de enkätsvar som Li Ljungberg från Teknikföretagen har tittat på nämner att flickor som är intresserade av teknik ofta
  • vill arbeta för att förbättra samhället
  • vill hjälpa andra människor
  • är miljöintresserade


Killars anledningar är däremot snarare att de
  • ser sig som tekniska och sportiga
  • vill jobba med programmering, utveckling och högteknologisk produktion
  • vill få en bra karriär och tjäna mycket pengar


Kan vi öka andelen tjejer till tekniska utbildningar genom att styra syftet med teknikämnet mot frågor som rör samhälle, miljö och individens villkor? Här måste vi lärare vara medvetna hur vi presenterar ämnet och olika uppgifter.
Li nämner också uppmuntran i tidig ålder, fler kvinnliga ansikten utåt samt mer marknadsföring riktad till tjejer.
Ett exempel på ett kvinnligt ansiktet som når många ungdomar är programserien Therese testar teknik där Therese Lindgren, känd och populär bloggare och systemvetare testar och visar olika tekniska produkter.


Att gå en 3 årig naturvetenskaplig utbildning utan att gå vidare är att komma in i 7Eleven träsket.

På fredagen så besökte vi IBM.

Även här så tryckte de på att elever skall få mer teknisk utbildning och då även ett fjärde år på gymnasieskolan. Man behöver inte vara högskoleutbildad för att få arbete utan det kan räcka med fyra år på gymnasiet.
Arbetet på IBM har blivit mycket mer kundcentrerat och för att lyckas snabbt med projekten använder de sig av en metod som kallas Design Thinking. I alla projektgrupper strävar man efter största möjliga diversitet av personer och detta för att få fram så många olika synsätt på ett problem eller lösningar. De använder sig då av en öppen kreativ arbetsmiljö med mycket postitlappar för att fånga idéer. Underskatta aldrig en postitlapp!


Att ta med till skolans värld är vikten av att få alla i en klass förstå att de kan bidra med idéer och att detta är mycket viktigt. Det är dåligt att två kompisar samarbetar för de är ofta för lika!
Skolan bör förmedla att många olika kompetenser är värdefulla och inte lägga någon värdering i vilka som är bäst.
Vi behöver skapa kreativa lärmiljöer där elevernas kan samarbeta på ett effektivt och konstruktivt sätt.

Metoden Design Thinking där man hela tiden följer flödet:


Vad är problemet? ⇒ Varför är det viktigt? ⇒ Fungerar det? ⇒ Hur löser vi det? ⇒ Hur gör vi en prototyp / produkt av detta? ⇒ Fungerar det? ⇒ …..(tillbaka osv)


Eftermiddagens föreläsning handlade om hur blir man kreativ? Vad har alla Nobelpristagare gemensamt? och kan man lära sig att bli kreativ?
För att kunna vara kreativ krävs tre saker.
  • Förmågor, att man kan sitt ämne
  • Resurser, att man kan testa sina idéer
  • Motivation, förmågan att vara uthållig.
För skolan så krävs mer resurser (tid, material) så att eleverna mer kan testa sina idéer och att man kan inspirera eleverna att vara uthålliga i arbetet. Viktigaste för motivationen är att man har roligt eller i alla fall känner att det är värt ansträngningen. Sedan måste det vara helt ok att misslyckas om och om igen! Flera elever med olika förutsättningar har bättre möjlighet att hitta bättre lösningar än de grupper som är lika.
Mycket viktigt att lyfta fram allas olika lösningar och att alla är bra för då får man fram fler utgångspunkter för att kunna köra varvet en gång till och då hitta ännu flera lösningar!

Anders och Lars