onsdag 21 maj 2014

Projekt F - Ta-igen - Top shop - Levla upp!

Efter första dagen på projekt F är jag redo för att skriva om detta läsårets sista projekt.  Jag har tankar både om namnet och innehållet.

Projekt F ger fel associationer. Vi arbetar inte för F!  Tvärtom! Under två dagar ger vi  eleverna möjlighet att ”ta igen”. Dagarna har kallats så i flera år. Men nej, ”ta - igen- dagar”  är inte heller rätt namn.  Det väcker frågor om varför eleverna inte har hunnit med det de ska. Är det så att alla kortprojket tagit tid från det som de egentligen ska kunna så här års? En fråga ställd av föräldrar på föräldramöte och jag förstår hur deras tankar går. Det är dags att hitta ett annat namn! 

Under SETT-dagarna lyssnade jag på två kollegor från Sjöstadskolan i Stockholm, Charlotta Wilson och Kristina Nyström. På deras skola arbetade de på liknande sätt som vi. Namnet de valt för liknande projekt var Top Shop. Innehållet var också något annorlunda, vilket fick mig att börja fundera. 

På Fäladsgården väljer eleverna och vi ut ämnen och uppgifter som de ska arbeta med för att säkra sina E. För många av våra elever är detta redan gjort och de siktar naturligtvis på betydligt högre betyg. De väljer då att läsa på till kommande prov eller lägga mer tid på de arbeten som de redan är igång med.

Jag vill förändra detta innehåll  och tänker att varje elev under detta projekt ska arbeta för att höja kvaliteten i något eller flera arbeten de gjort under året. De har fått formativa råd och använt en del av dem. Nu är det dags att plocka fram arbetena igen, läsa respons, förstå den och ta ett nytt tag mot att höja kvaliteten ytterligare. Jag tror nämligen att det är bra att arbetena får vila lite. När man arbetar med något är man så inne i det och blir till slut mätt på alla råd som kommer från lärare och kamrater. Efter en tid kan man lättare se vad man gjorde och hur det kan bli bättre.

Att arbeta med att höja kvalitet i skolarbetena måste förberedas av ämneslärarna. Vi får låta eleverna läsa igenom respons vi gett dem tidigare under året igen, låta dem göra en lista över sådant de kan göra, besvara frågorna om hur man kan göra, via exempel på arbeten på högre nivå som kan fungera som modeller. I Lgr 11 är ett av målen att eleverna ska kunna ta ansvar och vi arbetar i vårt BFL-arbete med att utveckla kvaliteter. I några kursplaner finns dessutom förmågan att ge och ta emot respons som ett betygskrav.  Jag menar att ett förändrat innehåll i läsårets sista projekt enligt vad jag nu skissat skulle  vara ett steg mot effektiv feedback. De elever som arbetar mot E får fortfarande möjlighet till det och det arbete som vi lägger ned på att ge formativ respons skulle användas mer.

På tåget från Stockholm testade jag dessa idéer på mina kollegor. Alla såg fördelarna med en annan inriktning och ett annat namn. Ingrid spann vidare och lekte med tanken att det kanske skulle heta att vi LEVLAR UPP!  Vad säger ni andra?


måndag 19 maj 2014

Minns du hur det var att komma ny till klassen?

1978 gick jag i första klass och bytte skola. Om jag vill kan jag plocka upp ögonblicksbilder från min sista lektion i Genevad (det var roliga timmen och fröken bjöd klassen på Ahlgrens bilar som avskedsfest) och den första i Knäred (då jag stod i dörröppningen och presenterades inför 30 ettor, samt fick min plats längst bak bredvid Lasse och Lotta).

I dag är jag lärare och verkar i det fria skolvalets tid, samt i en tid då vi människor överlag är rörligare. Att elever börjar och lämnar klasserna är mer regel än undantag. Klasslistan är en färskvara. Som lärare har jag blivit lite ”luttrad” med åren. Att det står en ny elev i dörren är ingen stor sak, och ibland går det så fort att inte ordentlig information nått mig. När en ny elev står i dörren välkomnas eleven, som får en fast placering i klassrummet. Elever i klassen utses till att hjälpa eleven till rätta - undervisningen kan fortsätta.

Det är mot den bakgrunden som jag i mars månad läser elevers texter som de arbetat med under vårt tema ”Hej Sverige”. Jag får ont i magen. Blir berörd. Känner mig stolt över eleverna och tacksam över att de får mig att uppleva. 

Om ni är intresserade av att ta del och vill bli påminda om hur det kan upplevas, så har jag gjort urklipp från några av elevernas texter. Eleverna går i årskurs sju och det är axplock. De har skrivit under rubrikerna: ”Ny i klassen” eller ”Shadis första dag i skolan i Sverige.” Shadi är en karaktär ur en kortfilm vi såg,  en kurdisk flicka som kommer till Sverige ensam, utan sin familj.

Elevtexter: Ny i klassen, Shadis första dag.

Elever är inte luttrade. Det spelar roll att byta klass, både för eleven som kommer eller lämnar och för klasserna som säger ”Hej” eller ”Farväl.” Det ska jag komma ihåg.

söndag 11 maj 2014

SETT från min vinkel

SETT (Scandinavian Educational Technology Tranformation) är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet och handlar om inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer - en mötesplats för inspiration och praktik! 

Med detta i tankarna ville jag inte bara få ihop ett bra schema för föreläsningarna utan också för att kunna nätverka: att träffa kollegor från olika delar av Lund, men också från olika delar av Sverige; kollegor som jag träffar nästan dagligdags via olika forum och på tåget upp började jag lägga mitt schema.

Här följer en kort sammanfattning om vad jag har lyssnat på. Vill man läsa mer kan man klicka på länkarna.

Appar i helklass – ett interaktivt inspirationstillfälle (Camilla Askebäck Diaz, Vittra Telefonplan)
Camilla är en stor inspiratör som pratade mycket om hur man kan använda ipaden i klassrummet; det finns många bra appar som man som lärare kan använda. Hon visade också på hur man med en enda ipad och en projektor kan förstärka och förtydliga sin undervisning. Som jag kunde se det så kan ipaden vara ett kraftfullt verktyg för alla lärare i alla ämnen - bara fantasin sätter gränser. Så vad behöver vi på Fäladsgården? Jo, varsin ipad (lärarna) och en trådlös uppkoppling till projektorerna.  Läs mer

Get Real! (Frida Lindén och Therese Silverbåge, Vallhamra skola 1-1)
Nu var det dags för se hur några andra skolor arbetar med språkutveckling och digitala verktyg. De visar upp sin verksamhet i form av ett träd, där allt från miljö, omvärld, via Lgr 11, EU:s åtta nyckelkompetenser till ämnesundervisning presenteras på ett åskådligt sätt. Här märker jag att de tänker ungefär på samma sätt som vi. Men det finns en skillnad: genom att de har möjlighet att anpassa studiemiljön efter olika verksamheter kan de variera undervisningen (de har stora flexibla klassrum, studierum, barbord, runda bord). Här tror jag att vi kan göra mycket i den rent fysiska miljön. Idag utnyttjar jag många miljöer utanför klassrummet när jag tycker att klassrummet är för "trångt", men jag skulle väldigt gärna ha några barbord i mina klassrum. Läs mer

Det flerstämmiga klassrummet - verklighet med digitala verktyg (Katarina Lykken Rüter)
Katarina inledde med att tala om det flippade klassrummet och dess fördelar - precis som en bok, men betonade också att du som lärare genom lärargenomgången också är viktig, vilket en bok inte kan ge.
I det flerstämmiga klassrummet visade hon många konkreta förslag bl a till hur man lätt (analogt) kan "placera för aktivitet": varje elev har ett kort, får en placering, men olika varje gång, vilket gör att eleverna tvingas diskutera med olika kamrater varje gång - "Det bästa vi har gjort", var några av elevsvaren. Hon talade också om att lyfta lektionens innehåll och värde genom att låta olika elever få sammanfatta lektionen och lägga upp i bloggen; det visar inte enbart på vad de gör, utan också på vad de lärde sig. Hon använde sig också av Socrative och Short Answer för att snabbt få en uppfattning om eleverna och ge en snabb respons. Läs mer

Men då måste man ju skärpa sig!? (Patricia Diaz)
Alltid en stor inspiratör! Patricia talade snabb och effektivt (här gällde det att hänga med) om varför och hur man använder Webben i undervisningen. För henne och hennes elever är det självklart att man publicerar det man gör och bloggen är ju ett utmärkt verktyg. Men viktigt i sammanhanget är också samarbete, kritisk granskning och formativt arbete (tydliga lärandemål, synligt lärande och progression och en effektiv återkoppling). En annan vits är också att man är "ute i världen", det är skarpt läge med riktiga mottagare.


Här bestämde jag på plats att våra åttors praobloggar, i alla fall i 8c, ska delas med föräldrar som ombeds att kommentera inte bara sina egna tonåringars bloggar! Så klart! Inbjudan kommer i mejl i veckan. Dessutom kommer deras arbete att följas upp i åk 9. Läs mer

Engelska Off-Pist! (Charlotta Wilson och Kristina Nyström, Sjöstadsskolan i Sthlm)
Nyckelfraserna som jag plockade upp här var
  • att hela tiden hitta utmaningar
  • gummibandsuppgifter
  • samarbete höjer kvaliteten
  • learning studies
  • struktur på ämnesträffar
  • nätverksträffar
Läs mer
Min sammanfattning av deras tankar kunde jag inte låta bli att twittra om:

Därutöver lyssnade jag också till
SVT för digitala pedagoger
Playful learning: the role of games in education

och som sista punkt i programmet:

Srini Swaminathan - Teach for India. En ung man som själv är uppvuxen i det fattiga Indien med en mamma som gav honom inspiration till att vilja förändra, vilket fick honom att medverka i Teach for India - ett nationellt program för att undervisa fattiga barn och lära dem engelska. Det här klippet har ett år på nacken, men är ändå väl värt att lyssna på! Läs mer



Gabriella Hafström

torsdag 8 maj 2014

Sist lite tips och kom ihåg :)

Hands on tips jag tar med mig:

·      Kahoot.se - kul quizspel
·      Explain everything (iPad-app)
·      Teachers pick – no hands up-hjälpmedel, som Names in a hat
·      Numberkiz – matteapp (tydligen nr 1 enligt mattelärarna)
·      Moji clock (lära sig klockan på olika språk)
·      Slice it – träna geometrispel (som Duolingo)
·      Yammer.com – som ett privat, slutet Facebook
·      NE skola - utvecklas hela tiden, senaste är tillägget Världens länder. Enda läromedlet vi behöver!
·      P1; Medierna - källkritik

   Verktyg vi redan använder och som lyftes fram hela tiden:

·      Padlet.com
·      Google Drive
·      YouTube (kommentera med Annoteringsverktyget)
·      YouTubes filmredigeringsverktyg
·      Facebook

·      Google Site – till publicering

Extrem nätkärlek


Två av föreläsningarna gav mig viktiga tips för arbetet med nätetikett.

Elza Dunkels, docent i pedagogik och med en avhandling som bygger på intervjuer med unga om faror på nätet, redogjorde enkelt och tydligt om varför känslor blir så starka på nätet. Hon gjorde mig uppmärksam på att nätkärleken är oerhört stor, speciellt bland flickor i 13-16 årsåldern. Uttrycken för känslor blir mer och mer extrema beroende på att kommunikationen sker asynkront, dvs den sker med en fördröjning av reaktioner. Skribenten får skriva klart innan reaktionen tar vid. Detta sker aldrig i ett vanligt samtal. Vi signalerar med kroppsspråk, ögonrörelser eller ord  vår reaktion på det som sägs redan innan det är avslutat. Sändaren korrigerar och meddelandet blir mildare i de allra flesta fall. Ett uttryck för känsla på nätet , som alltså  sker asynkront , medför  att öppenheten ökar och uttrycken för känslorna stegras. Näthatets orsaker är desamma. Tyvärr pratar vi mer om  näthat än om nätkärlek av förklarliga anledningar.

Elza var övertygad om att vi med tiden kommer att lära oss att hantera denna öppenhet och bli bättre. Tills dess måste vi vuxna ta ansvar och arbeta med nödutgångar för de unga som drabbas av näthatet. Det farligaste är om vi visar oss rädda eller arga.  Till hjälp visade hon slutligen ett självstudieprogram för skolan www. likabehandling.wikispaces.com.  Värt att sätta sig in i!

Ett annat material om nätetikett presenterade Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur.  Schyssta stjärnor  är ett material som  tagits fram av Webstjärnan. Det är färdiga lektionsförslag för åk 6-9,  som jag tror är användbara för  oss alla . På samma  sida hittar man material om källkritik och hantering av källor.

Kom ihåg, älskade kollegor!

Engagerade pedagoger är grunden för allt!

·      Rektors uppgift är att skapa syre, lyfta och supporta goda idéer samt ge pedagogerna mod och möjlighet att använda alla tillgängliga verktyg i lärandet.
·      Alla ska vi:
o   Samarbeta!
o   Motivera!
o   Engagera!
o   Skapa sammanhang!
o   Skapa förutsättningar för lärande!
o   Se elevernas lärande som den helhet den verkligen är!
o   Kör redovisningarna, live! Publicera, publicera, publicera – det ger motivation och sammanhang.

Samtliga föreläsningar idag har bekräftat denna bild. Vi måste ständigt påminna oss själva om att detta är skola och att inte skola enbart är betyg och annan summativ bedömning.

Betygen har vi och när vi sätter dem ska alla elever känna att de vet vad det blev och varför samt att det i hjärtat känner att de fått det stöd och sammanhang som de behövt för att kunna lyckas så bra som möjligt.

Sist men inte minst vikten av formativt lärande! I fjol var BFL lite nytt, i år tas det för givet att alla arbetar så!

Det finns så mycket bra!

Massor av skolfolk, massor av pedagoger som vill, mängder av fantastiska idéer! Underbart! Men stanna upp, tänk efter – Blir skolsverige bättre av de här dagarna? Det måste det bli! Det finns så mycket bra, out there!

Som en röd tråd genom alla de föreläsningar jag lyssnat på idag: @askeback @christerholger, @malinbroberg och @stephaniehamilton, @patriciadiaz, @peterC.Lippman, @Mannerheim samt alla ad hoc-samtal runt om på mässan, har jag konstaterat att vi är långt fram i all skolutveckling på Fäladsgården. Utom just med den fysiska lärmiljön. Samma summering som efter BETT2014 således.

Ledorden är flexibla möbler, många samarbetsytor, brett och tillåtande tänkande.

Ni vet alla vilken bild jag syftar på när jag säger agrarsamhället till industriella samhället (bänkar i rader och katedern längst fram) och att denna är det värsta man kan tänka sig i en utvecklingsbenägen skola… Hur vi utnyttjar våra rum, våra ytor, hur vi sänder bättre signaler än vi gör idag är det som snurrat i mitt huvud det här dagarna. Fäladsgården är INTE gammalmodig och envägskommunikation, tvärtom! Men sänder vi rätt signaler till elever och föräldrar? Förstår de hur vi tänker och vad vi vill?

I kön till en av föreläsningarna utnyttjade jag tiden till att gå in på utbytesbloggen (denna gången Zaragoza-Lund) och skrattade lätt för mig själv. Vi kan, vi vet, vi gör! På bilderna syntes elever i samtalsgrupper sittande på golvet för att ha språkcafé, elevgrupper som samlades runt bänkar (några på, vissa bredvid och några på en stol) för att skapa filmer om kulturella likheter/skillnader, en jättegrupp sittande i trappan för att lyssna på en genomgång inför hemkunskapspasset. VI KAN LÄRMILJÖER! Precis så som Peter C Lippman (australiensisk arkitekt och forskare på skolmiljöer) pratat om i hela sin föreläsning. Han visade på Malaguzzis skola i Reggio Emilia och visade elever som satt i grupp på golvet, vikten av utnyttja trappor och hörn och att låta elever inta skolan så som de önskar (de vill inte sitta rakryggade på en trästol med ett fyrkantigt ickedigitalanpassat bord framför sig) då skapar vi goda förutsättningar för lärande, precis som våra egna bilder visade att det redan görs på Fäladsgården.

Vi måste fortsätta att lära av varandra, inspireras av varandra och vara modiga att fortsätta inta vår skola och vår omgivande miljö i dess helhet. Lorenz Malaguzzi (Reggio Emilia-filosofins skapare) skulle varit stolt! Speciellt om han verkligen varit med i vår verksamhets guldstunder och inte bara tittar på "utsidan".

Södertälje, Nässjö...Lund nästa!


Inför SETT-dagarna skrev jag att: ”I min roll som SO-lärare har jag ett stort intresse av att utveckla min Medie- och InformationsKunnighet (MIK) tillsammans med mina elever, samt att bli bättre på att ta vara på eleverna som läranderesurser.” Samtliga föreläsningar som jag har tagit del av har på ett eller annat sätt berört just detta. Jag har fått många uppslag till diskussionsämnen för BFL-samtal, workshops eller för krydda kaffepauserna i personalrummet.

När vi åkte norrut med tåget så passerade vi Nässjö. Då började Cristina engagerat prata om en bok hon läst som utspelade sig just där. Hon visste en del om miljön utan att ha varit där. Samtalet ledde vidare till hur vårt land gjorde skillnad på överlevande från förintelsen som kom efter kriget. När vi senare passerade Södertälje var det jag som hade fullt sjå med att lista ut vid vilken badvik Göran Rosenberg badade i när han var liten. Samtalet återupptogs, med diskussioner kring integrationspolitik då och nu. Vi associerade och diskuterade.

När Hans Albin Larsson dagen därpå talade under temat ”Vad behöver vi egentligen kunna?” poängterade han att detaljer och trivialkunskaper är mycket viktiga för att vi ska kunna tänka självständigt och inte bli beroende av och manipulerade av andra. Det vi ser och hör måste ses mot en bakgrund: det vill säga våra tidiga erfarenheter och bakgrundskunskaper. Det kan vi få genom att till exempel ta del av berättelser eller genom att lära oss saker som namn på Sveriges landskap, blommor eller allsvenska lag genom tiderna. ”Det är ju kunskaper man kan googla! Processen är viktigast!” hör vi ofta i bruset.

Vi behöver diskutera vår kunskapssyn. Trivialkunskaper och process bör gå hand i hand, information blir inte kunskaper förrän de diskuteras med andra. Det bekräftade Christina Olin – Scheller när hon berättade om fanfiction: hon visade hur Harry Potterfans använder den digitala världen för att samla information och kategorisera, och för att utveckla nya berättelser. Fansen sysslar under fritiden med det som vi i skolans värld kallar för kamratrespons.

Det ”digitala landskapet” möjliggör en kollektiv intelligens. Om vi lärare utnyttjar detta bättre så kommer vi att kunna utveckla och lyfta det kollegiala lärandet som finns på Fäladsgården. Precis som vi vill att eleverna ska gå från sin trygghetszon till att ha mod och våga pröva, så kan vi. Vi behöver reflektera över vår undervisning, sätta ord på det och fundera över vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre. Både med kollegor i personalrummet och alla de som är aktiva i vårt medielandskapet. Associera och diskutera!

Jag hade kunnat skriva mycket mer, men snart passerar vi Nässjö. Därmed sätter jag punkt.

Tidstjuvarna ska bort och eleverna ska in ännu mer i vårt skolarbete

Jag blev väldigt inspirerad efter att ha lyssnat på Dennis Westerberg som på sin bredda skånska pratade om Konsten att leda i nuet – tvärtom-ledarskap 
 
Vi lever i ett ständigt pågående nu. Framtiden är inte längre vad den har varit, framtiden är redan här.
Han pratade om "Just in time knowledge". Det kunskapen du behöver är den kunskapen som behövs just nu, just, just nu. Inte den kunskapen du behövde igår eller behöver imorgon, utan den kunskapen du behöver JUST NU!

Han pratade också om hur sönderstressade många av oss är idag. Jag tycker att han formulerade det på ett så  bra sätt: "Stress sitter på insidan av skallen. Stress är inget annat än ett rörigt sinne." Precis så har det varit för mig ett tag, många tankar hela tiden. Så det viktigaste för att undvika stress är att ta en sak i taget, en tanke åt gången och tänka den tanken på ett positivt sätt.

"Problemet är inte problemet. Ditt tänkande kring problemet, är problemet!" Hur hanterar jag saker när dem dyker upp? Gnäller jag? Ser jag konkreta lösningar? Skjuter jag upp saker? Tänker jag positivt?...

Arbetsglädje: gör det du älskar och älska det du gör. Annars kan det ju lika bra kvitta!

Jag sprang av en slump på en monter där Daniel Gomejzon från Väsby gymansium stod och pratade IKT och idrott. Han berättade om hur han
började använda tv-spel på idrottslektionerna och att det genast gav många positiva effekter. Plötsligt fick han med sig de elever som tidigare inte ens dök upp. Detta blev jag väldigt inspirerad av, då jag tidigare under terminen har använt mig utav "Just dance" genom youtube för att få eleverna mer aktiva under arbetsområdet "Dans, rytmik och rörelse". Så hans exempel ska jag verkligen ta med mig till min egen undervisning.


Jag har även lyssnat på Anders Holmgrens föreläsning: "Bedömning för lärande i en digital kontext!" 


Han pratade en del om att bryta görandet för att få till en reflektion kring vad eleverna gör.
Ställ frågorna: "Vad jag tyckte bäst om lektionen var...", "Jag är inte säker på...", "Jag vill göra mer av..."



Varför hamnar en elev i skolspelet?

Detta händer när eleverna sätts i en situation där vi säger vad som är god kvalité.

Vi måste hamna i en situation där eleverna ser och förstår vad som är en god kvalité.





Har ni inte lyssnat på Helena Kvarnsell innan, så borde ni göra det. Hon pratade om att: "Jobba smart – att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig". Föreläsningen kunde till vissa delar vara lite provocerande, men hon pratade om viktiga saker som vi lärare måste förhålla oss till för att just inte jobba ihjäl oss.

Att vara lärare handlar om att kunna sina styrdokument och att ha en bra planering.

Det vi måste bli bättre på är att välja bort (det här borde vi göra, det här har vi alltid gjort) och istället göra det som står att vi ska göra. Samt tänka över vad är det jag behöver göra och vad är det eleverna kan göra.

Att eleverna i större utsträckning reflekterar över sitt lärande. Att eleverna äger sitt eget lärande, inte att det är vi lärare som äger elevernas lärande. Detta kan t.ex. göras genom att eleverna utifrån min bedömning i kunskapstabellen får reflektera utifrån följande tre punkter:
1. Jag är stolt över...
2. Jag måste komplettera...
3. För att utvecklas ska jag...


Mycket nya tankar som ska smälta in och omvandlas på olika sätt, vilket ju bara känns väldigt spännande.