onsdag 30 november 2011

Projektperiod

Fäladsgårdens första projektperiod är snart avslutad och nästa ämnesperiod tar vid. På torsdag reflekterar vi över innehåll och lärande och godbitar plockas ut till portfolios och Wall of Fame.

Vilken kreativitet vi sett under veckan! En underbar känsla att gå runt i skolan och se alla hörn och utrymmen sjuda av liv! Så många arbetar tillsammans! Samarbetet blir betydelsefullt när det gäller att tillsammans film BBC-intervjun av Billy Elliot, göra levnadsbroschyr till tonåringar, skriva modereportage i ett historiskt perspektiv till webtidningen, skapa informationsfilmer för drömgymnasiet och förebereda debatten om manligt och kvinnligt eller visa på film hur man agerar vän i ny klass.

Alla hjälper alla, och även om det givetvis varit många osäkerhetsfaktorer och ibland en hittad minneskortsläsare som räddat en förmiddag överväger glädjen definitivt oron denna testperiod. Det räcker att gå runt i korridorerna och höra en nia fråga en sexa: kan du hålla datorn så vi kan filma? Eller: fick ni till green screen till Londonmiljön? Pensionären som beundrar broschyrerna i biblioteket och den engagerade debatten (som egentigen inte skulle starta förrän en timme senare i klassrummet) i matsalen om vad killar kan och vad tjejer kan. Uppdragen har engagerat! Hela skolan!

Intelligenta och lärande frågor har ställts hela tiden av kunniga lärare så uppdragens lösningar lyfts till höjder få anade var möjligt! Lärande dokumentation har stöttat överlämningar mellan lärare-lärare, elev-elev och lärare-elev. Det är så proffsigt! Av alla! Önskar att Skolverket och Björklund med kollegor får uppleva liknande stunder. Här skapas medvetna och kreativa samhällsmedborgare! Av proffsig personal!

Allt efter behov har små instruktioner skapats och den digitala kompetensen ökar stadigt, hos alla. Några av alla exempel på stöd till varandra:

Publicerbar film

Intro till Pages

Pages - bakgrund

Pages - text

Pages - Bilder

Givetvis har inte datorn varit med hela tiden ;-) Robinson har utspelats i hallen, romaner har lästs, Fair Play har spelats och sköldar har målats. Viktigt och nödvändigt så alla sinnen får sitt!

Nyfiken på axplock av Lpp, bedömning och elevutvärdering/lärarutvärdering?

Ett rejält kliv framåt mot 21st Century skills, definitivt! Blir spännande att se hur det avspeglar sig även under ämnesperioden.

torsdag 24 november 2011

Några tips för en digitaliserad pedagogik

Kort workshop med Patricia Diaz gav oss några fler verktyg att använda 1-till-1. Väl beprövade av Patricia Diaz som visade användbarheten för hela lärprocessen från inspiration och lektionsarbete till bedömning och utvärdering.

Bitly.com

Förkortar långa webadresser. T.ex. slipper jag skriva upp följande till eleverna
https://sites.google.com/a/faladsgardenlund.se/www/home

Om jag istället går till bit.ly kan jag stoppa in den långa adressen där och den ger mig en kortare:
http://bit.ly/tShHHQ

Todaysmeet.com

Chattrum som jag slipper ha ett konto för att logga in till. Enkelt att använda för eleverna. Läraren kan sedan skriva ut ett protokoll över diskussionen. Bra för elever som inte är aktiva muntligt i en diskussion.

Google Docs

Bra för att kunna dela dokument i molnet.

Voki.com

Lite kul program för att skapa en animerad figur som man sedan kan bestämma vad hon ska säga. Ett alternativ för elever som inte vill synas på bild men som fått i uppgift att spela in sig själva när de redogör för något.

Google Sites

Enkelt sätt att bygga upp en hemsida eller wiki. Perfekt för att publicera elevernas arbete så att de kan visa upp sina arbeten oavsett om det är faktauppsatser eller undersökningar.

Twitter

För att följa andra lärare som samlar goda erfarenheter av en-till-en.

Facebook

Dias hade inte sina elever som facebook-kompisar men de hade skapat grupper för varje klass som hon var med i och på det sättet kan hon kontakta eleverna via gruppen utan att vara kompis med dem.

fredag 11 november 2011

Joining words for an active Europe

Förberedd inför framtiden; det är så mycket! Och gäller nog både våra elever och oss själva. En del är EU:s åtta nyckelkompetenser, en annan att verkligen kunna använda dem i Europa tillsammans med europeiska kamrater (kommande och nutida arbetskamrater).

Comenius – EU:s program för livslångt lärande ger oss möjlighet att utveckla dessa kompetenser och med hjälp av deras stöd har vi under denna vecka genomfört ett Preparatory meeting i London på Harris Academy, South Norwood. På mötet var lärare från London (Cristina och Rafaela), Zaragoza (Eva och Carlos), Ankara (Mine), Rumänien (Liliana) samt Thomas och Viveca från Lund. Syftet med mötet var att enas om projektinnehåll och att göra ett underlag för den officiella projektansökan.





Mötet var intressant på många sätt och under första dagen blev vi av olika anledningar tvungna till att klargöra vår barnsyn, kunskapssyn samt pedagogisk etik. Extra spännande då vi på Fäladsgården är utsedda till koordinatorskola och är de som har ansvar för att hålla ihop projektet. Strategiskt spel på hög nivå ;-)

Efter tuffa diskussioner och några tuffa beslut som gav de ramar och den grundinställning vi hela tiden önskat för projektet, kunde det konkreta arbetet sätta fart. Under dessa dagar har vi verkligen insett vad ”livslångt lärande” innebär: även vi har lärt oss massor om olika länders sätt att arbeta, och allt på engelska.

Projektet är planerat till två år (2012-2014) och ska heta: Joining words for an active Europe.

Med hjälp av kommunikation mellan varandra ska elever i de olika skolorna och på de fyra mötena tillsammans lösa olika problemmed kommunikation och framtidsteknik som röd tråd. Kompetenser som framför allt kommer att behövas och utvecklas vidare under projektet är:
  • Kommunikation (in english)
  • Kreativitet
  • Nytänkande (Innovation)
  • Ledarskap (Leadership)
  • Samarbete
Projektinnehåll:
  • Möte 1 (hösten -12) i Zaragoza, tema Litearacy
Uppdrag att presentera på mötet: gör en film som presenterar din skola och din hemstad!
Uppdrag att lösa under mötet: Genomför en europeisk debatt utifrån etiska ställningstagande.
  • Möte 2 (våren -13) i Ankara, tema Music
Uppdrag att presentera på mötet: Spela in en ”MTV-video” av en europeisk poplåt. (Alla länder kommer att spela in samma sång för att se olika tolkningar.)
Uppdrag att lösa under mötet: Gör en Livespelning av 1-2 självvalda låtar på en konsert med publik!
  • Möte 3 (hösten -13) i London, tema Innovations
Uppdrag att presentera på mötet: Gör en reklambild för en nyskapad choklad.
Uppdrag att lösa under mötet: Skapa en ny choklad! Ledord: Food and Tehnology, Healthy living. Här ska det skapas på riktigt! Både kemi och Hkk är fokus.
  • Möte 4 (våren -14) i Lund, tema Mathematics och Grand Finale!
Uppdrag att presentera på mötet: Vad är en innovation för dig? (valfritt presentationssätt) Design och nytänkande ledord.
Uppdrag att lösa under mötet: Bevisa ett matematiskt problem genom att visualisera och muntligt förklara problemet på en film. 
Mötet avslutas med en summering av vad som behövs för att var en framgångsrik europeisk medborgare.

Kan man detta, är man väl en kompetent medborgare enligt 21st Century skills? Naturligtvis!

måndag 24 oktober 2011

Nu händer det saker!

Skolan utvecklas! som lärandeorganisation! Skam den som säger att vi inte är på väg mot en skola i 21st century skills anda!

  • Häromdagen kom frågan från en av kollegorna varför vi inte skriver våra pedagogisk utredningar i delade dokument så vi slipper att klippa och klistra ... Absolut! Kommer, lovar! Här kommer vår googlesite till förträfflig nytta. Efter lovet finns möjligheten! Med en liten manual ;-)
  • När eleverna använder MindNode för att lära kamraterna någonting, zoomar de tjusigt ut och in med hjälp av sina förträffliga styrplattor, smart!
  • Omdömen (skriftliga) kan skrivas som svar på elevernas kommentarer och öppna upp till dialog. Äntligen känns omdömena som betydelsefulla!
  • Eleven som kommer och frågar varför hennes dator inte kommer tillbaks från reparation: jag kan inte jobba! Jag får sämre betyg när jag inte har min dator; då måste verktygen användas till fullo klassrummen!
  • Eleven som smidigt "droppar" filen till kamraten så båda har färdiga produkten i sin portfolio, tack Lion!
  • Kollegan som hör med kollegan: vilket program ska vi använda när vi ska lägga ihop alla texterna till en, så den kan bilda bas för fortsatt lärande?
  • Runt om i skolan sker små mystiska projekt; men nej det är studios! Olika filmreportage skapas!
Och detta är bara ett pyttelitet axplock! 

tisdag 18 oktober 2011

Reggio Emila-filosofi – Lgr 11 – 21st century skills

Finns det samband? Hur tacklar vi tankarna på Fäladgsården? Igenkänningsfaktorn har varit hög under de två dagar som jag konfererat om Reggio Emilia och Lgr 11. I tankarna har jag kopplat ihop intrycken med vår vision och våra tankar kring 21st century skills.

Spännande diskussioner har förts med våra kollegor på Backa- och Lovisaskolan som sedan tre år ingår i ett skolnätverk för Reggio Emilia-filosofin i skolan.

De hundra språken, meningsskapande, grupplärande och dokumentation är honnörsorden för en skola som arbetar efter Reggio Emilia-filosofin.

”Fäladsgården, där elever och lärare tillsammans skapar framtidens kompetenser genom kreativitet, samarbete och kunskap” kan det bli bättre? Visst är vi på spåren, även om vi inte känner oss hemma i att vara en Reggio Emilia-inspirerad skola. Jag tror vi tvärtom ska känna oss stolta att vi är det! Och att vi ser framtidskompetenserna som givna mål för våra ungdomar.

Tanken kring de hundra språken är ju just att den kreativa förmågan lyfts fram.  En förmåga måste inte alltid visas på gängse skolsätt: en text, ett prov eller en muntlig redovisning. Nej, fram för kreativa lösningar och uttryck där kulturen tar en naturlig plats. Film, musik, drama och poesi är bara andra uttrycksformer för kunskap, att vi sen kan skapa och visa detta med hjälp av moderna verktyg är ju bara bonus och en fantastisk möjlighet!

Lgr 11, vårt nya styrdokument, se det som möjligheternas dokument! Befriande tanke! Det är nog så här vi måste se på vår innehållsliga text. Visst, politikerna har snävat åt vår konstnärliga frihet något, genom att skriva in det centrala innehållet men vi måste komma ihåg att påminna oss själva om att detta bara är just innehåll, inte kunskapskrav och syfte med lärandet i skolan. Härligt var det att lyssna på Nya Stenkulaskolan (jag lyssnade på 6-9-lärarna) som också deltagit i skolnätverket men som fördjupningsskola, när de säger att Lgr 11 har hjälpt dem i deras tankar. ”Nu är det mycket lättare att arbeta i projekt och låta alla språken blomma”. ”Entreprenöriellt lärande kändes som TACK!  Vi plockar ut förmågorna som är gemensamma för många olika ämnen och lyfter in dem i projekten.”

Är det så här vi ska tänka? Eller ska jag istället skriva, är det så här vi tänker? Vi skapar projekten utifrån det centrala innehåll som har beröringspunkter, lyfter fram de gemensamma förmågorna och dokumenterar (våra duktiga elever med Reggioträning sedan förskolan dokumenterar själva med sina multimedia-kulturella produkter) hur eleverna utvecklar dessa under projektet.

På Stenkula arbetar man mycket med att lita på varandra som kollegor: en mattekollega kan i projektet mycket väl identifiera en bildförmåga och en bildkollega upptäcker en språkförmåga. Detta eftersom förmågorna i Lgr 11 är skrivna på samma sätt och ofta likartade eller t o m samma! Arbetsbesparande och roligt! Arbetslaget får en mening.

Sven-Eric Liedman, idéhistoriker och det senaste decenniet författare till flera skoldebattböcker, senaste är Hets! talade om: Den ökade kontrollfunktionen: NP, skolinspektion, ev kommande studentexamen som enligt honom visar på en systematisk misstro av undervisningsväsendet. Och visst är jag väl benägen att hålla med. Varför skulle vi annars införa allt detta? Att kontrollerna tar tid och kraft. Tid och kraft från lärandet hos barnen och yrkesutvecklingen hos pedagogerna.

Är drivkraften enbart att den offentliga sektorn ska bli lika effektiv som den privata? Med vilka mått räknar man då effektivitet? Meritvärde? PISA-ranking? Eller antal patent 20 år senare? Jag hoppas det är antal patent OCH antal välmående medborgare!

EU:s  åtta nyckelkompetenser lyftes fram. Välbekanta för oss men tål att skrivas fram igen:
    1. Kommunikation på modersmålet
    2. Kommunikation på främmande språk
    3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
    4. Digital kompetens
    5. Lära att lära
    6. Social och medborgerlig kompetens
    7. Initiativförmåga och företagaranda
    8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Tror vi ska påminna oss om de här lite då och då. De här nycklarna ger våra elever öppnade dörrar till framtiden! Tveksamt om betygen har samma dignitet.

Liedman menar att nr 5: Lära att lära är den viktigaste! Och det är väl svårt att inte samtycka med?

Lära att lära gäller oss alla: elever, lärare och alla våra medmänniskor. Vi lärare får inte tappa glädjen i att lära och utveckla oss i didaktikens konst! Att förstå hur eleverna lär sig och hur vi kan stötta dem i sitt lärande just nu 2011. Glädjen i att se en elev fatta, är väl det som gjort att vi valt att bli just lärare? Men varför fattar han? Var det min kluriga uppgift, kamratens kommentar, det idoga repeterandet, diskussionen på rasten, eller filmen hemma? Vi lär inte på samma sätt idag som för 20 år sedan. Idag lever vi ett kunskapsregn som blöter ner oss ständigt, denna kunskap behöver bearbetas i skolan, inte inhämtas som det var när vi lärare gick i skolan.

Det fantastiska med Reggio-filosofin är att den ger möjligheter även för oss lärare, nämligen i dokumentationstanken. På Backaskolan i Malmö har man försökt visa alla våra olika sorters dokumentation, det konkreta exemplet var en filmatisering av ett boksamtal i en nia om Gardells En komikers uppväxt. För att förstå varför vi gör olika sorters dokumentation har de teoretiserat de olika delarna av dokumentationskulturen (de lyfter fram dokumentationen som POSITIV, en förutsättning för vidareutveckling av lärande).
  • Målkollens dokumentation
    • (enligt skollagen: skriftligt omdöme, betyg, IUP med formativ bedömning)
  • Dialogstödjande dokumentation
    • (För att uppgiften ska bli utmanande i nästa lärandetillfälle startar pedagogtanken i dokumentationen av förra lärandetillfället)
  • Praktikutvecklande dokumentation
    • (pedagogens praktik, bara jag kan förändra mitt sätt att praktisera som lärare- hur jag konkret interagerar med eleverna, hur planerar jag?)
  • Bevisorienterad dokumentation
  • Dokumentation för metaförståelse av pedagogiska sammanhang
    • (gemensam förståelse för det vi gör i klassrummet)
  • Dokumentation för förmedling och insyn
    • (till föräldrar, kollegor, skolsverige)
·         Finns säkert fler varianter inom dokumentationskulturen! På Backaskolan, Malmö letar de vidare. Befriande att höra alla skolor berätta att de processar vidare, ingen sanning finns; att just processen att lära sig nytt som lärare är pedagogens utmaning och drivkraft.

      All pedagogisk dokumentation rymmer reflektion över det förflutna. Reflektionen kopplas sen till övervägande inför framtiden. Kom ihåg det!

Utifrån Backaskolans modell kände jag mig en ett stort steg klokare om just dokumentation. Och viktigt är att framföra att dokumentation är långt ifrån bara text, det är lika ofta bild, film, ljud och upplevelser – spännande tanke och befriande! Visst dokumenterar vi massor på Fäladsgården, men vi kanske inte ger oss tillräcklig tid att reflektera över innehållet så det ger kloka övervägande inför framtiden. Det är ju först då vi utvecklas som lärare och skola!

Efter de här dagarna känner jag bestämt: ta ett djupt andetag, stanna upp, ta dig tid att se och lyssna in vad eleverna gör och sägerTänk på det och använd det i planeringen av nästa tema (använd pedagogisk dokumentation där det hjälper dig och dina elever att komma vidare men bara då!). Allt centralt innehåll behöver vi inte ha fördjupat oss i! Bara vidrört ... Vi måste våga lita på vår pedagogiska kompetens; vi är lärare! det är inte de andra! Det viktiga är ju att utveckla förmågorna och ge eleverna nycklar till framtiden. Lgr 11 är ramen men elevernas aktiviteter måste få lov att vara det berömda huret (och det har vi ju fortfarande oskrivet i läroplanen, tack o lov!).

bakfickebok
Avslutninsgvis kan jag inte låta bli att visa ytterligare ett bevis på att kunskap inte ser ut som den alltid gjort och att kreativiteten flödar, överallt! Bok är inte längre en bok! Nej, tänker ni, bok ska läsas på läsplatta har vi sett på bokmässan, men nej, nu har det kommit bakfickeböcker!  Pocketböcker med storleken 8x12 cm som läses på höjden! Fungerar jättebra! Jag var ju tvungen att prova .... ;-) Våra föreställningsvärldar ska tydligen utmanas hela tiden!

/Viveca



måndag 10 oktober 2011

Mentorskap åk 7-lag


Allmän diskussion efter att ha läst artikeln:
Arbetslaget är viktigt.
Som mentor hade det varit mycket bra att inför samtalet med en elev ha fått flera lärares syn på eleven (ur fler aspekter än de ämnesknutna). Vi har problem med att ta upp ca 100 elever kontinuerligt i a-laget. Om a-laget ska kunna fokusera på alla elever krävs att några av våra arbetsuppgifter tas bort.
Viktigt att stötta eleverna så att de själva hittar frågorna, som vi sen stöttar dem i. Hur hanterar vi det då eleven kommer oförberedd till samtalet?
Mentorstiden är viktig för förberedelser inför samtalen. Viktigt att tiden används på ett för eleven bra och utvecklande sätt.
Viktigt att ha en idébank till mentorstiden. Hur får vi de ”duktiga” eleverna att utvecklas utan att de känner en press att alltid bli ”bättre”, att det inte duger som de har gjort.

Så här har vi gjort så här långt i de olika klasserna:

7D
Anna-Lena = loggbok enligt mentorsblanketten, 2 frågor, mål varje vecka, ex fokusera på musiken!, eller låna en bok. Hur har det gått/utvärdering + läsning, och samtal, hur går det? Relationer? Aktuell fråga, alla skriver utifrån sin situation, och öppen information. Anna-Lena går runt och läser direkt på elevdatorn och kollar deras läsblogg. Frågor? Hur vet jag att jag kan? Har jag nått målen? Vad har jag lärt mig?

7C
Birgitta = Liknande A-L, men eleven mailar sin utvärderingen. Använder samma dokument hela tiden, namn –mentorstid. LPP = kan tas upp på mentorstiden, och att reflektera över.
Cathrine = kill- eller tjejsamtal tillsammans i helklass. Trygghet i skolan? Empati och respekt mellan eleverna.

7B
Guje = gruppsamtal och elevsamtal, det individuella efter mentorsmallen och sen bokläsning
Kerstin lägger in en dagens fråga som en uppgift på en mentorskurs i Its. Eleverna svarar skriftligt och lämnar in. T.ex. läs- och studieteknik. Bra om eleverna själv kan komma med frågor- frågeställningar. Enskilda elevsamtal när alla skrivit och lämnat in på mentorskursen. Är nog bra med mål varje vecka och uppföljning veckan därpå.

7A
Christel låter eleverna skriva loggbok, där de får vara privata och eleven är medveten om hennes tystnadslöfte. Tips på studieteknik. Reflektionsdelen i en LPP kan sättas upp på klassrumsväggen, som en aktiv tankeställare till reflektion över sitt lärande.
Helene = arbeta med olika frågor till elevens eget lärande, reflektioner? Hur, vad, elevbladet, iup mål och skriva frågor, skriver ej varje gång, men det finns en poäng med att göra det. Enskilda uppgifter utifrån behovet. Kurs på its-learning, som de lämnar in. Svårt med den ”duktiga” elev typen. De som klarar allt och reflekterar själv. Men ge utvecklings områden, kursplanen med i mål formuleringen.
Jonas = samtal läsning och att skriva en egen mapp. Loggbok som de fyller på med reflektioner och mål.

Exempel på frågeställningar som kan användas:
  • Reflektion / lyssna aktivt! Vad betyder det??
  • Vad har du för drivkraft för att gå till skolan och arbeta varje dag?
  • HUR? gör du en SO/NO läxa. Eleverna skriver svar, som tas upp till gemensam diskussion vid nästa mentorstillfälle.
  • Har du uppnått målen i en viss kurs? Hur vet du att du har nått målen? Hur gjorde du för att nå målen?
  • HUR arbetar du med...
  • Hur tänker du här …..?
I vår egen reflektion så inser vi vikten av att dela med sig av våra olika sätt att arbeta som mentor. Mer tid behövs hela tiden för gemensam brainstorm och utveckling. Vi måste få tid till att delge varandra våra erfarenheter.


The Super Human

Vi tycker mentorstiden är en värdefull tid som är lätt att fylla med bra material! Det är bra att få tid att sitta ensam med en elev, det har vi saknat förut. Mentorstiden kan också användas till gruppstärkande övningar, demokratiska beslut etc. Det kan vara bra för eleverna att ha ett litet konkret mål att uppnå till nästa vecka.

En mentor ska stötta i alla situationer, inte bara den pedagogiska biten som Herr Strandberg fokuserar mycket på. Vi tycker att det är viktigt att jobba med det sociala samspelet också! Hur kan du arbeta på ett effektivt sätt i skolan om du vantrivs?

Mentorn ska coacha på ett personligt sätt. Vi är ju olika, någon har lång arbetslivserfarenhet medan en annan kanske har lättare att kommunicera med eleverna socialt. Vi vill att vår mentor ska tycka att det är lätt att söka hjälp och få tips av sina kollegor i arbetslaget.
Idealmentorn
  • ser eleven.
  • lyssnar på vad eleven säger och behöver.
  • får eleven att tro att det går.
  • får eleven att tro att alla kan.
  • hitta vägar och spår som är kreativa och individuella.
  • får eleven att reflektera över sitt lärande.
  • får eleven att formulera sina mål.
Arbetslag 9

Arbetslag åk8

Vi sammanfattar lite punkter som vi tycker är viktiga:

# Ger eleverna i uppgift att komma med frågor till mentorsamtalen. Inte att vi styr samtalet och ger dem frågor, utan att eleven styr samtalet.

# Vi ska hjälpa eleverna att kunna formulera dessa frågorna.
T.ex:
"Hur ska jag göra för att komma ihåg det jag läser?"
"Hur ska jag våga prata och läsa högt inför klassen på engelskan?"
"Varför har vi läxor?"
"Hur ska jag gå tillväga för att nå nästa utvecklingsmål?" "Vad måste jag förstå, vad måste jag kunna?"

# Se till att eleven får arbeta med målbilder. Det blir kanske lättare för eleven om han/hon har en inre bild att arbeta mot.

# Att eleven verkligen ska förstå syftet med mentorsamtalen och vår roll i samtalet.

# Att eleverna kan diskutera fram bra frågor tillsammans med andra kompisar som sedan kan användas vid mentorsamtalen.

# Eleverna är så vana vid att vi ger dem frågor som de ska besvara och har helt enkelt inte förmågan och erfarenheterna till att kunna ställa relevanta frågor.

# Eftersom vägledningen inför samtalen inte har varit tillräcklig har vi nu förstått att vi måste tänka om när det gäller samtalens utformning och förberedelser.

/Carina, Marianne, Karin, Kerstin A, Cissi, Helene, Jan, Dan och Tina

torsdag 29 september 2011

Ute är inne

Är idag och imorgon på en jätte spännande och lärorik konferens "Ute är inne".

Vi måste tänka utanför våra klassrum, vad i miljön runt omkring oss kan vi använda.

Arne Nikolaisen Jordet, førsteamanuensis, dr. philos, Høgskolen i Hedmark beskrev det på ett bra sätt. Ett utvidgat lärande rum är två olika delar:
1. Klassrummet där eleverna lär sig teoretiska kunskaper.
2. Ute klassrummet där eleverna lär sig genom kommunikation och samspel i verkliga situationer.

Alltså ska du t.ex lära dig de olika fågelarterna så räcker det inte att sitta och läsa in detta i klassrummet, utan du måste ut i naturen och se på fåglarna för att få ett utvidgat lärande.

Sedan har jag haft workshop i Parkour, så bli inte förvånande om ni helt plötsligt ser elever som hoppar mellan borden i centralkapprummet. Det låter lite skämtsamt, men tyvärr är det så att vi begränsar eleverna i vad och hur dem ska göra saker. Här går parkour en annan väg. Som Mats Johansson ansvarige för denna workshopen uttryckte det "there is no right way just my way". Låt eleverna hitta egna vägar till målet. Det kanske tar lite längre tid, men tänk så mycket dem lär sig på vägen.

/Carina

Varenda unge ska ha rätt till en trygg och säker skolmiljö

Vi är några som har varit på utbildning angående ”Nolltollerans” vad gäller mobbning/nätmobbning.

Huvudpunkten i denna utbildning handlar mycket om vilka konkreta tips som kan ges till elever, för att inte bli utsatta på nätet. Det är viktigt att vi, som pedagoger/föräldrar dvs vuxenvärlden, går in på    de för tillfället aktuella tillgängliga sociala medier som finns, för att ha kännedom om vilka problem/faror dessa kan föra med sig och därmed i förebyggande syfte försöka göra allt för att förhindra dessa.

Övrigt innehåll:
  • Definition av problemet : ” mobbning /kränkning/diskriminering”
  • Tecken varningssignaler på utsatthet /att man utsätter andra
  • Vem är i riskzonen?   
  • Hur många drabbas?
  • Vad säger lagen?
  • Nätsmarthet
  • Vad kan skolan göra?
Materialet som vi fick med oss är copywright. Därmed kan vi alltså välja och vraka och få använda materialet som det passar oss bäst. I personalrummet – i bokhyllan under telefonen- finns ett exemplar tillgängligt för kopiering. Innehållet sammanfattas härmed i följande rubriker: 
  • Till skolpersonal
  • Till föräldramöten
  • Elevmaterial – information om lektionsmaterial med ”lärarhandledning” innehållande  ”En berättelse ur verkliga livet” med tillhörande frågeställningar.
  • ”Nätsmart så klart”:  konkreta tips för elever som dels är utsatt för mobbning på nätet /och dels  - kanske viktigaste av allt -  konkreta tips  i förebyggande syfte vad gäller internethanterande.
  • Om du är utsatt för mobbning 
På det hela taget är detta ett häfte med mycket bra konkreta tips. Kanske något för våra reflektionsdagar. Innehållet i de två sistnämnda punkterna ovan, kan med fördel kopieras, för att anslås i hem-klassrummen. 
Förutom det exemplar för fri kopiering, som nu ligger i personalrummet, kommer en del av detta material så småningom även att finnas som powerpoint  - på följande hemsida:  www.nolltollerans.org

Christel, Cecilia och Per

onsdag 28 september 2011

Att publicera på webben!

Varför ska vi publicera vår kunskap på webben? Om detta och om webverktyget Wordpress handlade dagens seminarium, anordnat av Webbstjärnan.se.

Snabb genomgång om vikten av att syftet med en webbpublicering:
Statiska hemsidor till t ex:
·      Wiki och Wordpress, används till att
o   Samla
o   Visa
o   Hålla ihop ett arbetsområde
o   m m utifrån din egen fantasi
·      Blog används där
o   Processen viktigare än den färdiga produkten
o   Veckobrev
o   Klassråd
o  m m utifrån din egen fantasi

Webbstjärnan är en tävling för skolan för att öka Internetanvändningen i skolan. Webbstjärnan.se är också en samlingstjänst där mycket information om publicering på nätet, olika verktyg och support. Använd denna gratisresurs!

Kanske ställer vi upp med ett lag nästa år eller så tar vi bara godbitarna och skapar vårt eget, som vanligt!

Exemplet vi fastnade för var den enkla matte- och bokbloggen i åk 6 som var 2010 års guldvinnare i grundskolan. Bloggen är enkel i sin form: Läraren skriver ett mattetal t ex
52 + X – 12 = 90 Skriv en egen räknesaga som leder till att man ställer upp ekvationen på rätt sätt. Alla elevernas räknesagor blir bloggkommentarer och på det viset 30 olika möjliga svar. Finurligt!

Annat inspirerande exempel är Expedition Augustenborg (Malmö).

Den som vill sikta högt och se vad man KAN göra går in på Projekt Tjernobyl, fantastiskt men kreativa, programmerande elever behövs... vem vet, kanske några av dessa finns på Fäladsgården? det gäller bara att visa och utmana ;-)

Lite klokare och definitivt mer inspirerade har vi blivit! men också lite mer konfunderade .... det finns ALLTID mer att lära sig. Livets skola är oändlig.

/Gabriella, Cathrine och Viveca




fredag 9 september 2011

Lgr 11 - LÄRA - lärare - uppdrag

Lgr 11 och lärarens uppdrag, 2011-09-01 – 09-02

En lärarens uppgift: att lära elever att lära sig nödvändiga ting! Svårare än så är det inte att vara lärare, och om inte annat så hörs det ju på namnet – LÄRAre. Eller pedagog, pedagogik ju är läran om lärandet. Om detta, om professionaliteten i lärarkåren samt bakgrund och tolkning av våra nya kursplaner handlade Lgr11-konferensen om.

Ständigt blev vi påminda om att lärare är proffs på att få elever att lära sig saker, vem skulle annars vara det? Vi har en tre- eller fyraårig akademisk utbildning som lagt grunden till detta eminenta arbete. Då ska vi också visa att vi är proffs! Ingen annan kan vårt arbete bättre än vi!

Till vår hjälp har vi styrdokumenten, mest av praktisk anledning för att det inte ska skilja sig om man går i grundskolan i Pajala eller Ystad, i kommunal eller friskola men också för att ange riktning till vad vi i skolan ska lära eleverna och därmed det kommande svenska arbetslivet. Alla ska vi följa styrdokumenten. Och nu har vi fått nya, moderna.

Tomas Kroksmark (professor i pedagogik i Jönköping) talade om detta, Eva Leffler (fil dr i pedagogik i Umeå) talade om detta och alla kursplaneförfattarna talade om detta – att vi måste verka i vår profession på ett proffsigt sätt. Styrdokumenten är vår FASS (läkemedelsbibeln). I Lgr11 ska vi slå upp hur vi ska bedöma, vad vi ska arbeta med och dessutom få hjälp med varför vi ska arbeta med olika ämnen. HUR vi gör och HUR den enskilda eleven lär sig kan vi yrkesverksamma lärare, inga doktorerade pedagogikprofessorer. Det är här vår yrkesskicklighet kommer in. Läkaren botar patienter på flera olika sätt beroende på patientens hälsotillstånd, andra mediciner, ålder och tillgång till vård. Men alla patienter vill och har rätt att bli friskare. Samma med eleven: alla har rätt att bli klokare, i alla fall till miniminivån E (och liksom vården har en vårdgaranti har man infört en kunskapsgaranti: alla har rätt att nå E och de duktigaste har rätt att stimuleras så långt som möjligt).

Kroksmark pratade också mycket vikten av skolforskning; ni läste säkert artikeln i SDS lördags (3/9-11) om Ribbaskolan i Gränna, där lärarna forskar samtidigt som de är verksamma lärare. Lösningen är att de forskar på sin egen vardag, precis som läkarna!

Han fortsatte med brandtal:

”Skolan måste kavla upp armarna och harkla sig! Den politiska diskussionen är på fel håll och fel arena. De fackliga organisationerna är för svaga. Enligt facken är det politikernas ansvar att höja lönerna? Är det inte fackens???

Säg vad du som lärare är bättre på än alla andra! Kan du inte det… fråga dig varför? Vilka andra yrken kan en 19-åring hoppa in och göra samma sak?

”Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” citat: Nya skollagen
Alltså, vem som helst har rätt att ifrågasätta vad du berättar i klassrummet och i skolan. Du ska kunna förklara varför du jobbar som du gör. Detta är en laglig rätt.

Vi som skola måste ta tillbaka innehållet i skolans utveckling!”

Visst har han rätt, men visst har vi kommit en bra bit på Fäladsgården? Absolut!
Vidare framförde Kroksmark tankefrågan:

”Lärare är inte skribenter, varför? Att skriva en artikel är oöverstigligt! (alla framgångsrika läkare skriver artiklar och visar vad de kommit fram till i sitt arbete) Det finns lärare som inte läst en enda pedagogikbok på 25 år! Varför? Pengar är inte tid, så det beror inte på det. Varför har det blivit så med läraryrket?

När t ex en kommun får kritik från skolinspektionen sätter aldrig? en kommun in en forskning för att se hur vi kan arbeta bättre.

Lärare är den akademiska yrkesgrupp i Sverige som är minst forskaranknuten. Varför? I Sverige det är tillsatt 1900 000 sek till forskning av svensk skola. Korrelation: ju mer pengar man tillsätter skolforskning desto sämre går det i skolan? Varför? Var är kunskapen? Varför kommer den inte ut till skolan? Kan det vara så att skolan inte är intresserade?
Forskningsresultaten är inte omsättningsbara därför söker inte skolan forskningsresultaten. Är det svaret?

I nya skollagen får man inte resonera så! Lokala forskningsprogram måste skapas. Pilotprojekt tror jag inte på. De blir sällan ringar på vattnet; det har vi provat alldeles för många gånger utan kollektiv utveckling”

Varför når inte alla elever målen? Vilket är vårt absoluta uppdrag.
Det är elevernas fel?
De har fel föräldrar…
SALSA borde tas bort! Den visar bara att det är elevernas fel, att de har fel föräldrar och bor fel. Ger fel signaler! Den didaktiska professionen sitter inte i elevernas föräldrar eller hemmiljö.

Det enda som kan ändras i skolsverige är lärarnas didaktiska kompetens. Du måste bli bättre, du måste skärpa dig! Och DET är en jobbig kommentar. Den slaka linan i skolsverige? Lärarens utmaning är och har alltid varit att förstå och lösa: Oavsett begåvning och socioekonomisk bakgrund; varför lär vi oss olika? Hur vi lär vi oss?
DET är lärarens profession! Den som inte kan svara på det är inte proffsig!

Du som lärare föreställer dig massa saker som du inte egentligen vet. Kunskap utvecklas när något blir empiriskt bevisat. Du tar förgivet att vissa saker är som de är. Den empiriska bevisningen måste ske inom forskningens ramar men i klassrummen. Handlar inte om metoder och organisation av undervisningen. Det handlar om kärnan i undervisningen och att eleverna har rätt erfarenheter. Allt för ofta tror vi att eleverna har erfarenheter som de inte har. DÄRFÖR lär de sig inte.

Kunskap är en kvalitativ erfarenhet av hur du förändras.

Det var hårda ord! Nu tror jag vi ska se Kroksmarks innehåll som en väckarklocka men utan snooze. Vi kan behöva se på vår egen yrkesroll som något fint och proffsigt. Vi har ju faktiskt VALT att bli lärare allihop. Men för den saken skull behöver vi inte ständigt påminnas om våra brister (snoozandet) av allt och alla. När vi väl känner oss ordentligt vakna, fått fötterna ur täcket och första kaffekoppen i magsäcken så kan vi börja fundera på forskningens möjligheter och hur lilla jag skulle tycka det var att fördjupa mig i hur mina elever lär sig i just mitt ämne i syfte att själv bli en duktigare lärare ;-)

Nästa storföreläsning handlade om entreprenöriellt lärande. Här känner jag att vi är på spåren! Honnörsord som: Initiativförmåga, nyfikenhet, inre motivation/bekräftelse, engagemang, egenansvar, mod, kreativitet, fantasifull, meningsfullhet känns bekanta och med i vår vision och målbild. Här kan vi känna oss trygga bara vi påminner oss själva om att skolans uppgift i Lgr 11 är att skapa kunskap, inte reproducera! Vilket är ännu tydligare i Lgr 11 än i Lpo 94.

Lite tolkningshjälp får vi genom följande tabell:

Lpo 94                                     Lgr 11
Känner till                                kan använda
Känner till och förstår            kan kommunicera
Kan använda                          kan lösa
Har en förtrogenhet               kan lära, utforska och arbeta

Sista storföreläsningen handlade om LPP och IUP och kom från Skolverket. Även här är vi på spåret! Jag kunde nästan tro att de kopierat vår LPP rakt av. Känns skönt även om den är lång och lite bökig. Tipset om elev- och lärardel kom även här. Några små allmänna kom ihåg gavs:

·      Ska vi sätta betyg på enskilda arbeten? NEJ. Vi ska använda kunskapskraven när vi värderar elevernas arbeten men vårt uppdrag är att summera elevernas kunskap en ggr/termin.
·      Dokumentationskravet på elevens utveckling, är inskrivet både i skollagen och i Lgr 11.
·      Lärarens ansvar (enligt kap 2) är att beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen i en LPP.

·      Alla elever ska även i fortsättningsvis ha en IUP med skriftliga omdömen.
·      För att mentor ska kunna hålla ett proffsigt utvecklingssamtal måste språket vara gemensamt.
·      Använd the big 4 (analysförmåga, kommunikativ förmåga , metakognitiv, informationshanteringsförmåga) som utgångspunkt till IUP.
·      Lpo:s progressionstanke byggde på Blooms. Ger G-frågor, VG-frågor, MVG-frågor. Nu finns ingen hierarki! Alla nivåer ska göra alla förmågorna! A-uppgifter, C-uppgifter etc är inte möjliga.
·      När vi sätter betyg är det på förmågorna! Alltså behöver vi inte ha hunnit med allt centralt innehåll förrän i slutet av åk 3, 6 och 9.
Kunskapskraven är skrivna utifrån:
-       Förmågor som ska bedömas
-       Det ämnesinnehåll elever ska tillämpa förmågorna på.
-       Vad som definierar progressionen, dvs vad som gör en prestation bättre än en annan.

Resterande tid användes till olika valbara seminarier. SO/Sv-lärare som jag är gick jag på samhällskunskap, geografi, religion, historia och svenska. När jag pratade med andra lärare i pauserna förstod jag dock att essensen var densamma i alla seminarier oavsett ämne:

En grupp på cirka tre personer har skrivit de nya kursplanerna. Alla är verksamma på olika universitetsinstitutioner, några har lärarerfarenhet på grundskolan, andra inte. Uppdraget var att utifrån den akademiska traditionen författa bakgrund, Syfte och Centralt innehåll för grundskolans tre stadier i de olika skolämnena. Uppdraget var också att kommunicera sina texter med lärare ut på fältet i hög grad (remissförfarandet). Kunskapskraven har andra personer skrivit eftersom kursplaneförfattarna inte själva ansåg sig lämpade till detta. Förklaringen till det var att det ju är lärarna som vet vad som är rimligt för barn i olika åldrar att lära sig. Intressant tanke och ack så korrekt. Nu var det ju bara så att utbildningsdepartementet utsåg ANDRA akademiker än lärare att skriva kunskapskraven… kan kanske förklara vara de inte alltid harmonierar 100% med syftet.

Fridfeldt (ge), Svanelid (sh), Nordgren (hi), Svensson (re) och Körling (sv) lyfte alla fram följande:

·      Paradoxen – vi befinner oss i ett paradigmskifte i maktstrukturer. Vad kommer att vara maktbärande i framtiden? Akademisk examen? Sociala nätverk? Konsten att hantera sociala medier? Rikast?

·      Begreppet Centralt innehåll tappar lite av sin betydelse när den innefattar allt. Även vår skolminister har missuppfattat begreppet!?! Nu har man ju inte plockat bort något! Fegt enligt kursplaneskribenterna. Alla lyfte fram att deras kursplanetexter blivit redigerade på utbildningsdepartementet. Exempel:



  •          Syftet med det centrala innehållet var att alla elever ska ha mött ett visst innehåll oberoende skolbakgrund. Viktigt att allt centralt innehåll inte behöver få lika mycket tid! Visst innehåll kanske bara ska ha en halv lektion!
  •      Ämnesövergripande arbete krävs! för att klara det centrala innehållet.
  •      Multimedia är det naturliga verktyget tillsammans med en proffsig lärare.
  •      Kommer NP i So (likt No) 2013 för åk 6 och 9.
  •      Skollagen: Andra raden – ”Utbildningen ska utformas så den bidrar till en personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.”

Kanske ska vi börja kartgeografin med följande karta? 
Vad visar kartan? Varför är det ljust på vissa platser och mörkt på andra? Snabbt kommer vi över från kartgeografin till medier och demokrati...

Rätt svar: Facebooks vänskapsband och Kina är ju svart!


Visst är det ett spännande arbete vi har! Och definitivt ett yrke som är på frammarsch både i legitimitet och ansvar! Kanske resulterar det i lite kulor också ;-) Att utveckla skola är kul!
/Viveca

torsdag 11 augusti 2011

Skolstart!

Det spännande läsåret har startat! Och det med buller och bång! Mycket kreativitet, mycket oro men också mycket glädje och inspiration.

Lgr 11 är sjösatt och med hjälp av dess innehåll navigerar vi oss framåt läsårets första dagar, före eleverna invaderar vår skola. I toppen på vårt flaggskepp har vi hissat upp vår nya, gemensamma vision:


Skolan där elever och lärare tillsammans skapar framtidens kompetenser genom KREATIVITET, SAMARBETE och KUNSKAP.

Målbilden finns med, fastklistrad på våra glasögon:
Fäladsgården

Största utmaningen var onsdagen: Med hjälp av kapitel 3 (kursplanen) och alla dess mål, överförda till färgglada lappar fick varje arbetslag i uppgift att hitta vilka mål som hör ihop och länkas samman till tänkbara projekt. Sammanlagt har en elev under sina fyra år på Fäladsgården (år 6-9) 505 mål att arbeta igenom! Det är nästan ett mål om dagen som ska bearbetas, tänkvärt... Tur att det är det centrala innehållet och att kunskapskraven är något annat!

Centrala innehållet: fyra olika arbetslag, gav fyra olika angreppssätt men fyra likvärdiga resultat, en lärdom bara det! Tänk vad många olika sätt det finns att lösa en uppgift på! Och alla är vi nog överens om att uppgiften inte gått att lösa ensam, vi behövde våra lagkompisar! Kreativitet, samarbete och kunskap behövdes och användes redan denna dag.

Nu hade vi ju fuskat lite uppstartsdagen... kreativiteten startades med ett öppet uppdrag om att visa hur arbetslaget ska verka och fungera kommande läsår.
Bakgrund:
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.” (Lgr 11 s 11)
Verktyg: ny digitalkamera
Metod: kreativitet, glädje och samarbete
Resultat: fantastiska filmer med mycket humor OCH allvar inledde kvällens aktiviteter. Oj så duktiga multimediaanvändare skolans lärare blivit!

Lapparna: Vart arbetslag fick högen med mål och arbetet startade, efter en hel dag med alla mål känner nog alla sig mycket insatta i vad hela grundskolan 6-9 ska pyssla med och kan verka som goda mentorer för sina elever. Tala om proffsigt lärarkollegium, och smart! Knappt hade arbetet börjat förrän någon i kollegiet föreslog att vi skulle använda http://typewith.me/ för att på ett enkelt sätt kommunicera med varandra. Under dagen diskuterades det på typewithme, sprangs det mellan klassrum för att få ny input, nya idéer men framför allt för att samordna: vad tar ni i sjuan? Vi tänkte ta det här i åttan, i fysiken ska vi behandla - visst står det något liknande i geografin etc etc.

onsdag 15 juni 2011

På väg!

Vilken dag!

Sista dagen på lärarterminen har en stor grupp lärare arbetat fram, blivit inspirerade och fattat riktningsbeslut utifrån årets alla arbetspass i hela kollegiet! Nu är vi på väg och det känns bra (om än lite fjärilar i magen...)!

Utifrån en mängd dokument från flera års sittningar, alla samlade i en mapp på Dropbox, startade vi med att komma ihåg. Att påminna oss om alla fantastiska kompetenser som finns i vårt kollegium och allt fantastiskt som skapats under åren inför en ny läroplans intåg. Vad sägs om t ex om exemplet på projektet Manligt, kvinnligt och mänskligt?
Ett projekt där centralt innehåll från samhällskunskap, religion, slöjd, musik och biologi står för grundplåten. När vi sedan lyssnade på:

var vi alla hemma, inte en lärarhjärna kan låta bli att gå igång på ett dylikt innehåll! Påminda blev vi också av Reggioresenärernas tankar, lärspridarnas inspiration, all internationell inspiration, No-utvecklarnas tankar och mycket mer. Tänk så kunniga vi är i kollegiet!

Snabbt var vi överens om att projekten ska formas utifrån följande grundtankar:

  • Vara ämnesöverskridande
  • Ge eleven inflytande i arbetssätt
  • Stimulera samarbete (både elever och lärare)
  • Innehålla multimediaredovisning (publiceras på vår Google EDU)
  • Utveckla framtidskompetenser (”Kännas 2011”)
  • Utformas så både elever och lärare känner glädje, ansvar och inspiration i arbetet
  • Sträva efter högsta nivån i Blooms taxonomi.
Men först skulle vi ha en vision som leder oss framåt, ger oss rätt glasögon och rättar upp oss när vi i vår iver vill ta ett stickspår. Repetition av våra fem mål gav till slut följande illustration:
Med kompletterande fotspår innehållande orden: Du syns, Du hörs, Du skapar, Du lär, Du påverkar, Du växer - som ska visa hur vi tänker och arbetar på Fäladsgården. Visionen som ska finnas på allas hornhinna, ovanför allas arbetsplatser och runt om i skolan är:

PÅ FÄLADSGÅRDEN
SKAPAR ELEVER OCH LÄRARE TILLSAMMANS
FRAMTIDENS KOMPETENSER
GENOM
KREATIVITET, SAMARBETE OCH KUNSKAP.


I bakgrunden ligger skolområdets fem mål och vår programförklaring:

Kunskap, kreativitet och glädje ger möjligheter här, nu och för framtiden.

Men projekten kan inte vara ensamma, de behöver både de "vanliga" ämnesperioderna och stöttning av mentorskapet. Fäladsgården mentorsförslag från 2007 dammades av och plockades fram. Riktigt bra! Då var vi inte mogna men nu är vi!

Efter intensivt arbete finns nu både en start till en handbok för projektperioderna Handbok till Projektperioderna, utkast och start. och Projekthandbok 2, utkast och start. och handbok för det nya uppdraget att vara mentor: Projekthandbok, utkast och start. Elevblad gjordes också och kommer att finnas som stöd i höst.

Under dagen kretsade flera av samtalen kring framtidskompetenser, vad är det egentligen? I kapitel 2 (Lgr 11) finns definitionen utifrån ledorden:

EU har också tänkt till och de åtta nyckelkompetenserna ligger även de till grund för morgondagens läroplan och definierar vad framtidskompetenser är:
      Språklig kompetens (modersmål och moderna språk)
      Matematiskt kunnande, vetenskaplig och tekniskt kunnande
      Digital kompetens
      Lära att lära
      Samarbete
      Kreativitet (entreprenörskap och kulturell medvetenhet)
blir    begreppet Kunskapsrelevans i kapitel 1, skolans uppdrag i Lgr 11 (s 9-11)

För att verkligen förstå bakgrund och innehåll i detta viktiga begrepp, framtidskompetens fanns EU:s förklaring - EU:s åtta nyckelkomptenser till hands.

Hur ska vi då förhålla oss för att nå våra mål och arbeta mot visionen? Arbetslaget blir tryggheten, stödet och förutsättningen. Egen reflektion som sedan byggdes till en gemensam text på Arbetslagets ansvar och uppgifter visar hur majoriteten i kollegiet tycker om att arbeta i arbetslag. Analys av vår text:
Stödet till diskussionen gjordes med Wordle, ett gratisprogram på nätet där du snabbt gör visuella ordmoln av texter. Kul idé!

Vad är det då för skola vill ha nästa läsår? Sista uppgiften var att skapa inspirationsfilmer till kollegorna samtidigt som några arbetade vidare med den officiella visionsfilmen.

Njut, reflektera och tänk vidare!
Visionsfilmen är snart klar, hav tålamod! Den har premiär på uppstarten i augusti ;-)

/Viveca och Håkan