Lgr 11 - LÄRA - lärare - uppdrag

Lgr 11 och lärarens uppdrag, 2011-09-01 – 09-02

En lärarens uppgift: att lära elever att lära sig nödvändiga ting! Svårare än så är det inte att vara lärare, och om inte annat så hörs det ju på namnet – LÄRAre. Eller pedagog, pedagogik ju är läran om lärandet. Om detta, om professionaliteten i lärarkåren samt bakgrund och tolkning av våra nya kursplaner handlade Lgr11-konferensen om.

Ständigt blev vi påminda om att lärare är proffs på att få elever att lära sig saker, vem skulle annars vara det? Vi har en tre- eller fyraårig akademisk utbildning som lagt grunden till detta eminenta arbete. Då ska vi också visa att vi är proffs! Ingen annan kan vårt arbete bättre än vi!

Till vår hjälp har vi styrdokumenten, mest av praktisk anledning för att det inte ska skilja sig om man går i grundskolan i Pajala eller Ystad, i kommunal eller friskola men också för att ange riktning till vad vi i skolan ska lära eleverna och därmed det kommande svenska arbetslivet. Alla ska vi följa styrdokumenten. Och nu har vi fått nya, moderna.

Tomas Kroksmark (professor i pedagogik i Jönköping) talade om detta, Eva Leffler (fil dr i pedagogik i Umeå) talade om detta och alla kursplaneförfattarna talade om detta – att vi måste verka i vår profession på ett proffsigt sätt. Styrdokumenten är vår FASS (läkemedelsbibeln). I Lgr11 ska vi slå upp hur vi ska bedöma, vad vi ska arbeta med och dessutom få hjälp med varför vi ska arbeta med olika ämnen. HUR vi gör och HUR den enskilda eleven lär sig kan vi yrkesverksamma lärare, inga doktorerade pedagogikprofessorer. Det är här vår yrkesskicklighet kommer in. Läkaren botar patienter på flera olika sätt beroende på patientens hälsotillstånd, andra mediciner, ålder och tillgång till vård. Men alla patienter vill och har rätt att bli friskare. Samma med eleven: alla har rätt att bli klokare, i alla fall till miniminivån E (och liksom vården har en vårdgaranti har man infört en kunskapsgaranti: alla har rätt att nå E och de duktigaste har rätt att stimuleras så långt som möjligt).

Kroksmark pratade också mycket vikten av skolforskning; ni läste säkert artikeln i SDS lördags (3/9-11) om Ribbaskolan i Gränna, där lärarna forskar samtidigt som de är verksamma lärare. Lösningen är att de forskar på sin egen vardag, precis som läkarna!

Han fortsatte med brandtal:

”Skolan måste kavla upp armarna och harkla sig! Den politiska diskussionen är på fel håll och fel arena. De fackliga organisationerna är för svaga. Enligt facken är det politikernas ansvar att höja lönerna? Är det inte fackens???

Säg vad du som lärare är bättre på än alla andra! Kan du inte det… fråga dig varför? Vilka andra yrken kan en 19-åring hoppa in och göra samma sak?

”Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” citat: Nya skollagen

Alltså, vem som helst har rätt att ifrågasätta vad du berättar i klassrummet och i skolan. Du ska kunna förklara varför du jobbar som du gör. Detta är en laglig rätt.

Vi som skola måste ta tillbaka innehållet i skolans utveckling!”

Visst har han rätt, men visst har vi kommit en bra bit på Fäladsgården? Absolut!

Vidare framförde Kroksmark tankefrågan:

”Lärare är inte skribenter, varför? Att skriva en artikel är oöverstigligt! (alla framgångsrika läkare skriver artiklar och visar vad de kommit fram till i sitt arbete) Det finns lärare som inte läst en enda pedagogikbok på 25 år! Varför? Pengar är inte tid, så det beror inte på det. Varför har det blivit så med läraryrket?

När t ex en kommun får kritik från skolinspektionen sätter aldrig? en kommun in en forskning för att se hur vi kan arbeta bättre.

Lärare är den akademiska yrkesgrupp i Sverige som är minst forskaranknuten. Varför? I Sverige det är tillsatt 1900 000 sek till forskning av svensk skola. Korrelation: ju mer pengar man tillsätter skolforskning desto sämre går det i skolan? Varför? Var är kunskapen? Varför kommer den inte ut till skolan? Kan det vara så att skolan inte är intresserade?

Forskningsresultaten är inte omsättningsbara därför söker inte skolan forskningsresultaten. Är det svaret?

I nya skollagen får man inte resonera så! Lokala forskningsprogram måste skapas. Pilotprojekt tror jag inte på. De blir sällan ringar på vattnet; det har vi provat alldeles för många gånger utan kollektiv utveckling”

Varför når inte alla elever målen? Vilket är vårt absoluta uppdrag.

Det är elevernas fel?

De har fel föräldrar…

SALSA borde tas bort! Den visar bara att det är elevernas fel, att de har fel föräldrar och bor fel. Ger fel signaler! Den didaktiska professionen sitter inte i elevernas föräldrar eller hemmiljö.

Det enda som kan ändras i skolsverige är lärarnas didaktiska kompetens. Du måste bli bättre, du måste skärpa dig! Och DET är en jobbig kommentar. Den slaka linan i skolsverige? Lärarens utmaning är och har alltid varit att förstå och lösa: Oavsett begåvning och socioekonomisk bakgrund; varför lär vi oss olika? Hur vi lär vi oss?

DET är lärarens profession! Den som inte kan svara på det är inte proffsig!

Du som lärare föreställer dig massa saker som du inte egentligen vet. Kunskap utvecklas när något blir empiriskt bevisat. Du tar förgivet att vissa saker är som de är. Den empiriska bevisningen måste ske inom forskningens ramar men i klassrummen. Handlar inte om metoder och organisation av undervisningen. Det handlar om kärnan i undervisningen och att eleverna har rätt erfarenheter. Allt för ofta tror vi att eleverna har erfarenheter som de inte har. DÄRFÖR lär de sig inte.

Kunskap är en kvalitativ erfarenhet av hur du förändras.”

Det var hårda ord! Nu tror jag vi ska se Kroksmarks innehåll som en väckarklocka men utan snooze. Vi kan behöva se på vår egen yrkesroll som något fint och proffsigt. Vi har ju faktiskt VALT att bli lärare allihop. Men för den saken skull behöver vi inte ständigt påminnas om våra brister (snoozandet) av allt och alla. När vi väl känner oss ordentligt vakna, fått fötterna ur täcket och första kaffekoppen i magsäcken så kan vi börja fundera på forskningens möjligheter och hur lilla jag skulle tycka det var att fördjupa mig i hur mina elever lär sig i just mitt ämne i syfte att själv bli en duktigare lärare ;-)

Nästa storföreläsning handlade om entreprenöriellt lärande. Här känner jag att vi är på spåren! Honnörsord som: Initiativförmåga, nyfikenhet, inre motivation/bekräftelse, engagemang, egenansvar, mod, kreativitet, fantasifull, meningsfullhet känns bekanta och med i vår vision och målbild. Här kan vi känna oss trygga bara vi påminner oss själva om att skolans uppgift i Lgr 11 är att skapa kunskap, inte reproducera! Vilket är ännu tydligare i Lgr 11 än i Lpo 94.

Lite tolkningshjälp får vi genom följande tabell:

Lpo 94                                     Lgr 11

Känner till                                kan använda

Känner till och förstår            kan kommunicera

Kan använda                          kan lösa

Har en förtrogenhet               kan lära, utforska och arbeta

Sista storföreläsningen handlade om LPP och IUP och kom från Skolverket. Även här är vi på spåret! Jag kunde nästan tro att de kopierat vår LPP rakt av. Känns skönt även om den är lång och lite bökig. Tipset om elev- och lärardel kom även här. Några små allmänna kom ihåg gavs:

·      Ska vi sätta betyg på enskilda arbeten? NEJ. Vi ska använda kunskapskraven när vi värderar elevernas arbeten men vårt uppdrag är att summera elevernas kunskap en ggr/termin.

·      Dokumentationskravet på elevens utveckling, är inskrivet både i skollagen och i Lgr 11.

·      Lärarens ansvar (enligt kap 2) är att beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen i en LPP.

·      Alla elever ska även i fortsättningsvis ha en IUP med skriftliga omdömen.

·      För att mentor ska kunna hålla ett proffsigt utvecklingssamtal måste språket vara gemensamt.

·      Använd the big 4 (analysförmåga, kommunikativ förmåga , metakognitiv, informationshanteringsförmåga) som utgångspunkt till IUP.

·      Lpo:s progressionstanke byggde på Blooms. Ger G-frågor, VG-frågor, MVG-frågor. Nu finns ingen hierarki! Alla nivåer ska göra alla förmågorna! A-uppgifter, C-uppgifter etc är inte möjliga.

·      När vi sätter betyg är det på förmågorna! Alltså behöver vi inte ha hunnit med allt centralt innehåll förrän i slutet av åk 3, 6 och 9.

Kunskapskraven är skrivna utifrån:

-       Förmågor som ska bedömas

-       Det ämnesinnehåll elever ska tillämpa förmågorna på.

-       Vad som definierar progressionen, dvs vad som gör en prestation bättre än en annan.

Resterande tid användes till olika valbara seminarier. SO/Sv-lärare som jag är gick jag på samhällskunskap, geografi, religion, historia och svenska. När jag pratade med andra lärare i pauserna förstod jag dock att essensen var densamma i alla seminarier oavsett ämne:

En grupp på cirka tre personer har skrivit de nya kursplanerna. Alla är verksamma på olika universitetsinstitutioner, några har lärarerfarenhet på grundskolan, andra inte. Uppdraget var att utifrån den akademiska traditionen författa bakgrund, Syfte och Centralt innehåll för grundskolans tre stadier i de olika skolämnena. Uppdraget var också att kommunicera sina texter med lärare ut på fältet i hög grad (remissförfarandet). Kunskapskraven har andra personer skrivit eftersom kursplaneförfattarna inte själva ansåg sig lämpade till detta. Förklaringen till det var att det ju är lärarna som vet vad som är rimligt för barn i olika åldrar att lära sig. Intressant tanke och ack så korrekt. Nu var det ju bara så att utbildningsdepartementet utsåg ANDRA akademiker än lärare att skriva kunskapskraven… kan kanske förklara vara de inte alltid harmonierar 100% med syftet.

Fridfeldt (ge), Svanelid (sh), Nordgren (hi), Svensson (re) och Körling (sv) lyfte alla fram följande:

·      Paradoxen – vi befinner oss i ett paradigmskifte i maktstrukturer. Vad kommer att vara maktbärande i framtiden? Akademisk examen? Sociala nätverk? Konsten att hantera sociala medier? Rikast?

·      Begreppet Centralt innehåll tappar lite av sin betydelse när den innefattar allt. Även vår skolminister har missuppfattat begreppet!?! Nu har man ju inte plockat bort något! Fegt enligt kursplaneskribenterna. Alla lyfte fram att deras kursplanetexter blivit redigerade på utbildningsdepartementet. Exempel:

•          Syftet med det centrala innehållet var att alla elever ska ha mött ett visst innehåll oberoende skolbakgrund. Viktigt att allt centralt innehåll inte behöver få lika mycket tid! Visst innehåll kanske bara ska ha en halv lektion!
•      Ämnesövergripande arbete krävs! för att klara det centrala innehållet.
•      Multimedia är det naturliga verktyget tillsammans med en proffsig lärare.
•      Kommer NP i So (likt No) 2013 för åk 6 och 9.
•      Skollagen: Andra raden – ”Utbildningen ska utformas så den bidrar till en personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.”

Kanske ska vi börja kartgeografin med följande karta? 

Vad visar kartan? Varför är det ljust på vissa platser och mörkt på andra? Snabbt kommer vi över från kartgeografin till medier och demokrati...

Rätt svar: Facebooks vänskapsband och Kina är ju svart!

Visst är det ett spännande arbete vi har! Och definitivt ett yrke som är på frammarsch både i legitimitet och ansvar! Kanske resulterar det i lite kulor också ;-) Att utveckla skola är kul!
/Viveca