fredag 6 september 2013

Kompetenta kolleger!

Vad säger man när ett dylikt mejl kommer?

"Jag håller på att arbeta på litteraturuppgiften för 9B och 9C. 9C har redan kommit igång med läsandet. 

C, K och C: Synpunkter? Vill ni ha med något från ämnet svenska/svenska som andraspråk i uppgiften? Jag har satt v.45 som sista veckan för läsning p g a att det är projekt och prao, inte mycket andra läxor. 

D och V: Något annat ur SO-synpunkt?

Jag ska hämta stoff inför kamratresponsen som finns på C:s BFL-site, hon har länkat en keynote där. Jag har även hämtat inspiration från hur hon har arbetat med bloggen med 6D (nuvarande 7D), så att det inte blir kopior från tidigare arbete!"

Snabbt kom responsen från en av kollegorna till den skrivande: jag har lite tankar kring sista uppgiften. Kan vi inte lägga den på en wiki så ... Impulsiv reaktion: wiki? Det kan jag inte! Men 3 minuter senare: Bra! Tillsammans fixar vi det! Då lär jag mig ännu mer nytt, kul!

Kreativitet, samarbete och kunskap, absolut! 
Ämnesövergripande, digital kompetens, proffsig pedagogik, formativt lärande, sharing is caring ;-)

Proffsiga Fäladsgården!

måndag 2 september 2013

Lust att lära, då lär du mer!

Ikväll har Peter Gärdenfors pratat om vad som krävs för oss att vi ska kunna utveckla nytt lärande och hur vi håller tempot uppe i allt lärande som krävs.
  • Nyfikenhet
  • Motivation
  • Samarbete
  • Feedback
var röda tråden.

Metakognition,  gamebased learning i kombination med förklarande bilder och goda berättare som hela tiden har The Big Five med sig i sin planering är lyckosam lärmiljö.

Big Five, skrivna för att användas i bedömning, Gärdenfors säger att de istället borde vara underlag för lärarplanering. Känns bra eftersom en av våra modeller i vårt utvecklingsarbete är:

Där femman står för just The Big Five och är just grunden för planeringen av lärmiljön.

Att skapa en lärmiljö för förståelse innebär enligt Gärdenfors att:
  • formulera förståelsemål
  • visualisera centrala mönster (mycket lättare nu med digitala hjälpmedel)
  • förankra abstrakta begrepp i elevernas egen erfarenhet
  • utnyttja berättande för att presentera abstarkta sammanhang
  • utvärdera förståelse fortlöpande
MEN, säger Peter, har de digitala verktygen verkligen ändrat så mycket? Nej, omdefinieringen har inte kommit så långt.

Nu har vi chansen att låta eleverna:
Visualisera!
Tänk Londons tunnelbanekarta:
Men den är inte alls lik verkligheten. Tänkvärt. Vad kan eleverna visualisera av det som de lär sig? Gör de det, visar de att det kan använda sin kunskap, de tränar sig på att se sammanhang och de använder de ämnesteoretiska begreppen. Givetvis använder vi lärare visualiseringen men visst finns det fler möjligheter än mind-map att visualisera för eleverna idag?

Vi kan också simulera i klassrummet, det behöver inte längre vara avancerade flygsimuleringsanläggningar. Massor av simuleringsprogram finns både i datorerna och läsplattorna. Rollspel har alltid varit bra simuleringsövningar, använd detta! Här har inte lärobokstillverkarna hängt med! Intressant reflektion att Göran Svanelid, "pappa till Big Five" är en av få läromedelstillverkare till rollspel inom SO-undervisningen.

Ser du förresten vad det här föreställer?



Behöver du ledtråden - elefant?
Hur många gånger ger vi eleverna massa pusselbitar utan att leda dem hela vägen fram till mönstret?
Intressant koppling han gör att de svarta pusselbitarna är de ämnesteoretiska begreppen som nu är framskrivna i kursplanerna.

Motivera! Genom att använda spel (här är datorn ett fantastiskt hjälpmedel) där eleven måste lära spelet eller kompisen nödvändig fakta, blir eleven motiverad att lära och själv bli lärare. Rutiga Familjen är ett bra exempel.

Känns bra det här! Vi kan, vi vet, vi förstår. Och det är dessutom vetenskapligt förankrat.
/Viveca