Bedömardag

Att gå runt på skolan en dag som denna är underbart! Jag har sagt det tidigare men i dag har jag återigen blivit påmind om hur proffsiga pedagoger som arbetar på Fäladen!

Dagen har ägnats åt bedömning utifrån de olika kursplanernas kunskapsaspekter och detta i diskussion med olika kollegor. Det har ploppats, kryssats i matriser/tabeller, bedömts elevuppgifter av alla de slag och sambedömts i olika grupperingar.

Verktygen under dagen har varit Unikum och GAFE, två digitala system som hjälper oss pedagoger fullt ut. Extra kul blir det när av våra pedagoger kommer och snabbrapporterar från en Hangout med Unikum om hur vi på Fäladsgården använder Google Classroom, allt för att företagen som skapar de digitala verktygen ska förstå hur proffsiga pedagoger vill jobba.

Som ett led i vårt syskonskap Fäladsskolan & Fäladsgården lunchade vi på Fäladsskolan och pratade samtidigt bedömning utifrån våra gemensamma kunskapsaspekter. Varje tillfälle vi träffas ökar kunskapen om och vi lär varandra. Resultatet blir än mer kompetenta elever, underbart!

Allt eftersom dagen gick hördes lite här och var att "nu har jag koll på betygsättningen", "vi är överens att...", "vi tvärkollade våra bedömningar, vi låg helt lika", när du ser x på so:n har du då sett ... som jag bedömer i svenskan?" etc etc Vad skulle vi göra utan denna dag? Den möjliggör sambedömning på ett äkta och professionellt sätt.

Som en av lärarna sa: Jag fattar inte hur jag skulle kunna sätta betyg utan Kunskapstabellerna och Underlagen? Då fungerar ett digitalt system effektiviserande och korrekt. För att orka hela dagen fyllde vi på eftermiddagsenergin med lite passande tårta:

Nästa vecka kör vi betygskonferenser och använder då den information som finns i Unikum och diskuterar vidare elevernas resultat och hur vi ska arbeta nästa termin för att öka måluppfyllelsen ytterligare. Diskussionsfrågor är då:

• Dilemma?
• Myndighetsfrågor? Har ni kollat https://kundo.se/org/skolverket/?
• Är Unikum uppdaterat?
• Ploppar (alla ämnen nytt datum) se Gemensam arbetsplan för Unikum-användning
• Tabeller (ifyllda och publicerade senast 151218)
• Klass för klass - Genomgång av elever med F-betyg, alltså Insats krävs i Unikum (Insats krävs, instruktion)
• några överraskande elever?
• några överraskande ämnen?
• sticker något ämne ut? Strategi inför våren?
• har specialpedagog/mentor klart för sig åtgärder till våren?
• I vilka ämnen sätts inte terminsbetyg? (= har inte läst ämnet i tillräcklig grad för bedömning under terminen):

Kunskaper och Samrbete ger definitivt Framtidens kompetenser (just i det summativa arbetet tillåts inte så mycket kreativitet men dock hög grad av flexibilitet och tankar utanför boxen). /Viveca

Reflektionsdag: Flyktingkatastrofen

Det känns så himla aktuellt och viktigt att arbeta med detta i skolan just nu. Att bryta undervisningen en förmiddag för att eleverna ska få reflektera och fördjupa sig i flyktingkatastrofen. Att eleverna får veta mer kring varför det är så många människor på flykt, varför det är krig, vad vi kan göra för att hjälpa, vad eleverna själva hade tagit med sig i sin ryggsäck vid en eventuell flykt, hur vi lärare och elever kan bemöta kommande flyktingungdomar som i framtiden kommer börja på vår skola var några av de sakerna vi berörde under denna förmiddagen.

Jag blev riktigt tagen när en kollega startade upp förmiddagen i min klass med att berätta om sin egen flykt till Sverige. Att få höra hennes berättelse och upplevelser av att fly och hur det var att komma till Sverige för 23år sedan gjorde att både jag och eleverna kände att det här är på riktigt. Människor som flyr är människor som lever i vanliga familjer och som har vanliga liv, men som drabbas av att det blir krig i deras hemland. Det var en bra start på dag dagen som gjorde att vi sedan kunde arbeta vidare med dagens krig och flyktingström från Syrien.

Lyssna gärna på denna låten, den väcker verkligen känslorna för hur nära och verkligt det kan vara att vara på flykt: Flykten från Sverige. Efter låten fick våra elever 2&2 diskutera vad de skulle packat ner i sin ryggsäck vid en eventuell flykt.

Vi använde också oss av två bra filmer för att få eleverna att förstå kriget och flykten som alla dessa människor gör, men också vad vi kan göra gör att hjälpa.

• Här är allt du behöver veta för att förstå kriget i Syrien
• Hans Rosling

Förmiddagen avslutades sedan med att eleverna fick göra enskilda reflektioner för att själv kunna summera ihop sina intryck utifrån två frågeställningar:

• Vad är det viktigaste du tar med dig från förmiddagen?
• Hur tänker du kring ditt bemötande av de flyktingar som kommer till skolan?

Jag tar med mig väldigt många goda tankar och intryck från denna förmiddagen, men framför allt tar jag med mig elevernas härliga inställning till hur de tänker kring att bemöta en kommande flykting klasskompis.

Fäladen strävar vidare!

Nu händer det saker! I måndags arbetade alla tillsammans, idag var en grupp kloka hjärnor iväg och fick sina tankar omkastade i olika workshops om skolutveckling. Dagen innehöll fyra hörnstenar:

Med hjälp av Ewan McIntosh modell:

uppmanades vi efter ett antal småföreläsningar och workshops att enas om:

• Vad som är vår huvudvärk just nu (In our school, what's absolutely "Killing us"?) i Fs+Fg?
• Hur det är när vi kommit ifrån huvudvärken?
• Vilken strategi vi ska ha för att bli av med huvudvärken och nå målet=objective?
• Vilka konkreta gärningar behövs för att slippa huvudvärken och nå målbilden?

Kanske kan denna modell komplettera Timperleys modell? Jag tror det. Plocka in den i klassrummet och bestäm dig för vad din huvudvärk är med dina elever just nu? Vart vill du att ni tillsammans ska komma?

På Fs & Fg - samskolnivå, valde vi att arbeta i tre mindre grupper, blandade från båda skolorna. Två rena pedagog-grupper och en skolledargrupp. Jag är helt säker på att de "huvudvärk" som kom fram nog var lite annorlunda än det vi skulle sagt och vi startat dagen med detta uppdrag. Workshoparna hade satt en del griller i huvudet på oss (men också bekräftat vår redan inslagna väg genom mål och verksamhetsidé) och även öppnat upp en del dörrar till kloka reflektioner och god eftertanke.

Vilka "huvdvärker" som vi valde återkommer vi med ;-) Gruppen ska träffas igen innan ni andra kommer in med era kloka tankar!

Andra klokheter som jag tar med mig från dagen är:

• Differentiera lärmiljön istället för differentiera eleven. (här ekar Stefan och Kerstis ord!)
• En LPP är ofta normstyrd (alla ska göra samma uppgift), vilket gör att det blir ett enormt efterarbete. Vi skapar en brand vi själva måste släcka (genom massa svår respons och omprov för att alla ska klara uppgiften).
• Ge möjlighet att visa olika sätt att visa sina kunskaper (då minskar vårt efterarbete).
• Höga förväntningar ger höga resultat! Börja med att ge dem A och be dem 8 månader senare att skriva ett brev hur de gjorde för att nå detta A.
• It's not broken, why fix it?
• When you are on the way to the top, it´s scary when you don't see where you are going. How many latters do we need to reach the top?
• Have all the furniture outside the classroom and let the students bring them in when they need them.
• In knowledge abundance, you can never see it all! You have to choose! You are not supposed to. You have to build your own networks to survive!
• Gammalt och nytt Etos i lärande:

/Viveca

Bonnie Stewart

Fäladsskolan + Fäladsgården = sant

Idag har vi haft vår första utvecklingsdag tillsammans. Dagen innehåll en god blandning av diverse inspiration och utbildning med trevlig samvaro och fördjupade pedagogiska diskussioner.

Vi arbetar allihop mot våra gemensamma mål:

Värdegrunden:
I förskolan/skolan möter alla varandra med engagemang, hänsyn och en positiv inställning.

Lärande:
Förskolan/skolan genomsyras av en kvalitativ syn på kunskap.

Arbetssätt:
Förskolan/skolan genomsyras av: Kreativitet, Öppenhet, Samarbete och Digital kompetens
Dagen fokuserade på på Lärande och Arbetssätt.

På morgonen berättade Kajsa och Ingrid W om deras samarbetsprojekt i åk 4 och 7. Ett projekt som på lärarnivå syftade till öka bedömarsamstämmigheten 4-9 och på elevnivå att utveckla förmågan att skriva resonerande texter och förmågan att ge och ta respons. Hela presentationen visade att vi alla kan ha nytta av varandra bara vi tar kontakten och hittar olika samarbetsarenor. Framför mer sådant på Fäladen!

Nyfikna på Ingris W och Kajsas presentation?

Nästa steg var ett slag för våra digitala verktyg. Datorerna är vi duktiga på och nu är nästa steg iPads! Alla elever i 4-6 har nu tillgång till paddor i sina klassrum och då måste vi bli duktiga att använda dem. Ingrid T visade och utmanade oss i hur man snabbt och enkelt bygger en Keynote med egentagna, lite fixade bilder t ex ute på en friluftsdag eller under ett vanligt arbetspass. Ett arbetssätt som ligger i tiden och använder den omvärld med ett ständigt fotograferande som våra elever verkar i. Nästa utmaning var en kortfilm i iMovie. Samma sak här, på kort tid, hinner du både att filma och skapa en film som visar ett samtal på engelska, ett boksamtal, ett experiment eller kanske ett värdegrundsdrama? Den som var snabb eller redan kunde hur man hanterade apparna: Bilder, Keynote, Drive och iMovie hade en uppgift i appen Garageband att ta sig an:

https://goo.gl/zzZHSM

Efter byte av lokal från Fäladsgården till Fäladsskolan och en god lunch fokuserade vi på att samordna att eleven gör i vårt gemensamma kunskapsuppföljningssystem - Unikum. Linda visade hur man lägger in filmer i Lärloggen, Andreas hur man knyter hela arbetsprocessen i LPP:n, Cristina hur man kan använda Lärloggen till regelbunden reflektion (t ex lärandereflektion, boklogg, värdegrundsreflektion) och Ann hur man kopplar ihop Google Classroom med Unikum. SVårt att komma ihåg alla Unikumtips? Mejla Linda.martensson, Andreas.hardelin, Cristina.nordman, ann.stjernqvist - @lund.se eller @faladsgardenlund.se (om ni vill dela en fil med em).

Inga kloka tankar utan sol, syre och fysisk aktivitet - dags för Walk´n talk!

I smågrupper diskuterades

Vilket kunskapskrav upplever du att dina elever har störst svårighet att utvecklas i?

Diskutera vad det beror på och vad du som lärare behöver bli bättre på för att de ska nå längre.

Dagen avslutade med ämnesdiskussioner 4-9. Grunden till diskussionerna var Timperleys modell:

En härlig dag som verkligen visade att tillsammans är vi framtiden!

Allas lika rätt...

Det är så självklart när vi pratar om det, allas lika rätt oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder. Men ändå märker vi i samhället att det inte så himla självklart alltid…

De senaste sju skoldagarna har alla elever på hela skolan arbetat i olika projekt. Åk6 har haft vänskapstema, att bygga nya relationer i sin nya klasser, att lära känna varandra och att kunna samarbeta i olika situationer. Åk7 har arbetat med tonårsliv, att fundera på vad som händer både fysiskt och psykiskt med en i tonåren, att förstå hur kroppen fungerar, att skriva dikter i temat tonåren, att testa hur kroppen fungerar fysiskt i olika träningssammanhang och att diskutera kring idrott & hbtq. Åk8 har arbetat med sin föreställning Romeo och Julio, en berättelse om att våga följa sina drömmar oavsett om det handlar om kärleken eller om ett drömyrke.

Det har varit sju fantastiska dagar där eleverna har fått arbeta hårt, fundera kring hur de agerar och tänker i olika situationer och att de har fått testa att arbeta i nya konstellationer. I åk7 blandades alla klasser och elever i 4st nya grupper just för att de skulle öppna upp sin kompis krets och få en chans att träffa nya kompisar. I åk8 skapades grupperna utifrån vad du ville göra i föreställningen, om du ville vara i teatergruppen, orkestern, PR/dokumentation, scenografi, ljud/ljus, dansgruppen, street art eller fotogruppen.

Denna veckan avslutade på bästa sätt, Fäladsgårdens egna Color run. Ett lopp i glädjens tecken! Alla elever kunde under lunchen färg pimpa sig för att komma i rätt stämning. Under 1,5h var det full rulle med elever som gjorde egna pannband, målade regnbågsflaggan på sina kinder, målade sig med målarfärg, gjorde mantlar m.m. Elever och lärare avslutade sedan fredags eftermiddagen med att gå, jogga och springa 2,8km i strålande sol tillsammans.

Final report writing in Ankara - Comenius project

Nu börjar vårt senaste comeniusprojekt att närma sig slutdatum och "The final report" ska vara inlämnad senast 30 september. De som vet bara lite om EU vet också att de älskar ord och omfattande rapporter, så också denna. Vi i projektet (Sudstadtschule i Hanover, Santa Maria del Pilar i Zaragoza, Fäladsgården i Lund och Sabahattin Zaim Anadolu Ögretmen Lisesi i Ankara) valde att träffas i Ankara för att gemensamt hjälpas åt att skriva den gemensamma delen under tre dagar.

Naturligtvis lärde vi känna även Sabahattin Zaim Anadolu Ögretmen Lisesi, deras skola. Skolan är en av Turkiets mest framstående skolor och fungerar som övningsskola till landets främsta lärarstudenter. Alla klassrum är utrustade med smartboards och alla elever disponerar en läsplatta. Eleverna hade inte börjat sin hösttermin än, men det hade lärarna. De arbetade på med seminarier, planering och kompetensutveckling i läroplanen. 

Det är alltid enormt nyttigt att besöka vänskolor runt om i världen och definitivt vidgas ens egna vyer både som lärare och medmänniska. Intressant var det t ex att diskutera de turkiska kollegornas senaste lagändring: alla skolor i Turkiet måste nu ha ett bönerum. 

Huvudingången till skolan.

Även här klottras det på bänkarna ;-)

Ett vanligt klassrum

Biblioteket, turkiska kollegan Aisha förklarar för Marie

Andreas är konfunderad över att mittemot rektorns skrivbord sitter bilder från övervakningskamerorna

Tepaus hos rektor

Biträdande rektor på sitt kontor

Utsikt från ett av klassrummen

Cissi provar att vara musiklärare

Marie specialstuderar NO-salen

På väg in i idrottshallen

Idrottshallen

Varje morgon börjar med att eleverna radar upp sig, klass för klass, vid sitt streck. Mentor inspekterar sin klass att de är propra och rätt klädda (uniform). Rektor hälsar alla välkomna från terrassen.

/Viveca, koordinator i Solving problems for an active Europe

Och...där kändes det som startskottet gick!

Känner mig överväldigad och nästan euforisk efter en vanlig tisdagsarbetsdag, eftersom dagen har förlagts i Ringe, utanför Odense i Danmark. Jag har varit på besök för att se den skola där min klass har sin vänklass; 8IT, alltså skolans åtta med den internationella GoGlobalprofilen som är en av skolans tre inriktningar (de övriga är idrott och naturvetenskap).

Det är något mycket speciellt med att komma till en helt ny plats, i ett nytt sammanhang, och känna sig precis som hemma. De fem danska lärarna som håller i den internationella profilen var entusiastiska, vänliga, fyllda med idéer och energi och mycket mycket inspirerande. Jag kände mig både varmt välkomnad, och samtidigt som en i gänget som tänkte till kring våra elever. Också de tre ITklasserna som jag träffade, var härliga och positiva bekantskaper, och jag blir nästan avundsjuk på alla de elever i årskurs sju som snart ska få kontakt med de som är i deras ålder. Tanken är nämligen, som en del i kontakten med skolan, att alla elever i årskurs sju ska få en kontakt på Nordagerskolan som de kan ha kontakt med under hela sin skoltid. Den här kontakten ska vara en kompis, någon man har nytta av när man läser främmande språk, någon man kan skriva till på svenska, danska och engelska, och som kan bidra med olika synvinklar i våra projekt, bara för att ta några exempel.

Den stora anledningen att jag åkte till Ringe var ändå för att vi gemensamt skulle ägna delar av dagen till att söka pengar via Nordplus för att kunna träffas lite längre och planera och söka utbyten för våra elever. Det kändes som om vi kom långt i vår ansökan och våra gemensamma tankar under dagen.

Väl där var det naturligtvis otänkbart att inte också få tillbringa lite tid med den klass som vi har haft kontakt med under våren. Vi Skypade via en av deras många Smartboards (en i varje sal) och det var alldeles härligt skämmigt, pirrigt och roligt, både för oss lärare och för eleverna. Gulligast var kanske insikten om att Imse Vimse finns på båda språken och att rörelserna till sången är till förvillelse lika på båda sidor av Sundet. Det var speciellt att vara lärare och långt ifrån dem jag brukar undervisa och se dem ur en annan synvinkel.

Nu åker jag hem full av tankar och förhoppningar, och känner mycket starkt att till den här fantastiska miljön vill jag återvända, helst med ett rejält sällskap nästa gång. På gensyn!

Elever skriver recensioner för Barnens bokklubb!

I senvåras anmälde jag mitt intresse till Barnens bokklubb att jag som svensklärare ville låta mina elever få bli recensenter åt dem. Barnens bokklubb blev glada då de inte så ofta har kvar läsare i våra elevers ålder som medlemmar i bokklubben.

Nu har jag fått mitt första manus (ett riktigt spännande!) till en bok som inte kommit ut i bokhandeln än, inte ens omslaget finns färdigt. Några av mina elever kommer få läsa det, under löfte att inte sprida det vidare, om tre veckor ska de skicka in var sin kort recension, eller om de samsas om att skriva en gemensam.

Recensionerna kommer antingen tryckas i Barnens Bokklubbs medlemstidning, eller publiceras på deras hemsida.

Gissa om vi är spända!

Full fart framåt! Vi är framtiden!

I ett huj var terminen igång och allt flyter på precis som det ska.Vilken skola vi jobbar på! Proffsigt och positivt precis som vi bestämde under uppstartsdagarna :)

Skam den person som skriver negativt om skolan, iallafall på Fäladsgården stämmer inte det! Inte på Norra Fäladen heller! I år har vi verkligen sjösatt våra gemensamma Norra Fäladen  - vision:

Som ni sett i tidigare inlägg provar vi en helt ny organisation av bild och slöjd. Under föregående år arbetade slöjd- och bildlärarna tillsammans igenom respektive kursplan och hittade vad som var gemensamt och vad som är ämnesspecifikt. Utifrån detta har de nu skapat bild-slöjd, där de arbetar med samma projekt men utifrån de olika ämnenas särart. Vad sägs t ex om animationsprojektet i åk 8? Jättespännande och klokt nytänk. Säkert måste vi jobba ännu mer så här för att få ihop vår skolvardag.

Det kan inte vara rätt att så många timmar ska läggas ner på en högstadieskola som vi gör, för att få ihop elevernas och lärarans schema. Tänk om vi kunde ha fått använda de timmarna till pedagogisk utveckling istället? Obligatorisk timplan, olika individuella val, individuella anpassningar, behörighet och lärararbetstid. Minst två parametrar för mycket för att få ihop en klok organisation som ger mest effektivt lärande.

Ibland får jag frågan om vi i skola diskuterar lärande. ?!? Säger jag, det är det enda vi diskuterar; hur de olika eleverna lär sig bäst och i vilken lärmiljö. Just därför är det extra frustrerande när vi märker att rena organisationsdelar sätter stopp för en klok pedagogisk lösning. Men vi kämpar på! 

BFL (Bedömning För Lärande) är just ett område där vi kämpar på, långsiktigt. Nu går vi in på år 3 och i en helt ny fas. Några gör detta i form av mattelyftet (Skolverkets satsning), vi andra som kollegialt lärande. I helt nya grupper med delvis nya samtalsledare har var och en identifierat ett lärandedilemma som man vill specialstudera och arbeta fram lösning till, tillsammans med sina kollegor i samtalsgruppen. Extra kul är att vi har möjlighet att arbeta tillsammans med lärare i alla årskurser eftersom både Backaskolans och Fäladsskolans lärare är med i grupperna.

Nyfiken på våra tankar: 

Det ska bli riktigt spännande att följa detta arbete!

Första skoldagen!
Nya utmaningar! Vi har haft vår första klass i bild/slöjd, och det känns... JÄTTEBRA!
Vi började i helklass idag, för att introducera det nya och landade snabbt i att ha en gemensam genomgång. Synkade,  minst sagt! Eleverna verkade inte speciellt oroliga, men nyfikna på det nya konceptet och hade en del frågor. Vi ser fram emot fortsättningen! Hälsningar Cissi & Johanna.

Kreativitet skapas där människor möts

Vi har idag besökt två ledande teknologiföretag, IBM och Ericsson, i Kista. Gemensamt för de båda företagen är att de siktar framåt och att det gäller mjukvara mer än hårdvara. Programmering är en del av framtiden.
På Ericsson fick vi en guidad tur i deras Consumerlab, där man visade vad som är på gång och vad som redan finns. Ericsson har ju lämnat tillverkningen av mobiltelefoner för några år sedan och fokuserar nu på mjukvara och cloudtjänster. Det man fortfarande håller på med av det gamla är mobilmaster och utökad tillgänglighet för mobiler.
De arbetar även här på att komma fram till vad som ska ske framtiden. (se bild nedan)

På IBM fick vi lyssna på småseminarier som handlade om vart vi är på väg.
Vinnarna i framtiden är de som kan teknik, förstår människor och omvärlden, kan språk (t ex engelska och kinesiska), leder sin utveckling och leder andra samt lär nytt/lär av.
IBM har ett intressant samarbete med skolor angående programmering.

Dagen avslutade med en mycket inspirerande föreläsning av Tobias Degsell från Nobelmuseet.
Nu vet vi hur man skapar en nobelpristagare!!!!!!!

/ Marianne, Anders, Marie och Mia

Allt som skapas finns först i någons fantasi!

Vi har nöjet att delta i Teknikföretagens Scientix konferens i Stockholm. Scientix är ett EU samarbete kring naturvetenskap, teknik och matematik. Föreläsarna har under dagen lyckats med att att få oss att känna oss viktiga som lärare. Sverige behöver teknikföretagen eftersom nästan all vår export vilar på dem. Teknikföretagen i sin tur behöver oss lärare. Det krävs mer och mer kunskap för att jobba inom industrin. Utbildning är viktig. De litar på att vi ser till att fler och fler ungdomar lockas till tekniska yrken. Digitaliseringen har inneburit en revolution. Det är en överlevnadsnödvändighet för företagande i Sverige.

Vi har lyssnat på olika seminarier

• Bedöma teknik - svårt? Lärande och bedömning i teknikämnet. - Eva Hartell
• EU-projektet Scientix - Jenny Malmberg och Magnus Carlenäs
• Problemlösarna - Patrik Selling och Emma Sabel
• Finn Upp- Maria Svanström
• En idé kan förändra. Nobelmuseet

Första föreläsningen hade mycket bekant över sig: Dylan Williams ande svävade över den. Även Black, Kimbell och Jönsson kände vi igen. Här fanns mycket användbart om bl a formativ bedömning.

Scientix. Riktigt spännande! Det här ska vi skicka dig på, Viveca! Future classroom Lab i Bryssel. Ser ut så här:

Två minuters film om vad Scientix är

Det finns gott om resurser för oss lärare att utnyttja: kurser, projekt, webinarier, samarbete med elever i andra länder.

Förmiddagens föreläsare vill verkligen att få svenska ungdomar att se teknikens möjligheter i framtiden!

Tekniska museet visade oss utställningen Den digitala revolutionen. Vi fick nostagikickar.

Tekniknördar klickar här

/Anders,Mia, Marie och Marianne

Vi börjar summera året - lärande och SSA på riktigt!

Under våren har alla eleverna i perioder arbetat med olika projekt. Alla har utvärderats och reflekterats över i sin lärlogg. Nedan kan ni läsa en del av alla de klokskaper de skriver om sitt lärande (denna gången åttornas projekt "Fatta rätt beslut"):

"Med projektet lärde jag mig massa olika saker om hur man ska tänka när det gäller att ta ställning till olika etiska modeller. När vi hade genomgången förra veckan om etik och moral tyckte jag det verkade lite krångligt men efter projektet tycker jag det är enklare att förstå. Jag fick lära mig mera skillnader mellan pliketiken, sinnelagsetiken och konsekvensetiken och hur man ska tänka när man ska fatta olika beslut och enligt vilken modell man tänker.

Det mest användbara jag tar med mig från projektet är nog just hur man ska tänka enligt de olika modeller. Alltså i vilken modell är det här beslutet taget i och hur ska jag tänka för att veta det. Jag tar också med mig mycket saker från när vi var på studiebesök på sjukhuset eftersom att jag jobbade med vårdprioriteringar, det var intressant och väldigt lärorikt tyckte jag.

Jag blev förvånad över när vi var på sjukhuset hur intressant det verkade att arbeta där. Innan har jag aldrig velat arbeta med sjukhus eller något sånt men efter studiebesöket tyckte jag det verkade väldigt roligt och spännande samtidigt som de verkade lite läskigt. Jag tyckte också det var enklare att förstå när vi har arbetat med det.

Jag skulle ha fått ut mer av det här arbetsområdet /projektet om...Jag vet inte riktigt vad jag skulle gjort för att få ut mer av det här projektet. Det skulle kanske vara att ta vara på tiden lite mer när vi var färdiga med vårt arbete eftersom att vi snackade lite då när vi var klara för att vi inte hade någonting att göra. Annars arbetade jag väldigt effektivt och försökte ta vara på tiden så mycket som möjligt."

"Under detta projektet har jag blivit betydligt mycket säkrare på de olika etikerna (de olika etiska modellerna, Vivecas anm.), det hoppas jag att jag visade på provet. Jag har fått förståelse för andra människor som inte tänker som jag i små situationer men även stora där liv kan vara i fara. Nu när jag har fått förståelse för hur människor tänker kring de olika etikerna, är det lättare att respektera dem och att ifrågasätta mig själv "är det verkligen rätt det jag gör?". Detta tar jag med mig in i framtiden då jag kommer möta massvis med människor världen över.

Jag har lärt mig att ringa till olika företag, hur man ska gå till väga och vilken sida av sig själv man ska visa när man ringer/mailar eller träffar dem. Detta är väldigt viktigt att lära sig då jag i framtiden vill söka jobb, ifrågasätta något företag eller göra en stor undersökning av någonting. Jag blev förvånad över hur snabbt olika företag svarade, men även hur långsamt andra företag svarade. Det var en besvikelse att inte kunna kontakta ett populärt företag som H&M och prata med dem personligen, utan man hänvisades till t.ex "frågor och svar" och var "en i mängden"."

Skarpt läge

Vi befinner oss i lugnet efter den internationella veckan och är många som pustar ut. Det är en vecka på helspänn, uppvarvad och inte alltid helt harmonisk vi  går igenom. Det är också en alldeles fantastisk vecka när allt ska klaffa och man verkligen kan visa vad man går för.

För årets spansknior, och också för deras spansklärare, har läget varit lite skarpare i år än förra året. I strävan efter att skapa situationer som utmanar både elevernas språk och deras entreprenöriella förmågor har många av aktiviteterna som ägt rum under den spanska utbytesdelen av den internationella veckan varit ledda av elever. De har haft hand om fotbollsturneringar, musikprojekt, baklektioner, guidningar, språkutmaningstävlingar som vi kallar Kamikazeuppdrag, cykelövningar och språkcaféer. Allt på spanska, och allt minst med de 24 besökarna och ofta också med de svenska eleverna inblandade.

Det är mycket som ska klaffa för ovana arrangörer och många nät som ska hängas upp under aktiviteterna, och naturligtvis går inte allt som planerat, vilket är en stor lärdom i sig, också som vuxen ansvarig. Men det förbehållet så...halleluja, så fantastiskt mycket som har blivit ännu bättre än väntat.

Kanske tycker man alltid, och ska tycka, att de elever man har just nu är de allra bästa och att de aldrig kommer att överträffas av några andra, och just nu är synen på spanskniorna verkligen precis sådan. Som de har levererat den här veckan! Vilka otroliga mängder förberedelser som gjorts, vilken glöd som har lagts in i alla aktiviteter, som det tänkts och planerats och tänkts om. Det har inte funnits en sekunds tvekan och motvilja. Naturligtvis har vissa varit spända och nervösa, men de har varit makalösa samarbetspartners. Flexibla, hjälpsamma och seriösa så att man skulle vilja förstora vartenda ögonblick och visa de som har en annan bild av tonåringar än vi som arbetar med dem varje dag.

Jag är säker på att vi gör vissa saker annorlunda nästa år, allt annat vore märkligt, men utan tvekan kommer också nästa års nior att få ta stor plats under motsvarande vecka. Det finns mycket stora lärdomar att dra för alla inblandade. Stort tack till alla elever i år 9 som gjorde lättnaden euforisk i år.

  

Kollegialt lärande som en del av det professionella lärandet

Kollegialt lärande är inne! Många lärare, skolledare och proffstyckare ägnar sina blogginlägg åt det kollegiala lärandet som om det det skulle vara lösningen på skoleländet. Även jag har skrivit om det tidigare. Vi är många som vill berätta! Skolverket definerar kollegialt lärande så här:

 Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs. (Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande-nyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296)

Jag har en längre tid också tänkt många tankar kring det kollegiala lärandet och formulerat några av dem på min BFL-site.  Den här terminen har vi börjat tala om att följa en struktur för lärandet och några av oss har också börjat att observera och diskutera utifrån en mall. Det är en bra början! Jag förstår det som att det varit givande för dem som deltagit och att de startat något nytt. De har öppnat upp, tittat på sig själva med hjälp av kollega och reflekterat kring vad som händer i den egna undervisningen.

I vintras formulerade jag bl.a. frågor som jag som lärare bör ställa mig:

• Vad vill jag förändra?
• Vill jag förändra?

Dessa frågor utgår från lärarperspektivet med läraren som subjekt för undervisningen. Jag tycker fortfarande att dessa frågor är viktiga. Jag måste reflektera kring mig själv och vad jag gör! Som lärare gör jag skillnad!

Jag har emellertid fått ny input och stöd i teorin efter att ha läst Helen Timperleys Det professionella lärandets inneboende kraft . Timperley är professor  i pedagogik vid den pedagogiska fakulteten på University of Auckland i Nya Zeeland.  Hon skriver om att lärares professionella utveckling ofta betraktas som ett universalmedel för att förbättra skolan, men att det sällan fungerar. Hon hävdar i stället lärares behov av att veta något om sina elever för att  kunna utveckla undervisningen och sitt eget professionella lärande. Det är alltså elevernas behov som måste vara motivationen för ett lyckosamt utvecklingsarbete. Det är i elevernas kunskaper och färdigheter som lärare måste starta för att hitta drivkraften. Hittills har utvecklingsarbete i stället motiverats med någon annans önskan om att få berätta.  Beslutsfattare och forskare ordnar utbildningar för att informera om metoder som sägs vara mer effektiva än andra. Fokus blir att få lärare att delta i aktiviteter och att  testa metoder i stället för att stötta lärare att inventera behov hos eleverna.

I boken ger därför Timperley en modell för att utveckla lärares lärande på ett sätt som gynnar eleverna. Modellen beskrivs som en cykel med utgångspunkt i elevernas behov.

Bildkälla: https://dl.dropboxusercontent.com/u/22015473/htimperley.pdf

Hur skulle detta kunna se ut på Fäladsgården?
Jag ser att mina tankar om förändringar i BFL-grupperna kan användas och utvecklas i linje med Timperlys modell.

Fråga 1: Vilka kunskaper behöver mina elever för att uppnå ett visst mål?

Exempel: Mina elever ska utveckla förmågan att interagera i skrift i franska.

Fråga 2: På vilket sätt har min undervisning bidragit till elevernas resultat?

Exempel: Det jag hittills gjort räcker inte. Resultaten är inte tillräckligt  säkra.

Fråga 3: Finns det något jag redan vet som kan användas för att uppnå bättre resultat?

Exempel: Modellskrivande, tydliga elevexempel att härma, kamratrespons

Fråga 4: Vad behöver jag lära mig för att uppnå bättre resultat?

Exempel: Metoder för att utveckla modellskrivandet

Sista punkten blir att skaffa denna kunskap och använda den i undervisningen. Slutligen bedömer jag igen elevernas kunskaper och utvärderar undervisningen. Behövs det måste jag sedan gå hela varvet igen för att öka måluppfyllelsen hos eleverna. Om jag använder frågorna och gör analysen noggrant förflyttar jag fokus från att betrakta elevernas resultat som avspegling av deras förmågor till att betrakta deras resultat som  konsekvenser av undervisningen och motivation till det professionella lärandet.

Det är svårt att göra analyser av detta slag på egen hand. Jag ser därför att det kollegiala lärandet får en mer motiverad roll. Om vi i lärarlag gör analysen av elevernas och våra egna lärandebehov kan vi också tillsammans observera och reflektera kring följderna av vår undervisning. Det kollegiala lärandet blir inte igen en metod som någon vill berätta om och få oss att använda, utan en metod som hjälper oss att synliggöra det vi vill veta om våra elever och vår undervisning.

I mitt förslag till höstens nya BFL-grupper strävar jag efter att alla ska känna meningsfullhet i BFL-arbetet och att vi ska använda det kollegiala lärandet. Jag har nu hittat en vetenskaplig modell för mina tankar. Vetenskapen och erfarenheten gifter sig!

                                                         Boken finns hos Viveca. 
  
Vill du hellre lyssna på en tydlig genomgång av innehållet i boken föreslår jag att du tittar på denna åttaminutersfilm.

Vi arbetar som forskningen visar!

Efter en föreläsning i fortbildningens tecken ska man helst känna sig upplyft av all nyvunnen kunskap. Skulle en sådan känsla utebli behöver det inte betyda att tiden varit bortkastad. Att kunna lämna föreläsningen rejält bekräftad, bekräftad i den bemärkelsen att ”så här gör ju faktiskt vi på vår skola” eller ”så här resonerar även vi på vår skola och vill gärna göra”, kan vara lika så bra. Och då syftar jag absolut inte den så vanliga jantelagsavundsjukan ”Det där var väl inte något nytt!”, utan en tillfredsställelse över att faktiskt vara nära aktuell forskning och auktoriteter inom området.

Under två dagar, 5-6 maj, var jag på fyra bra föreläsningar. De två inledande, som arrangerades av SKED (Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi) var till stor del bekräftande. De övriga två, i regi av Inläsningstjänst, gav både ny förståelse och handfasta tips i arbetet kring elever som är i behov av extra anpassningar.

Föreläsning nr 1: ”Dyskalkyli” - Markus Björnström, logoped och ansvarig för Dyskalkyliutbildningen i Uppsala.

Björnströms grundläggande tankar kring all undervisning blir tydliga i hans inledande råd: ”Undvik att säga Du kan om du vill, utgå istället ifrån Barn vill om de kan”. Tänkvärda ord att ha med sig när man läser läroplanernas alla krav på att kunna göra abstraktioner, utföra analyser, jämföra och se samband.

Björnström förespråkar:

• Tidig upptäckt och tidiga insatser
• Arbeta för att stärka självkänslan
• Extra stöd utöver ordinarie undervisning
• Intensiv träning under kortare period 
• En-till-en undervisning
• Använd alternativa verktyg - mattekort, lathundar, anteckningar vid prov, …
• Täta utvärderingar
• Engagera hemmet, inte med läxor utan i arbetet med att inge ”hopp och stöd”

Föreläsning nr 2: ”Alternativa verktyg vid dyslexi” - Idor Svensson, psykolog och forskare kring läs- och skrivsvårigheter.

Björnströms tankar kring arbetet med matematiksvårigheter skulle till stor del även kunna gälla för hur Svensson anser man ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Svensson kunde inte nog många gånger påtala vikten av tidiga insatser och användandet av alternativa verktyg som kompensation.

Föreläsning nr 3:  ”Anpassa undervisningen efter elevens behov” - Britta Larsson-Lindberg, specialpedagog vid Ängkärrskolan i Stockholm (specialskola endast för elever med läs- och skrivsvårigheter) 

Främsta hindret, säger Larsson-Lindberg, för att lära sig engelska är en kränkt självkänsla. En vanligt förekommande känsla hos elever med läs- och skrivsvårigheter. 

Föreläsning var fantastiskt givande, Larsson-Lindberg gav en aha-förståelse för de svårigheter som en dyslektiker kan uppleva inför det engelska språket samt många praktiska tips på extra anpassningar och alternativa verktyg.

Föreläsning nr 4:  ”Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter” - Johanna Kristensson, leg. logoped.

Min absoluta jobb-favorit-blogg är logopeden i skolan. Så det var hög autografvarning när jag insåg att eftermiddagens föreläsaren och ”min” logoped var samma person. 

Kristensson är lika bra live som i bloggen, tydlig, kunnig och givmild med konkreta tips att använda i undervisningen. Allra tydligast är Kristensson i sin inledande presentationsbild: ”Den akademiska självkänslan behöver stärkas tidigt, dvs innan barnen och eleverna hunnit misslyckas med sin läs- och skrivinlärning.” Arbetet med att skapa en stark självkänsla hos eleverna ska finnas med under hela skolgången, känslan av att få lyckas kan inte betonas tillräckligt.

Kristensson konkreta tips handlade om appar för att stärka läs- och skrivförmågan, något som kan komma väl till pass om det blir så att våra blivande sexor ska använda paddor i undervisningen.

Med starka intryck ifrån ovan nämnda föreläsningar skulle jag inför kommande läsår vilja betona:

• Ökat samarbete F-9 för att upptäcka behov och säkerställa tidiga insatser
• Ökad intensiv träning en-till-en
• Använda alternativa verktyg så mycket som möjligt
• Självkänslans betydelse för ett framgångsrikt arbete

/Stefan

Dyskalkyli och Alternativa verktyg vid dyslexi - föreläsningsdag anordnad av SKED

Det var med viss förväntan jag cyklade till SKEDs heldagsföreläsningar som under förmiddagen skulle handla om dyskalkyli och matematiska möjligheter. Skulle det som Björn Adler pratat om stämma med logoped Markus Björnströms åsikter? Det visade sig att så var fallet och den skepticism jag känt mot Adlers tankar kom av sig. Det pratas och skrivs ju en del om dyskalkylins vara eller inte vara men ännu en gång fick jag höra att det är en diagnos och att den funnits länge. Punkt slut.

Det jag bär med mig från förmiddagen är att det är cirka 5% av befolkningen som har denna medfödda svårighet att lära sig räkna. Det är ju ungefär samma siffra som gäller för dyslexi och ändå talar vi så lite om det. Kan det ha att göra med att det är matematik det handlar om som gör att vi blir osäkra?

En hel del tips men också bekräftelser fick jag med mig och framför allt vill jag lyfta fram några punkter att fundera på när det kan handla om dyskalkyli hos en elev.

• -  Inga svårigheter att lära och ta till sig ny kunskap i andra skolämnen.
  
• -  Massiva svårigheter med de fyra räknesätten (addition och subtraktion kan vara svårt nog).
  
• -  Tidig debut dvs i årskurs 1, 2 eller egentligen i förskoleklass och visar ointresse för att räkna
  (jämförbart med att försöka läsa på mjölkpaketet).
  
• -  Svag antalsuppfattning.
  
• -  Stora visuella och spatiala svårigheter.
  
• 
  
• -  Hur eleven svarar på skolans matematikträning.
  
  
  Svensson var tydlig med att vi i skolan måste veta hur de appar som vi rekommenderar elever att använda fungerar, annars leder det till ännu ett misslyckande för eleven i fråga. Jag har inte tänkt att det är ett misslyckande för eleven utan snarare för mig när jag inte behärskat en app fullt ut. Svensson menade också att användning av appar och andra alternativa verktyg leder till delaktighet och tillgänglighet för alla. Han påpekade att idag handlar läsning om att ta till sig text istället för att som tidigare avkoda sig till text. Det som är intressant är att elever i Svenssons forskning blivit bättre på att läsa trots att de inte tränat läsning specifikt utan har använt alternativa verktyg och börjat se sig själva som läsare. Självbilden är inte att förakta.
  Nya och gamla tankar möts och leder mig vidare i min resa att vilja göra livet bättre för de elever som har det lite jobbigt på ett eller annat sätt.
• Eftermiddagen handlade om dyslexi och alternativa verktyg. Det känns som att jag är på säkrare mark när det handlar om den diagnosen. Idor Svensson, lektor och docent i psykologi, pratade om vikten av att kompensera när man som vi arbetar med äldre elever. Den intensiva lästräningen ska ske när eleverna är yngre. En viktig punkt, som jag inte reflekterat över tidigare, är vad som skiljer dyslexi från läs- och skrivsvårigheter vilket är att en person med dyslexi inte svarar på de åtgärder som skolan sätter in. Jag är dock inte inte säker på om jag håller med så det får jag fundera över ett tag till.
• 
  
• Det intressanta och viktiga i sammanhanget är att det handlar specifikt om matematik. Kan det vara så att jag missar de elever som eventuellt har dyskalkyli genom att jag försöker hitta andra förklaringar till svårigheterna? Eller blandar jag ihop de som har generella svårigheter med de som har matematiksvårigheter och fokuserar fel?
• /Kersti

"Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram"

Jag reflekterade i december, skrev i februari och publicerade i april...


https://skolvaren.wordpress.com/2015/04/16/skolan-ska-vara-oppen-for-skilda-uppfattningar-och-uppmuntra-att-de-fors-fram/

Visionen!

Är du en skicklig lärare i engelska och moderna språk? Använder du IKT i din undervisning och kan ge inspiration till andra lärare? Nu har du en chans att vässa din kompetens i pedagogisk it-användning. Europeiska språkcentret i Graz betalar utbildningen, övernattningen och maten.

Jag svarade ja på de inledande frågorna och fick efter ansökan möjligheten att delta i kursen som anordnades på Skolverket i Stockholm under ledning av tre experter från ECML . Vad är ECML?. Vi var tjugo engagerade språklärare som under två dagar tänkte, lyssnade, testade, diskuterade och delade våra erfarenheter. Kursen innebar att vi utvärderade en rad olika appar och program för användning i språkundervisningen och designade nya arbetsområden med dessa verktyg. Här är länklistan som vi startade med.  (Jag påstår att den är användbar för alla som undervisar oavsett ämne) . Vi delade vidare våra bästa exempel på IKT i vår undervisning , men även de exempel då vi misslyckats och problematiserade dem och hjälptes åt att finna lösningar . En viktig utgångspunkt för skolutveckling är ju att testa och våga misslyckas för att hitta lösningar och sedan prova på nytt. FAIL =  First Attempt In Learning - tror jag någon så finurligt uttryckte det. Det gäller på alla nivåer - elev - lärare - skolledare!

En del av kursen innebar också hur vi ska kunna föra vidare och få med oss fler kollegor att använda IKT i sin undervisning. Jag för min del känner att vi på Fäladsgården har kommit långt i den digitala undervisningen och har en del strykor som på andra ställen saknas och som anses vara förutsättningen för framgång.Vi har:

• starkt och tydligt ledarskap med vision
• utrustning
• plattform
• vilja

Den sista punkten "vilja" är också vår svaghet. Vi vill så väldigt mycket! Varje gång jag kommer tillbaka efter en kurs eller en konferens är jag uppfylld av nya tankar som kan utveckla verksamheten. Jag vet att jag inte är ensam. Vi skriver här på bloggen, vi diskuterar i arbetslag och ämnesgrupper i bästa fall , i mindre informella grupper i andra och sedan är det en ny idé som är hämtad någonstans ifrån som upptar vårt intresse. 

Kursen jag var på nu klargjorde att det är skolledaren som ger mandat till vilka av alla dessa bollar vi ska springa på. Det funkar inte att springa på alla! Vi har vårt manifest och vår vision att återvända till för vägledning och det gör vi. Det är bra! Men även sättet att förverkliga visionen på behöver ledning . Är det läsning och språkutveklande arbetssätt i alla ämnen? Är det programmering? Är det värdegrundsarbete? Är det IKT? Är det grey of the day? Är det kollegialt lärande med klassrumsbesök? Är det skriftlig reflektion på bloggar och siter? Det finns säkert fler frågor att ställa.

Nu tänker väl en del av er att inget behöver utesluta något annat. Jag menar att det nog är så trots allt. Vi kan inte göra allt detta. Inför nästa läsår kan vi se att det finns en tydlig vägvisning genom att två av utgångspunkterna för tjänstefördelningen lyder:

• lägre arbetsbelastning för lärarna  för att möjliggöra analys och reflektion av den egna undervisningen (dokumenteras i BFL-siten)
• möjlighet för många att arbeta konkret BFL/kollegialt lärande (dubblering) med förhoppningen att öka lärartätheten för elever i behov av anpassning, ge möjlighet till lärarrespons till varandra /.../

Så tack Viveca och Håkan att ni visar vartåt vi ska och hur det ska gå till på Fäladsgården!

Avslutningsvis vill jag emellertid tillägga att jag naturligtvis gärna visar och för vidare mer konkreta idéer från kursen om IKT i språkundervisningen. Ge mig bara tid , kanske en språkkonferens...!