Dyskalkyli och Alternativa verktyg vid dyslexi - föreläsningsdag anordnad av SKED

Det var med viss förväntan jag cyklade till SKEDs heldagsföreläsningar som under förmiddagen skulle handla om dyskalkyli och matematiska möjligheter. Skulle det som Björn Adler pratat om stämma med logoped Markus Björnströms åsikter? Det visade sig att så var fallet och den skepticism jag känt mot Adlers tankar kom av sig. Det pratas och skrivs ju en del om dyskalkylins vara eller inte vara men ännu en gång fick jag höra att det är en diagnos och att den funnits länge. Punkt slut.

Det jag bär med mig från förmiddagen är att det är cirka 5% av befolkningen som har denna medfödda svårighet att lära sig räkna. Det är ju ungefär samma siffra som gäller för dyslexi och ändå talar vi så lite om det. Kan det ha att göra med att det är matematik det handlar om som gör att vi blir osäkra?

En hel del tips men också bekräftelser fick jag med mig och framför allt vill jag lyfta fram några punkter att fundera på när det kan handla om dyskalkyli hos en elev.

• -  Inga svårigheter att lära och ta till sig ny kunskap i andra skolämnen.
  
• -  Massiva svårigheter med de fyra räknesätten (addition och subtraktion kan vara svårt nog).
  
• -  Tidig debut dvs i årskurs 1, 2 eller egentligen i förskoleklass och visar ointresse för att räkna
  (jämförbart med att försöka läsa på mjölkpaketet).
  
• -  Svag antalsuppfattning.
  
• -  Stora visuella och spatiala svårigheter.
  
• 
  
• -  Hur eleven svarar på skolans matematikträning.
  
  
  Svensson var tydlig med att vi i skolan måste veta hur de appar som vi rekommenderar elever att använda fungerar, annars leder det till ännu ett misslyckande för eleven i fråga. Jag har inte tänkt att det är ett misslyckande för eleven utan snarare för mig när jag inte behärskat en app fullt ut. Svensson menade också att användning av appar och andra alternativa verktyg leder till delaktighet och tillgänglighet för alla. Han påpekade att idag handlar läsning om att ta till sig text istället för att som tidigare avkoda sig till text. Det som är intressant är att elever i Svenssons forskning blivit bättre på att läsa trots att de inte tränat läsning specifikt utan har använt alternativa verktyg och börjat se sig själva som läsare. Självbilden är inte att förakta.
  Nya och gamla tankar möts och leder mig vidare i min resa att vilja göra livet bättre för de elever som har det lite jobbigt på ett eller annat sätt.
• Eftermiddagen handlade om dyslexi och alternativa verktyg. Det känns som att jag är på säkrare mark när det handlar om den diagnosen. Idor Svensson, lektor och docent i psykologi, pratade om vikten av att kompensera när man som vi arbetar med äldre elever. Den intensiva lästräningen ska ske när eleverna är yngre. En viktig punkt, som jag inte reflekterat över tidigare, är vad som skiljer dyslexi från läs- och skrivsvårigheter vilket är att en person med dyslexi inte svarar på de åtgärder som skolan sätter in. Jag är dock inte inte säker på om jag håller med så det får jag fundera över ett tag till.
• 
  
• Det intressanta och viktiga i sammanhanget är att det handlar specifikt om matematik. Kan det vara så att jag missar de elever som eventuellt har dyskalkyli genom att jag försöker hitta andra förklaringar till svårigheterna? Eller blandar jag ihop de som har generella svårigheter med de som har matematiksvårigheter och fokuserar fel?
• /Kersti