Efter en föreläsning i fortbildningens tecken ska man helst känna sig upplyft av all nyvunnen kunskap. Skulle en sådan känsla utebli behöver det inte betyda att tiden varit bortkastad. Att kunna lämna föreläsningen rejält bekräftad, bekräftad i den bemärkelsen att ”så här gör ju faktiskt vi på vår skola” eller ”så här resonerar även vi på vår skola och vill gärna göra”, kan vara lika så bra. Och då syftar jag absolut inte den så vanliga jantelagsavundsjukan ”Det där var väl inte något nytt!”, utan en tillfredsställelse över att faktiskt vara nära aktuell forskning och auktoriteter inom området.
Under två dagar, 5-6 maj, var jag på fyra bra föreläsningar. De två inledande, som arrangerades av SKED (Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi) var till stor del bekräftande. De övriga två, i regi av Inläsningstjänst, gav både ny förståelse och handfasta tips i arbetet kring elever som är i behov av extra anpassningar.
Föreläsning nr 1: ”Dyskalkyli” - Markus Björnström, logoped och ansvarig för Dyskalkyliutbildningen i Uppsala.
Björnströms grundläggande tankar kring all undervisning blir tydliga i hans inledande råd: ”Undvik att säga Du kan om du vill, utgå istället ifrån Barn vill om de kan”. Tänkvärda ord att ha med sig när man läser läroplanernas alla krav på att kunna göra abstraktioner, utföra analyser, jämföra och se samband.
Björnström förespråkar:
- Tidig upptäckt och tidiga insatser
- Arbeta för att stärka självkänslan
- Extra stöd utöver ordinarie undervisning
- Intensiv träning under kortare period
- En-till-en undervisning
- Använd alternativa verktyg - mattekort, lathundar, anteckningar vid prov, …
- Täta utvärderingar
- Engagera hemmet, inte med läxor utan i arbetet med att inge ”hopp och stöd”
Föreläsning nr 2: ”Alternativa verktyg vid dyslexi” - Idor Svensson, psykolog och forskare kring läs- och skrivsvårigheter.
Björnströms tankar kring arbetet med matematiksvårigheter skulle till stor del även kunna gälla för hur Svensson anser man ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Svensson kunde inte nog många gånger påtala vikten av tidiga insatser och användandet av alternativa verktyg som kompensation.
Föreläsning nr 3: ”Anpassa undervisningen efter elevens behov” - Britta Larsson-Lindberg, specialpedagog vid Ängkärrskolan i Stockholm (specialskola endast för elever med läs- och skrivsvårigheter)
Främsta hindret, säger Larsson-Lindberg, för att lära sig engelska är en kränkt självkänsla. En vanligt förekommande känsla hos elever med läs- och skrivsvårigheter.
Föreläsning var fantastiskt givande, Larsson-Lindberg gav en aha-förståelse för de svårigheter som en dyslektiker kan uppleva inför det engelska språket samt många praktiska tips på extra anpassningar och alternativa verktyg.
Föreläsning nr 4: ”Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter” - Johanna Kristensson, leg. logoped.
Min absoluta jobb-favorit-blogg är logopeden i skolan. Så det var hög autografvarning när jag insåg att eftermiddagens föreläsaren och ”min” logoped var samma person.
Kristensson är lika bra live som i bloggen, tydlig, kunnig och givmild med konkreta tips att använda i undervisningen. Allra tydligast är Kristensson i sin inledande presentationsbild: ”Den akademiska självkänslan behöver stärkas tidigt, dvs innan barnen och eleverna hunnit misslyckas med sin läs- och skrivinlärning.” Arbetet med att skapa en stark självkänsla hos eleverna ska finnas med under hela skolgången, känslan av att få lyckas kan inte betonas tillräckligt.
Kristensson konkreta tips handlade om appar för att stärka läs- och skrivförmågan, något som kan komma väl till pass om det blir så att våra blivande sexor ska använda paddor i undervisningen.
Med starka intryck ifrån ovan nämnda föreläsningar skulle jag inför kommande läsår vilja betona:
- Ökat samarbete F-9 för att upptäcka behov och säkerställa tidiga insatser
- Ökad intensiv träning en-till-en
- Använda alternativa verktyg så mycket som möjligt
- Självkänslans betydelse för ett framgångsrikt arbete
/Stefan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar