Jag lyssnade igår på tre korta radioreportage av Katarina Gunnarsson från SR Studio Ett. Temat var kunskapssyn och betygskriterier. Vi pedagoger kan nog alla känna igen problematiken med att konkretisera kunskapskraven. I programmen kommer både utbildningsminister Fridolin, verksamma lärare och forskare och uppgivna föräldrar till tals.
Här följer ett axplock ur programmen:
Läraren Isak Skogstad är kritisk till betygsmatriserna. Han menar att de är omöjliga att tolka när det ibland bara skiljer på något ord och de värdeord som används är väldigt abstrakta. Tolkningarna kommer oundvikligen bli olika. Vi får ett likvärdighetsproblem.
Mats Ekholm, professor i pedagogik vid Karlstads universitet, nyanserar bilden av kunskapssynen lite grann och säger att många föräldrar har gått i en skola där vi hade överbetonat värdet av “vetskap”. Idag är det andra förmågor som blivit viktigare. Faktakunskaper är en viktig bas, men för att kunna ta ställning och se samband så behöver man idag kunna göra en orsak-verkan-analys. Kunskapssynen har förändrats rejält över tid och idag ställs helt andra krav på de kunskaper och förmågor vi behöver utrustas med som redskap för att hantera världen.
En förälder beskriver att hon konstant hjälpt och stöttat sitt barn i olika uppgifter och vid ett tillfälle faktiskt löst situationen genom att göra uppgiften själv. Hon är docent i socialt arbete och har disputerat. Trots sin akademiska bakgrund nådde hon aldrig högre än betyget D på uppgiften hon lämnade in, vilket hon skäms lite över!
En annan förälder ger exempel på frågor och uppgifter som deras 12-årige son fick i läxa:
Resonera om en kvinnas otrohet i en novell utifrån sex olika moralfilosofiska perspektiv.
Hur har magnetism påverkat världsutvecklingen?
Inta olika perspektiv på hur mediala strukturer är uppbyggda.
Ur ett inkluderingsperspektiv är ju bilden som målas upp naturligtvis inte bra. Elever med välutbildade föräldrar har ett försprång då de kan få mer hjälp hemma, medan elever som kanske är nyanlända eller har föräldrar som saknar möjlighet att hjälpa sina barn med skolarbete missgynnas. Det blir inte en likvärdig skola för alla.
Fridolin bekräftar detta när han säger att många läxor skickas hem trots att de inte borde skickas hem.
Jag tänker att vi alla känner igen oss i bilden som beskrivs. Förändring av ett betygssytem är dock inget som sker omedelbart. Fridolin meddelar att det ska tillsättas en utredning om förtydligande av betygskriterierna. Tills dess får vi försöka stötta våra elever så gott vi kan.
Hur ska det gå till undrar vän av ordning?
Genom att vara tydliga i de uppgifter vi delar ut.
Dela endast ut läxor som är repetition av det vi arbetat med på lektionerna.
Visa elevexempel så eleverna tydligare kan se exempel på lösningar av den uppgift de håller på med. Här ges också möjlighet att diskutera olika kvalitetsnivåer och belysa skillnader i kvalitet.
Kan vi lägga en kolumn bredvid kunskapskraven med en kort text som beskriver ett konkret exempel på en arbetsuppgift där man visar upp respektive krav?
Vill du lyssna till hela reportagen finns de på följande länk: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=8981&artikel=6900005
Det kan vara värt 30 minuter!
/Andreas H
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar