Lathund för internationella digitala samarbeten

Lathund för internationella digitala samarbeten

Engagemanget bland elever är alltid större när vi möter riktiga mottagare. Detta är något alla lärare på Fäladsgården strävar efter. Är du intresserad av att starta internationella samarbeten, så kommer här en väl utprovad arbetsmetod baserad på forskning i digitala möten.

Lathund för digitala möten

I planeringsfasen bör man som lärare tänka på att dela upp arbetet i två olika delar;

En asynkron del; dvs uppgifter man gör i klassen när det passar, samt en synkron del; dvs uppgifter vi gör tillsammans med vår vänklass vid samma tidpunkt. Dessa två olika typer av möten behöver planeras väl för att fungera optimalt. 

I DIDLE-projektet, som beskrivs i tidigare blogginlägg, har vi hittat en välfungerande arbetsmodell. 

Steg 1-3 har fokus på att eleverna lär känna varandra. Detta arbete sker helt asynkront.

1. Eleverna spelar in små korta filmer där de presenterar sig, berättar om en svensk kändis samt vad de känner till om sin vänklass land, språk och kultur. De får samma material av sin vänklass. 
2. Nästa steg talar de in tungvrickare och skickar till varandra. Dessa frambringade många spontana skratt när Fäladsgårdens elever lyssnade och testade: Prova själv! Fem flade flødeboller på et fladt flødebolle-fad eller Ibsens ripsbusker og andre buskevekster.
3. Efter det ska de lära känna varandras städer. Eleverna använder GPS-appen Fotspor för att göra geografiska rundor till varandra. Fäladsgårdens elever gick runt i centrala Lund och lärde sig bland annat att Vita Huset i Washington D.C är en förebild för Universitetshuset i Lundagård, och detta lärde de sig av de norska eleverna på norska.

Nu är det dags för ett första synkront möte.

Mötet blir spännande och samtalen flyter på mycket bättre efter att de har sett varandras presentationer, kändisar, städer och lyssnat på varandras språk.

Nu till nästa del i arbetet, som sker asynkront. Här är litteraturen i fokus.Vi väljer en roman som finns på båda ländernas språk och läser romanen eller ett utdrag av den. Ibland tittar vi närmare på varandras språk i ett kapitel, ibland är det inte aktuellt.

När boken är utläst väljer elevernas en karaktär i boken och börjar skriva sin egen berättelse ur sin karaktärs perspektiv. Detta är en mycket populär genre bland ungdomar sk. fanfiction. Eleverna skriver och delar sina texter i google dokument.

När deras fanfiction-berättelser är färdigskrivna, så delar eleverna sina fanfiction-texter med sin vängrupp i det andra landet och de börjar läsa varandras berättelser. Att läsa på ett annat språk är svårt, men de känner väl till historien och har själv skrivit en egen fanfiction, så med hjälp och stöd av varandra, så tar de sig igenom textmassan.

Nu är det dags för det andra synkrona mötet

En elev är redaktör och en annan sekreterare i varje land. Via chatten på google dokument, , Snapchat och appear.in diskuterar de fram vilka delar de vill behålla och vilka de vill stryka och skriver sedan ihop sina texter till en ny helhet. Imponerande färdighet! I detta möte blir det mycket fokus på ord och formuleringar, för att det finns ett behov av detta.
När ni har kommit så här långt i ert internationella samarbete har eleverna redan lagt till varandra på Snapchat och Instagram och fortsätter sin konversation där.


Jeanette Rådh

Internationellt samarbete med digitala verktyg

DIDLE

Årskurs 7 på Fäladsgården deltar  i ett digitalt projekt DIDLE, som står för Development of Innovative Digital Learnings solutions for transnational language and culture education.

Vi rustar våra elever för framtiden och  lär dem att kommunicera professionellt via digitala hjälpmedel. Språkprojektet är ett Erasmusprojekt och Fäladsgårdens elever har under två år samarbetat med elever i Danmark och Norge samt forskare på högskolan i Vestlandet i Norge och Norden i skolan, en digital plattform för nordiska språk.  Projektgruppen har tagit fram och kontinuerligt reviderat olika steg i en kommunikationsmodell för att optimera samtalen mellan elever som inte känner varandra och inte pratar samma språk.

Vi har provat olika digitala verktyg under två år och fastnat för ett verktyg Appeair.in. Appear.in är ett norskt verktyg där du kan chatta med fyra olika personer samtidigt. Du, som lärare, behöver inte ordna med inloggningar till alla elever utan skapar en länk och ger den till de personer som ska prata med varandra. Appear.in håller hög kvalitet både ljud- och bildmässigt. Du kan ansluta dig direkt i webbläsaren eller i appen.

Vi har haft många goda skratt under resans gång för trots att vi arbetar med digital natives, våra ungdomar, så behöver de mycket stöd i en digital kommunikationssituation. Som lärare är man oftast för upptagen i klassrummet för att ha tid att fördjupa sig i hur elevernas chattkommunikation ser ut. I DIDLE-projektet har jag haft 2-4 forskare i klassrummet som har studerat elevernas synkrona videochattmöten. De har suttit ner hos elever och lyssnat på hela deras samtal. Deras iakttagelser och våra samtal under projektet har lett till ett bättre arbetssätt för eleverna i synkrona chattsituationer. I början av projektet kände sig eleverna osäkra i sina digitala möten, och deras möten blev mycket korta. I förra veckan fick två elever erfara att ett möte på Appear.in bara kan hålla på i 20 minuter, sedan tar mötestiden slut. Eleverna addade varandra snabbt på Snapchat och fortsatte sin kommunikation där efter lektionen.

I nästa blogginlägg ska jag berätta mer vad vi har arbetat med i våra internationella samarbeten.

Jeanette Rådh

Nya lärmiljöer...

Efter en lång tids planering och teoretiskt diskuterande, poddande och inspirationssökande har vi nu äntligen fått möjlighet att konkretisera några av våra idéer och började denna termin med att inreda 2 nya klassrum samt ett grupprum. Vi har även köpt in en del material och möbler som vi placerat ut i andra salar. Vi ville för allas skull få känslan av förändring och att det sker på riktigt så därför fokuserade vi på dessa salar.            

De målades om strax innan jul och är nu nyinredda. Känslan av förändring speciellt i den sal där vi bytte ut de traditionella bänkarna till runda bord och trots drygt 30 sittplatser för eleverna skapas en känsla av rymd och hemtrevnad. Det är en fin och härlig känsla att få skapa förutsättningar för den kreativa lärmiljö vi strävar efter och det är inspirerande och kul att höra elevernas och lärarnas positiva tillrop och att det faktiskt gör stor skillnad hur salarna ser ut. En annan viktig aspekt som blir tydlig i samtalet med elever är att de känner sig sedda och ompysslade på ett sätt som också bidrar till en större trivsel i skolan.

CanSat - En satellit på burk

Var på en riktigt bra tvådagars kurs som skulle resultera i en burk med sensorer som kan kastas ner från ett högt hus eller släppas från en ballong eller drönare. All data från burken skall loggas i realtid på datorn så kommunikation mellan burk och dator måste lösas.

Kursen hölls av personer från NAROM som är ett norskt utbildningsställe för rymden. De håller också i det nordiska samarbetet för projektet CanSat som är en Europeisk tävling för högstadie, gymnasieelever i Europa. Kursen var helt avgiftsfri och hölls på Tom Tits i Södertälje. Vilket inspirerande ställe att ha en sådan kurs på.

Vi fick löda på motstånd, kondensatorer, olika sensorer och ett kommunikations chip på ett kort som sedan kan sättas ovanpå ett vanligt Arduinokort. Arduinokortet behöver sedan programmeras för att kunna få mätdata från sensorer och sedan kunna skicka detta vidare till datorn för analys.

Allt detta gick bra och var riktigt roligt. Visst uppstår många problem men det löses efterhand.

Här en stolt byggare av burksatelliten som straxt skall kastas ut från fjärde våningen!

Kursen kombinerar både det praktiska byggandet med programmeringen av Arduino kortet. Men vad skall man mer kunna göra?

På det här sättet kan man själv tillverka olika sensorer som man kan använda sig av i olika skolämnen.

Genom att använda en höjdmätare kan man få fallhastighet i fysiken. Kombinera olika värden som man senare skall analysera som exempel temperatur kopplat till solljus.

Väderstation som lägger ut värden på internet! Mätningar av luftens gaser beroende på vilka sensorer man har.

Mäta avstånd mellan två stationer genom att använda sig av en accelerometer för att åka sträckan med tåg. Detta kräver mer matematik och passar bra som utmanande uppgift i gymnasiet.

Genom att kortet bara kan hantera ettor och nollor så är det perfekt att introducera det binära talsystemet och då likheter och skillnader mot vårt vanliga decimala talsystem.

Det skulle vara roligt att få en grupp elever att samarbeta i ett bygge av en sådan här burksatellit och sedan få möjlighet att vara med i tävlingen. Då får gruppen åka till Norge för att mäta sin burk mot andra i norden. Har man en bra burk så kan man sedan få åka ut till något annat land och tävla mot europeiska lag. Men det viktigaste är ändå gruppen som måste samarbeta i planering, bygge, testningar och programmering för att få en så bra burk som möjlig.

Mycket nöjd kursdeltagare

Anders

Skolforum 2017 i Stockholm

När jag ändå skulle upp till Södertälje på en teknik kurs så passade jag på att gå en dag till Skolforum i Stockholm.

Mässan var inte så stor som den brukade vara tidigare och inte heller så många utställare. Antar att SETT Syd har tagit en del utställare som var samtidigt i tiden fast i Malmö.

De två föreläsningarna som jag gick på var desto bättre!

Först ut var Mikael Tymald som berättade och visade hur han introducerar programmering i matematiken och hur man kan göra gemensama projekt med andra ämnen.

Tanken är att man skall ganska snabbt göra ett spel och där kommer man att behöva kunskaper i koordinatsystem för att placera ut de bilder som skall finnas med i spelet. För att kunna räkna ut avstånd mellan olika bilder behövs kunskap om Pythagoras sats. För att kunna spela spelet behövs ju en handkontroll och den gör man sjäv i tekniken och använder ett MakeyMakey kort. Här kan även bilden komma in för design av handkontrollen.

Så tänket var att använd programmeringen från matematiken som hjälp i andra ämnen. Finns det uppgifter som behöver lösas i NO eller SO så be matematiken om hjälp för beräkningar eller simuleringar.

Han har även gett ut en bok som förklarar hur man gör och har en webbsida där all programmering sker så kan kan göra detta på vilken device som helst.

En del av pedagogiken är att inte visa för mycket så att eleverna behöver hjälpa varandra och att han visar upp kod och program som eleverna i gruppen har gjort för att diskutera olika lösningar av programmeringsproblem.

Nästa var Patrik Gustavsson som pratade om hur man får bra klassrumsdiskussioner genom att använda rika problem och någon form av mentometerknappar.

Genom att först ställa en fråga som eleverna enskilt skall ta ställning till för att sedan låta eleverna diskutera detta i små grupper där alla skall kunna föra gruppens talan och sedan ha en klassrumsdiskussion. Han har forskat på hur man tar fram bra frågeställningar för diskussionen samt att titta på olika sätt att ställa frågorna på. Bra är om det finns flera giltiga alternativ till frågan och att eleven måste själv motivera varför den valt sitt alternativ. Jämför med Magnus och Brasse där en skall bort. Genom att ha dessa alternativ så får man automatiskt en matematisk diskussion inom olika begrepp i ämnet.

Här finns en förbättringspotential för de digitala läroböckerna att inte bara ha frågor och svar utan en uppsättning av dessa frågor som läraren ha tillgång till och kan ta fram vid behov.

Detta är något som jag tycker att vi kan hjälpas åt på skolan och utveckla.

Alla våra språk

Läsåret 2017/2018 tar Fäladsgårdens engelsklärare, i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds Universitet, steget in i ett forskningsprojekt med titeln "Flerspråkiga praktiker- en resurs i engelskundervisningen?". Bakgrunden är kort att vi kanske ska utmana våra  traditioner och föreställningar om  hur vi kommunicerar med eleverna på våra lektioner och hur språket används i våra läromedel och övrigt material. Nästan uteslutande använder vi svenska när engelskan inte räcker till. Helt naturligt när våra lärare till övervägande del talar just svenska. Men kan det vara så att våra elever med andra modersmål missgynnas av denna praktik och hur kan man utnyttja flerspråkigheten bättre?

På Fäladsgården talas omkring 25 olika språk och det är det som gör vår skola intressant för forskarna. Det som gör det hela extra intressant är att projektet anknyter till vårt arbete för att inkludera alla elever.

Vi har även noterat att när det gäller resultaten på nationella proven i både årskurs 6 och 9 så kan man se ett visst samband mellan elevernas modersmål och deras resultat på nationella proven i engelska.
Förhoppningsvis kan vi genom deltagandet i projektet få nya kunskaper och metoder för att ytterligare stärka inkluderingen och undervisningen så vi kan lyfta de elever som kämpar med språket. Lärdomarna från projektet kommer att bli användbara för lärare även i moderna språk.

Om du vill läsa mer om forskningsprojektet hittar du ytterligare information här.

/Andreas

Teknikkonferens hos Teknikföretagen

Vad vet elever om tekniska yrken?

Teknikföretagens arbetsgivarorganisation är arrangör för denna konferens med syfte att inspirera lärare att möta framtidens utmaningar och kompetensbehov. VD Amelie von Zweigberg talar om skiftet från att företag helt på egen hand tagit fram en produkt till att man numera samarbetar om olika delar i en produkt. I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka.

Den snabba digitaliseringen är en av de största utmaningar att möta. Alla jobb kommer att kräva digitala verktyg i någon form, alla behöver inte kunna allt i den digitala tekniken men alla behöver känna sig bekväma med den.

Hur möter vi då upp det stora och relativt nya kompetensbehov som finns och hur ska skolan arbeta för att bidra till detta? Det finns en stor efterfrågan på både kvalificerade yrkesarbetare och på ingenjörer och andra med akademisk utbildning. Alla kommer att behövas och ändå är antalet sökande till tekniska utbildningar lågt, såväl till yrkesförberedande som till högskoleförberedande. Undersökningar visar att barn och ungdomar känner till ganska få yrken, de flesta elevgrupper lyckas nämna runt 20 yrken (10-åringar) och frågar man 19-åringar kommer de inte mycket högre (23 st). Vi ställde samma fråga till våra elever i åk 7 och fick ungefär samma antal. Kunskaper om yrken måste bli bättre och elevers (och vuxnas) föreställningar om yrken inom industrin måste utmanas.

Zweigberg nämner också att underhållsyrken ofta har låg status trots goda villkor som frihet att utforma sin egen arbetssituation samt goda villkor ekonomiskt.

Tjejer och teknik

Det är också tydligt att det fortsatt är få tjejer som väljer tekniska utbildningar. Andelen kvinnor i teknikföretag ökade under 1900-talet men man ser ingen ökning de senaste 20 åren. Tittar man på på gymnasievalen ser man att tjejer gärna väljer naturvetenskapligt program som är helt och hållet högskoleförberedande och brett medan väldigt få väljer tekniska utbildningar.

Vad är det då som gör att tjejer intresserar sig för teknik och skiljer sig dessa anledningar från de som intresserar killar?

I de enkätsvar som Li Ljungberg från Teknikföretagen har tittat på nämner att flickor som är intresserade av teknik ofta

• vill arbeta för att förbättra samhället
• vill hjälpa andra människor
• är miljöintresserade

Killars anledningar är däremot snarare att de

• ser sig som tekniska och sportiga
• vill jobba med programmering, utveckling och högteknologisk produktion
• vill få en bra karriär och tjäna mycket pengar

Kan vi öka andelen tjejer till tekniska utbildningar genom att styra syftet med teknikämnet mot frågor som rör samhälle, miljö och individens villkor? Här måste vi lärare vara medvetna hur vi presenterar ämnet och olika uppgifter.

Li nämner också uppmuntran i tidig ålder, fler kvinnliga ansikten utåt samt mer marknadsföring riktad till tjejer.

Ett exempel på ett kvinnligt ansiktet som når många ungdomar är programserien Therese testar teknik där Therese Lindgren, känd och populär bloggare och systemvetare testar och visar olika tekniska produkter.

Att gå en 3 årig naturvetenskaplig utbildning utan att gå vidare är att komma in i 7Eleven träsket.

På fredagen så besökte vi IBM.

Även här så tryckte de på att elever skall få mer teknisk utbildning och då även ett fjärde år på gymnasieskolan. Man behöver inte vara högskoleutbildad för att få arbete utan det kan räcka med fyra år på gymnasiet.

Arbetet på IBM har blivit mycket mer kundcentrerat och för att lyckas snabbt med projekten använder de sig av en metod som kallas Design Thinking. I alla projektgrupper strävar man efter största möjliga diversitet av personer och detta för att få fram så många olika synsätt på ett problem eller lösningar. De använder sig då av en öppen kreativ arbetsmiljö med mycket postitlappar för att fånga idéer. Underskatta aldrig en postitlapp!

Att ta med till skolans värld är vikten av att få alla i en klass förstå att de kan bidra med idéer och att detta är mycket viktigt. Det är dåligt att två kompisar samarbetar för de är ofta för lika!

Skolan bör förmedla att många olika kompetenser är värdefulla och inte lägga någon värdering i vilka som är bäst.

Vi behöver skapa kreativa lärmiljöer där elevernas kan samarbeta på ett effektivt och konstruktivt sätt.

Metoden Design Thinking där man hela tiden följer flödet:

Vad är problemet? ⇒ Varför är det viktigt? ⇒ Fungerar det? ⇒ Hur löser vi det? ⇒ Hur gör vi en prototyp / produkt av detta? ⇒ Fungerar det? ⇒ …..(tillbaka osv)

Eftermiddagens föreläsning handlade om hur blir man kreativ? Vad har alla Nobelpristagare gemensamt? och kan man lära sig att bli kreativ?

För att kunna vara kreativ krävs tre saker.

• Förmågor, att man kan sitt ämne
• Resurser, att man kan testa sina idéer
• Motivation, förmågan att vara uthållig.
  

För skolan så krävs mer resurser (tid, material) så att eleverna mer kan testa sina idéer och att man kan inspirera eleverna att vara uthålliga i arbetet. Viktigaste för motivationen är att man har roligt eller i alla fall känner att det är värt ansträngningen. Sedan måste det vara helt ok att misslyckas om och om igen! Flera elever med olika förutsättningar har bättre möjlighet att hitta bättre lösningar än de grupper som är lika.

Mycket viktigt att lyfta fram allas olika lösningar och att alla är bra för då får man fram fler utgångspunkter för att kunna köra varvet en gång till och då hitta ännu flera lösningar!

Anders och Lars