I identitetskaparbranschen

Bland de mest inspirerande inslagen i arbetet med tonåringar finns föränderligheten. Att ständigt omges av identiteter och personligheter som är i process, på väg mot ett äldre, mognare, annorlundare jag väcker tankar och skapar möjligheter. Sätten att manifestera individualism och grupptillhörighet är många och skiftande. Man kan hitta sammanhang och egenhet i musikstilar, i lagidrotter, och genom sätt att klä sig. Att fundera över vad och hur man äter och reser liksom var man befinner sig i flödet av möjliga könstillhörigheter har blivit viktigare under senare år. 

Som vuxen och medmänniska är det viktigt och givande att tolka sökandet och möjligheterna positivt. Som skola är det livgivande att få vara med och öppna dörrarna till nya rum av identiteterna som prövas och omprövas. Det här är ett arbete som naturligtvis ständigt pågår. Sällan manifesteras det emellertid så tydligt som under projektveckorna. 

Innan höstlovet avrundade vi årets stora projekt. Det som brukar märkas mest är det Kulturprojekt som finns i årskurs åtta. Om man har varit på Fäladsgården under några år och hunnit träffa gamla återkommande elever vet man också att det här är en projekt som skapar minnen och samtalsämnen under många år framöver. 

Kulturprojektets hjärta är en musik- och teaterföreställning med dans. Inför föreställningen skriver eleverna manus i grupp tillsammans med ansvariga lärare. Under veckan arbetar eleverna i olika konstellationer med ljud- och ljussättning av föreställningen, med scenografi och rekvisita, med kostymer, smink och frisyrer. En grupp elever arbetar med att dokumentera och göra reklam för föreställningen och allt som omger den. 

I en växande skola med årskurser som numera omfattar sex klasser är det svårt att sysselsätta alla elever inom föreställningen. Det är också viktigt att se att det finns elever med intressen som ligger utanför föreställningen. Förutom grupperna med direkt koppling till föreställningen har det i år, likt tidigare år, funnits en Streetart-grupp som på olika sätt dekorerar skolan med koppling till den pedagogiska verksamhet som bedrivs i den lokal de dekorerar. Det har också funnits en grupp som under veckan har fått bekanta sig med nya och ovanliga sporter som varpa och skytte, exempelvis. 

Kopplad till föreställningen, utan att ha med den sceniska framställningen att göra, har PR & dokumentationsgruppen varit. Det här är en avdelning av kulturprojektet som funnits länge och som har till uppgift att skapa publicitet kring föreställningen och övriga aktiviteter under projektet på olika sätt. Förutom föreställningen har gruppen i år också fått marknadsföra den Vintage shop som har skapats på skolan som ett spin off-projekt för kostymarbetarna, och den smink- och hårstudio som på liknande sätt avknoppats från att tidigare bara varit kopplad till de elever som står på scen under föreställningen. På grund av intresse och fallenhet har PR & dokumentationsgruppen i år drivit in mycket sponsrings-bidrag. Det har inneburit att de fått in en del materialhjälp till föreställningen, men framförallt att de har hittat olika företag som bjudit eleverna på fika av olika slag. 

Pr & dokumentationsgruppen har arbetat mycket med de entreprenöriella förmågorna, bland annat med UF grundskola. En stor del av det entreprenöriella arbetet brukar handla om marknadsföring, prissättning och pengar. Baksidan av detta brukar vara att man inte alltid kan få en hel skola som målgrupp eftersom inte alla, varken vuxna eller barn, har lika mycket pengar att röra sig med. Det här löstes i år med det som benämndes som kryptovaluta eftersom tillgångarna var digitala. Alla elever fick varsin QR-kod som vad laddad med 1000 Fg Coins. Den här tillfälliga, och jämlikt fördelade, valutan kunde man sedan handla med både i vintage shopen och i den kiosk som var öppen under föreställningsdagen. 

För elever i teatergruppen, i orkestern och i dansgruppen har det länge varit tydligt hur Kulturveckan innebär en möjlighet att fundera kring och modifiera den egna identiteten. Att som PR & dokumentations-arbetare inte bara ta kontakt med pressen utan förstå att det omkringliggande näringslivet kan vara en samarbetspartner var för många en aha-upplevelse och en ögonöppnare. När skolan bejakar den cirkulära ekonomin i en vintage shop som inte tar betalt i traditionella pengar gör också det att det blir lättare, möjligare och roligare att omdefiniera sig själv, kanske bara över dagen. En kiosk, som inte heller den krävde en tjock plånbok, och som ändå erbjöd nybakade kardemummabullar var naturligtvis en succé. Detta inte bara på grund av bullarnas kvalitét utan på grund av känslan att de vanliga ekonomiska hierarkierna var satta ur spel och man kunde se sig själv med nya ögon. 

När skolan och vi vuxna som är kopplade till den bejakar, stödjer och är med på att nyfiket utforska det föränderliga identitetsskapandets stora möjligheter fångar vi essensen av nöjet med att arbeta med det uppväxande släktet. 

Klassrumsforskning och språk(ande)

Vi hade glädjen och förmånen att medverka vid det nationella symposiet för ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, som anordnades den 12 - 13 april 2018 vid Karlstads universitet.

Temat för ASLA-symposiet var "Classroom research and language/languaging", vilket vi valt att översätta till "Klassrumsforskning och språk(ande). Således ganska mitt i prick för vad vi är intresserade av!



Konferensen bjöd på ett digert smörgåsbord av kortföreläsningar av framstående forskare från hela världen.

Det var vi tar med oss från konferensen är främst att vi har fått en god inblick i forskarnas arbete. Reflektionen vi gör är att det bedrivs massor av spännande forskning, men att utmaningen är att få ut resultaten till landets skolor så att vi lärare kan omsätta forskningsresultaten i praktisk handling. Vi behöver sammanföra forskare och lärare betydligt mer. OM vår undervisning ska vila på vetenskaplig grund måste vi alltså öka samarbetet mellan universitet och skolor. Något som ASLAs ordförande påpekade i sitt tal under konferensen.

Därför är det extra glädjande att vi i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds universitet deltar i forskningsprojektet Multilingual Spaces? Language Practises in English Classrooms tillsammans med två skolor i Värmland och Söderkullaskolan i Malmö.

För att ge er ett intressant smakprov från de olika sessionerna kan vi berätta om ett forskningsprojekt vid Umeå universitet som har studerat betygen i moderna språk från årskurs 6 till steg 4 på gymnasiet och vad som påverkar utfallet. Forskarna använde en databas med över 160 000 elevers data och valde ut 17 variabler som t ex kön, föräldrars utbildningsbakgrund, språkbakgrund, storstadsskola eller landsbygd, födelsedatum, hemspråk mfl.

Några resultat:
Flickor presterar högre betyg än pojkar.
Franska ger ofta ett lägre betyg än du studerar annat modernt språk.
Att studera många språk leder ofta till högre betyg.
Det är fördelaktigt att vara född sent på året, okt - dec.

Det sistnämnda förvånade så klart oss alla till en början, och det finns inget entydigt svar på varför. I många andra studier, t ex när det gäller idrott så har det visat sig vara en klar fördel att vara född tidigt på året.

En annan föreläsning från ett projekt vid Stockholms universitet handlade om utformning av muntliga uppgifter i språk. Vi presenterades för Ellis modell för uppgiftskonstruktion som vi tror kan vara användbar för alla språklärare. Vi passade på att tipsa projektets forskare om de chattprov som genomförs i spanska på Fäladsgården, som ligger mycket i linje med deras idéer.

Mvh
Andreas och Karin

Fotspor

När vi lärare varierar vårt undervisningssätt och tänker om, blir det ofta bättre. Vi är mer medvetna idag om att skapa kreativa lärmiljöer och att våra ungdomar behöver röra mer på sig. Appen Fotspor har allt detta! 

Genom vårt Erasmusprojekt DIDLE har jag lärt känna den norska appen Fotspor. Appen är framtagen av Nasjonalt senter for mat, helse og fysisk aktivitet i Norge. Med Fotspor kan du göra olika typer av vandringar och dela med dina elever. Fotspor är gratis och består av en webbsida och en app. Du skapar din tur på webben och följer den sedan i din mobil eller IPAD. Appen har fyra olika typer av vandringar, vilket gör att en kreativ person kan skapa lärandemiljöer i alla skolans ämne. Du behöver en devise med GPS-funktionen påslagen, men ingen datatrafik

På Fäladsgården har vi redan använt Fotspor på olika sätt både med elever och personal. 

Det finns fyra olika typer av Fotsporvandringar. 

Natursti: perfekt vandring då eleverna måste läsa kartan och ta sig till olika platser i rätt ordning. Först när du står på din post du har letat upp, så aktiveras nästa post på kartan.

Skattejakt: I denna vandring ger du elever ledtrådar som de ska hitta. Det är först när de hittat rätt som posten aktiveras. Jag gjorde en runda med hjälp av en bok Mördarens apa, och hittade ställen i Lund som jag kopplade ihop med platser i boken.

Åpne Poster är en fiktiv vandring i klassrummet. Man kan då lära sig att hitta i Paris eller London.  Alla poster är synliga och läraren lägger passande ljudfiler/bilder/texter  på tex franska eller engelska om olika platser i staden. Sedan gör eleverna en virtuell vandring. 

Historisk vandring visar alla poster på kartan, men innehållet i dem kommer inte fram förrän du går till posten.

Jag kan hitta hur många användningsområden som helst, kopplat till de flesta skolämnen.

Svenska: Använd en bok, som du vill få eleverna intresserade av att läsa.

Idrott och hälsa: Orientering där det inte går att hoppa över en kontroll

Biologi : växter och djur live utomhus

Historia: Slaget i Lund uppe på St Hans backar och vid Monumentet

Engelska: Vandringar i engelsktalande städer

Moderna språk: vandringar i Paris, Berlin, Madrid

Ja! Är du sugen på att testa så ligger det en runda uppe på Norra Fäladen med start framför St Hans gården. Vandringen heter Lärstig på Norr Öster/väster. Går du den rundan, lär du dig mer om vad som händer på de olika förskolorna och skolorna upp på Norr. Vill du testa att göra en egen, ligger länken till webbsidan här. Fotspor

Jeanette Rådh

Med kommunikation i fokus - chattprov i grupp

Lite av loven ägnas av några av oss till bedömning av elevernas senaste uppgifter. För de elever som ha spanska som språkval i årskurs åtta innebär det att de får sina chattprov kommenterade. Bakgrunden till chattproven är egentligen den aspekt i bedömningsmatrisen som talar om för oss lärare att vi ska bedöma elevernas förmåga att skriftligt interagera på målspråket; en förmåga vi tycker oss lättast överblicka i ett uppspelningsbart chattprov.

Det är bakgrunden, som sagt, och anledningen till att vi började med chattprov för fem år sedan, men sedan dess har vi fått många andra anledningar att fortsätta. Chattprovet är det prov eleverna ber ska återkomma och som så gott som alla elever beskriver som sitt roligaste prov.

För att förbereda sig inför provet planerar eleverna i grupp händelser som äger rum kring någon av de traditionella högtiderna i den spansktalande världen. Kanske firar de De dödas dag i Mexico eller går på La Tomatina i Buñol. Händelserna som de kommer fram till i grupp tänker de ut som en typ av pjäs där de alla har olika roller. Dessa roller skriver sedan före- och efterdagbok till högtiderna för att öva sig på att formulera sig kring händelserna. När de kommer till chattprovet gör de det i sina roller och sitter i tvärgrupper. De har då olika typer av händelser att berätta för varandra och kommer därmed igång med sin skriftliga interaktion.

I nästan alla tvärgrupper upplever vi det som att eleverna hittar trygghet och kommer igång med hjälp av de planerade händelserna under festerna. Ganska ofta glöms de dock bort efter en stund och spontana och roliga diskussioner på spanska uppstår om alltifrån musik- och matsmak till planer för framtiden och beskrivningar av resor. Det är i de ögonblicken proven får vingar och eleverna börjar fnissa och skriva fortare. Språket bär! På riktigt! Det är lika häftigt varje år att se hur tiden rinner iväg för dem under de femtio minuter de har på sig. Innan de sätter sig tror många av eleverna att inte kommer att ha något kvar att skriva om efter fem minuter, men i verkligheten måste nästan alla grupper avbrytas. Förvåningen är alltid stor när man säger att tiden är ute och elevernas egen bedömning är att det har gått en kvart.

Som lärare i ett kommunikativt ämne är det roligt att se att alla bedömda uppgifter inte måste ske individuellt. När man ska bedöma förmåga att kommunicera är det naturligt att det är just det eleverna får göra. De visar prov på olika typer av färdigheter. Några tar den drivande rollen och frågar och sammanfattar, andra broderar ut och är duktiga på att komma med stödjande kommentarer. Några får mycket stöd av de andras repliker, medan andra kommer med mer självständiga inlägg. Att ett av våra mer populära sätt att visa vad man kan också ger oss lärare tydliga belägg för elevernas språkliga strykor stärker vår vilja att tänka nytt och fundera över alternativ till traditionella redovisningsmetoder.

Skola för alla?

Jag lyssnade igår på tre korta radioreportage av Katarina Gunnarsson från SR Studio Ett. Temat var kunskapssyn och betygskriterier. Vi pedagoger kan nog alla känna igen problematiken med att konkretisera kunskapskraven.  I programmen kommer både utbildningsminister Fridolin, verksamma lärare och forskare och uppgivna föräldrar till tals.

Här följer ett axplock ur programmen:

Läraren Isak Skogstad är kritisk till betygsmatriserna. Han menar att de är omöjliga att tolka när det ibland bara skiljer på något ord och de värdeord som används är väldigt abstrakta. Tolkningarna kommer oundvikligen bli olika. Vi får ett likvärdighetsproblem.

Mats Ekholm, professor i pedagogik vid Karlstads universitet, nyanserar bilden av kunskapssynen lite grann och säger att många föräldrar har gått i en skola där vi hade överbetonat värdet av “vetskap”. Idag är det andra förmågor som blivit viktigare. Faktakunskaper är en viktig bas, men för att kunna ta ställning och se samband så behöver man idag kunna göra en orsak-verkan-analys. Kunskapssynen har förändrats rejält över tid och idag ställs helt andra krav på de kunskaper och förmågor vi behöver utrustas med som redskap för att hantera världen.

En förälder beskriver att hon konstant hjälpt och stöttat sitt barn i olika uppgifter och vid ett tillfälle faktiskt löst situationen genom att göra uppgiften själv. Hon är docent i socialt arbete och har disputerat. Trots sin akademiska bakgrund nådde hon aldrig högre än betyget D på uppgiften hon lämnade in, vilket hon skäms lite över!

En annan förälder ger exempel på frågor och uppgifter som deras 12-årige son fick i läxa:

Resonera om en kvinnas otrohet i en novell utifrån sex olika moralfilosofiska perspektiv.

Hur har magnetism påverkat världsutvecklingen?

Inta olika perspektiv på hur mediala strukturer är uppbyggda.

Ur ett inkluderingsperspektiv är ju bilden som målas upp naturligtvis inte bra. Elever med välutbildade föräldrar har ett försprång då de kan få mer hjälp hemma, medan elever som kanske är nyanlända eller har föräldrar som saknar möjlighet att hjälpa sina barn med skolarbete missgynnas. Det blir inte en likvärdig skola för alla.

Fridolin bekräftar detta när han säger att många läxor skickas hem trots att de inte borde skickas hem.

Jag tänker att vi alla känner igen oss i bilden som beskrivs. Förändring av ett betygssytem är dock inget som sker omedelbart. Fridolin meddelar att det ska tillsättas en utredning om förtydligande av betygskriterierna. Tills dess får vi försöka stötta våra elever så gott vi kan.

Hur ska det gå till undrar vän av ordning?

Genom att vara tydliga i de uppgifter vi delar ut.  

Dela endast ut läxor som är repetition av det vi arbetat med på lektionerna.

Visa elevexempel så eleverna tydligare kan se exempel på lösningar av den uppgift de håller på med. Här ges också möjlighet att diskutera olika kvalitetsnivåer och belysa skillnader i kvalitet.

Kan vi lägga en kolumn bredvid kunskapskraven med en kort text som beskriver ett konkret exempel på en arbetsuppgift där man visar upp respektive krav?

Vill du lyssna till hela reportagen finns de på följande länk: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=8981&artikel=6900005

Det kan vara värt 30 minuter!

/Andreas H

Ny lärmiljö i praktiken

Nu börjar våra elever använda sig av de nya lärmiljöerna. Här i sal 30 där en grupp elever från årskurs åtta får en tillfälligt hemklassrum under tre dagar där de under projektsamarbetet med ESS arbetar med att programmera modeller av protoner som i 96% av ljusets hastighet färdas mot en roterande skiva av wolframsten. 

Skärmarna fungerar både som ljuddämpare, avskärmning och whiteboard. Ståbordet och sittpuffen blir sköna och omväxlande arbetsplatser i ett projekt som innebär arbete nästan uteslutande framför dataskärmen. 

Vad gör mediet med våra tankar?

Just nu på Fäladsgården bekantar sig alla våra nior med den svenska litteraturhistorien på olika sätt. Vi pratar om ett antal välkända svenska författare och läser texter som de skrivit. Vi tittar på genrer, rimställningar och symboler i texterna. Allra mest pratar vi emellertid om tiden som författarens levde i och hur det påverkar vad de skrev och hur de skrev. Genom att prata om levnadsförhållanden från 1700-talet och framåt och hur de påverkar sättet att tänka får många elever många aha-upplevelser. Vi funderar på hurdant Sverige var när det var ett land som många människor utvandrade ifrån, vi tänker på vad det gör med ett samhälle när det är tillåtet med våldtäkt inom äktenskapet, och vi funderar på hur det påverkar ens tankar att leva under något av Världskrigen. 

Arbetet med litteraturhistorien ska avslutas med ett prov där eleverna får texter av de olika författarna och med hjälp av språket, genren och innehållet i texten ska gissa sig till vem som kan ha skrivit texten. Motiveringen är i sammanhanget naturligtvis viktigare är namnet på författaren. 

Innan vi har kommit så långt ska eleverna lämna in en film av ”draw-my-life”- typ. Eleverna ska tänka sig in i huvudet på någon av de kända litterära karaktärer som finns bland författarnas alster. Filmen är ett berättande i första person och sättet att berätta historien är hämtat från deras egen medieverklighet. Bland de you-tubers som har många följare är det mycket vanligt att presentera sig själv och sitt liv genom att bjuda på en ritad berättelse för att förklara var man befinner sig i livet.  Formen är alltså mer välbekant för dem än för många i en äldre generation, och för många är det ett självklart sätt att återberätta ett liv.

När de karaktärerna man ska berätta om har levt i en annan tid och verklighet, med andra tankemönster och möjligheter att förmedla sina tankar och känslor, uppstår intressanta tankar kring hur tankesätt påverkas av ens möjligheter att förmedla dem. Krockarna mellan tiden vi lever i nu med dess stora omfång av kanaler ut i världen och den mer begränsade värld de litterära karaktärerna levde i blir tydliga. Frågor om hur de hade berättat om sig själva inför en stor publik uppstår och sällan blir det så tydligt som då att det historiska och kulturella sammanhanget påverkar det som skrivs och tänks. 

Att några av de författare som har påverkat hur vi ser på tiden de levde i är något som är viktigt att fundera kring. Än viktigare är det naturligtvis att inse att den litteraturhistoria och de sammanhang vi diskuterar inte är något som bara hör till en enskild epok eller ett avslutat skede. Hur och vad vi tänker är avhängigt de informationskanaler vi väljer. I en tid när alltfler inte bara konsumerar olika typer av media utan också deltar som producenter blir diskussionen om demokrati och källkritik viktigare än någonsin. 

Det är mycket spännande att få var med om fusionen mellan ett äldre innehåll och en nyare form, och ett privilegium att själv tvingas till att fundera över de riktigt stora frågorna kring sin egen verklighetsuppfattning, identitet och utveckling.