Kollegialt lärande på Fäladsgården

Efter tre kanonår på Fäladsgården ser jag det fantastiska kollegiala lärandet på Fäladsgården som skolans främsta styrka och jag tänkte därför jag ska berätta lite om hur det fungerar hos oss med min egen undervisningssituation som utgångspunkt. Så här är det för mig.

Samplanering

Allt samplaneras. När vi gör läsårsplaneringar sitter vi i ämnesgrupperna och diskuterar vilket centralt innehåll som ska ligga vilket år och vilka kunskapskrav som passar in att fokusera extra på under de olika arbetsområdena. När vi skriver våra pedagogiska planeringar för varje område sitter vi i mindre grupper på 2-4 lärare. De lärare som sitter tillsammans är de som undervisar samma ämne i samma årskurs. Vi träffas en gång per vecka och lägger in det i våra scheman. När vi skriver pedagogisk planering går vi igenom vilket centralt innehåll vi ska ta med, vilka övergripande arbetssätt vi ska använda, hur det ska redovisas av eleverna och hur det kommer bedömas. Då sker kollegialt lärande på ett övergripande plan och vi analyserar Lgr 11 fram och tillbaka. På de övriga träffarna, under arbetsområdets gång, pratar vi igenom vad som fungerat på våra lektioner och vad som inte fungerat och hur vi ska jobba vidare. Då kan det vara allt från en ny BFL-teknik man testat, kring vad eleverna tyckte var särskilt svårt under en viss lektion. Vi hjälps åt med idéer för att utveckla lärandet så långt som möjligt för eleverna. Förutom att vi under dessa träffar kan ge varandra pedagogiska tips  delar vi också upp arbetet mellan oss med att till exempel formulera uppgifter. På dessa träffar sker också sambedömning av elevernas uppgifter. Det är inte alltid så att vi sitter tillsammans och rättar som under nationella proven men vi diskuterar alltid igenom hur vi bedömer och tittar tillsammans på olika lösningar.

Delakultur

På Fäladsgården finns precis som på alla skolor en fantastisk kompetens. Vi har dessutom flera vägar att lyfta fram och utnyttja den kompetensen. Vi har återkommande Inspirera Mera-pass som är på 60-90 minuter då vi kör lite olika koncept. Det kan vara valbara workshops som hålls av oss lärare själva, det kan vara lärknytis (EdCamp-koncept) där 4-5 teman diskuteras i 20 minuter och sen är det byte av tema eller så kan det vara diskussions-promenader. Dessa samordnas oftast av lärspridarna på skolan men det behöver inte vara lärspridare som står för innehållet. När det är lärknytis och vi kör flera teman kan alla lärare skriva upp vad de vill diskutera på vita tavlan i personalrummet men ofta uppmanar vi gemensamt de lärare vi vet testat något de borde dela med sig av att skriva upp sig själva som inspiratör på ett av passen. Även på våra studiedagar kör vi ofta liknande koncept och då kan det vara heldagar eller halvdagar.

Den viktigaste platsen där vi samlar våra tankar och erfarenheter är denna bloggen. Varje gång en lärare varit iväg på fortbildning ingår det att man skriver ett inlägg. Ofta när vi har studiedagar ska de också avslutas med att man sammanfattar sin grupps tankar i en viss fråga och lägger ut det här på bloggen. Det gör att vi inte bara delar med oss inom kollegiet utan vi för det även vidare utåt.

Detta läsåret har vi dragit igång vår satsning på BFL som är en gemensam satsning för alla lärare i Lunds kommun. På Fäladsgården har vi valt att varje arbetslag har bildat en samtalsgrupp med två samtalsledare per grupp. Vi har en gemensam site där vi lägger ut inspiration och alla lärare har också varsin BFL-site eller blogg där de skriver om hur det går med sitt BFL-arbete i sina klassrum. Dessa har vi fått välja om vi vill ha öppna för alla eller inom skolan. Både BFL-träffarna med samtalsgruppen och våra samtalsledarträffar är kanon för att utbyta pedagogiska erfarenheter. Det jag tror båda har gemensamt är att agendan är pedagogiska samtal. Vi har inte utrymme att prata om något annat på dessa träffar och det är det som gör dem så fantastiskt bra. Men det är nog inte bara det. Det är ju såklart atmosfären på skolan också. Vi jobbar inte en och en. Vi jobbar tillsammans och vi vet att vi alla kan bli bättre. Då blir det ju ett kollegialt lärande eftersom vi har ett kollegie som vill lära sig - helst av varandra.

Sen har vi ju effekterna på eleverna också...men det får bli ett senare inlägg.
"När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt" (Skolverket 2012).