söndag 14 november 2021

I identitetskaparbranschen


Bland de mest inspirerande inslagen i arbetet med tonåringar finns föränderligheten. Att ständigt omges av identiteter och personligheter som är i process, på väg mot ett äldre, mognare, annorlundare jag väcker tankar och skapar möjligheter. Sätten att manifestera individualism och grupptillhörighet är många och skiftande. Man kan hitta sammanhang och egenhet i musikstilar, i lagidrotter, och genom sätt att klä sig. Att fundera över vad och hur man äter och reser liksom var man befinner sig i flödet av möjliga könstillhörigheter har blivit viktigare under senare år. 

Som vuxen och medmänniska är det viktigt och givande att tolka sökandet och möjligheterna positivt. Som skola är det livgivande att få vara med och öppna dörrarna till nya rum av identiteterna som prövas och omprövas. Det här är ett arbete som naturligtvis ständigt pågår. Sällan manifesteras det emellertid så tydligt som under projektveckorna. 

Innan höstlovet avrundade vi årets stora projekt. Det som brukar märkas mest är det Kulturprojekt som finns i årskurs åtta. Om man har varit på Fäladsgården under några år och hunnit träffa gamla återkommande elever vet man också att det här är en projekt som skapar minnen och samtalsämnen under många år framöver. 

Kulturprojektets hjärta är en musik- och teaterföreställning med dans. Inför föreställningen skriver eleverna manus i grupp tillsammans med ansvariga lärare. Under veckan arbetar eleverna i olika konstellationer med ljud- och ljussättning av föreställningen, med scenografi och rekvisita, med kostymer, smink och frisyrer. En grupp elever arbetar med att dokumentera och göra reklam för föreställningen och allt som omger den. 

I en växande skola med årskurser som numera omfattar sex klasser är det svårt att sysselsätta alla elever inom föreställningen. Det är också viktigt att se att det finns elever med intressen som ligger utanför föreställningen. Förutom grupperna med direkt koppling till föreställningen har det i år, likt tidigare år, funnits en Streetart-grupp som på olika sätt dekorerar skolan med koppling till den pedagogiska verksamhet som bedrivs i den lokal de dekorerar. Det har också funnits en grupp som under veckan har fått bekanta sig med nya och ovanliga sporter som varpa och skytte, exempelvis. 



Kopplad till föreställningen, utan att ha med den sceniska framställningen att göra, har PR & dokumentationsgruppen varit. Det här är en avdelning av kulturprojektet som funnits länge och som har till uppgift att skapa publicitet kring föreställningen och övriga aktiviteter under projektet på olika sätt. Förutom föreställningen har gruppen i år också fått marknadsföra den Vintage shop som har skapats på skolan som ett spin off-projekt för kostymarbetarna, och den smink- och hårstudio som på liknande sätt avknoppats från att tidigare bara varit kopplad till de elever som står på scen under föreställningen. På grund av intresse och fallenhet har PR & dokumentationsgruppen i år drivit in mycket sponsrings-bidrag. Det har inneburit att de fått in en del materialhjälp till föreställningen, men framförallt att de har hittat olika företag som bjudit eleverna på fika av olika slag. 

Pr & dokumentationsgruppen har arbetat mycket med de entreprenöriella förmågorna, bland annat med UF grundskola. En stor del av det entreprenöriella arbetet brukar handla om marknadsföring, prissättning och pengar. Baksidan av detta brukar vara att man inte alltid kan få en hel skola som målgrupp eftersom inte alla, varken vuxna eller barn, har lika mycket pengar att röra sig med. Det här löstes i år med det som benämndes som kryptovaluta eftersom tillgångarna var digitala. Alla elever fick varsin QR-kod som vad laddad med 1000 Fg Coins. Den här tillfälliga, och jämlikt fördelade, valutan kunde man sedan handla med både i vintage shopen och i den kiosk som var öppen under föreställningsdagen. 


För elever i teatergruppen, i orkestern och i dansgruppen har det länge varit tydligt hur Kulturveckan innebär en möjlighet att fundera kring och modifiera den egna identiteten. Att som PR & dokumentations-arbetare inte bara ta kontakt med pressen utan förstå att det omkringliggande näringslivet kan vara en samarbetspartner var för många en aha-upplevelse och en ögonöppnare. När skolan bejakar den cirkulära ekonomin i en vintage shop som inte tar betalt i traditionella pengar gör också det att det blir lättare, möjligare och roligare att omdefiniera sig själv, kanske bara över dagen. En kiosk, som inte heller den krävde en tjock plånbok, och som ändå erbjöd nybakade kardemummabullar var naturligtvis en succé. Detta inte bara på grund av bullarnas kvalitét utan på grund av känslan att de vanliga ekonomiska hierarkierna var satta ur spel och man kunde se sig själv med nya ögon. 

När skolan och vi vuxna som är kopplade till den bejakar, stödjer och är med på att nyfiket utforska det föränderliga identitetsskapandets stora möjligheter fångar vi essensen av nöjet med att arbeta med det uppväxande släktet. 






fredag 13 april 2018

Klassrumsforskning och språk(ande)

Vi hade glädjen och förmånen att medverka vid det nationella symposiet för ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, som anordnades den 12 - 13 april 2018 vid Karlstads universitet.

Temat för ASLA-symposiet var "Classroom research and language/languaging", vilket vi valt att översätta till "Klassrumsforskning och språk(ande). Således ganska mitt i prick för vad vi är intresserade av!




Konferensen bjöd på ett digert smörgåsbord av kortföreläsningar av framstående forskare från hela världen.

Det var vi tar med oss från konferensen är främst att vi har fått en god inblick i forskarnas arbete. Reflektionen vi gör är att det bedrivs massor av spännande forskning, men att utmaningen är att få ut resultaten till landets skolor så att vi lärare kan omsätta forskningsresultaten i praktisk handling. Vi behöver sammanföra forskare och lärare betydligt mer. OM vår undervisning ska vila på vetenskaplig grund måste vi alltså öka samarbetet mellan universitet och skolor. Något som ASLAs ordförande påpekade i sitt tal under konferensen.


Därför är det extra glädjande att vi i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds universitet deltar i forskningsprojektet Multilingual Spaces? Language Practises in English Classrooms tillsammans med två skolor i Värmland och Söderkullaskolan i Malmö.


För att ge er ett intressant smakprov från de olika sessionerna kan vi berätta om ett forskningsprojekt vid Umeå universitet som har studerat betygen i moderna språk från årskurs 6 till steg 4 på gymnasiet och vad som påverkar utfallet. Forskarna använde en databas med över 160 000 elevers data och valde ut 17 variabler som t ex kön, föräldrars utbildningsbakgrund, språkbakgrund, storstadsskola eller landsbygd, födelsedatum, hemspråk mfl.


Några resultat:

Flickor presterar högre betyg än pojkar.
Franska ger ofta ett lägre betyg än du studerar annat modernt språk.
Att studera många språk leder ofta till högre betyg.
Det är fördelaktigt att vara född sent på året, okt - dec.

Det sistnämnda förvånade så klart oss alla till en början, och det finns inget entydigt svar på varför. I många andra studier, t ex när det gäller idrott så har det visat sig vara en klar fördel att vara född tidigt på året.

En annan föreläsning från ett projekt vid Stockholms universitet handlade om utformning av muntliga uppgifter i språk. Vi presenterades för Ellis modell för uppgiftskonstruktion som vi tror kan vara användbar för alla språklärare. Vi passade på att tipsa projektets forskare om de chattprov som genomförs i spanska på Fäladsgården, som ligger mycket i linje med deras idéer.






Mvh

Andreas och Karin


















söndag 8 april 2018

Fotspor




När vi lärare varierar vårt undervisningssätt och tänker om, blir det ofta bättre. Vi är mer medvetna idag om att skapa kreativa lärmiljöer och att våra ungdomar behöver röra mer på sig. Appen Fotspor har allt detta! 
Genom vårt Erasmusprojekt DIDLE har jag lärt känna den norska appen Fotspor. Appen är framtagen av Nasjonalt senter for mat, helse og fysisk aktivitet i Norge. Med Fotspor kan du göra olika typer av vandringar och dela med dina elever. Fotspor är gratis och består av en webbsida och en app. Du skapar din tur på webben och följer den sedan i din mobil eller IPAD. Appen har fyra olika typer av vandringar, vilket gör att en kreativ person kan skapa lärandemiljöer i alla skolans ämne. Du behöver en devise med GPS-funktionen påslagen, men ingen datatrafik

På Fäladsgården har vi redan använt Fotspor på olika sätt både med elever och personal. 
Det finns fyra olika typer av Fotsporvandringar. 

Natursti: perfekt vandring då eleverna måste läsa kartan och ta sig till olika platser i rätt ordning. Först när du står på din post du har letat upp, så aktiveras nästa post på kartan.

Skattejakt: I denna vandring ger du elever ledtrådar som de ska hitta. Det är först när de hittat rätt som posten aktiveras. Jag gjorde en runda med hjälp av en bok Mördarens apa, och hittade ställen i Lund som jag kopplade ihop med platser i boken.

Åpne Poster är en fiktiv vandring i klassrummet. Man kan då lära sig att hitta i Paris eller London.  Alla poster är synliga och läraren lägger passande ljudfiler/bilder/texter  på tex franska eller engelska om olika platser i staden. Sedan gör eleverna en virtuell vandring. 

Historisk vandring visar alla poster på kartan, men innehållet i dem kommer inte fram förrän du går till posten.

Jag kan hitta hur många användningsområden som helst, kopplat till de flesta skolämnen.

Svenska: Använd en bok, som du vill få eleverna intresserade av att läsa.
Idrott och hälsa: Orientering där det inte går att hoppa över en kontroll
Biologi : växter och djur live utomhus
Historia: Slaget i Lund uppe på St Hans backar och vid Monumentet
Engelska: Vandringar i engelsktalande städer
Moderna språk: vandringar i Paris, Berlin, Madrid

Ja! Är du sugen på att testa så ligger det en runda uppe på Norra Fäladen med start framför St Hans gården. Vandringen heter Lärstig på Norr Öster/väster. Går du den rundan, lär du dig mer om vad som händer på de olika förskolorna och skolorna upp på Norr. Vill du testa att göra en egen, ligger länken till webbsidan här. Fotspor

Jeanette Rådh


fredag 30 mars 2018

Med kommunikation i fokus - chattprov i grupp

Lite av loven ägnas av några av oss till bedömning av elevernas senaste uppgifter. För de elever som ha spanska som språkval i årskurs åtta innebär det att de får sina chattprov kommenterade. Bakgrunden till chattproven är egentligen den aspekt i bedömningsmatrisen som talar om för oss lärare att vi ska bedöma elevernas förmåga att skriftligt interagera på målspråket; en förmåga vi tycker oss lättast överblicka i ett uppspelningsbart chattprov.

Det är bakgrunden, som sagt, och anledningen till att vi började med chattprov för fem år sedan, men sedan dess har vi fått många andra anledningar att fortsätta. Chattprovet är det prov eleverna ber ska återkomma och som så gott som alla elever beskriver som sitt roligaste prov.

För att förbereda sig inför provet planerar eleverna i grupp händelser som äger rum kring någon av de traditionella högtiderna i den spansktalande världen. Kanske firar de De dödas dag i Mexico eller går på La Tomatina i Buñol. Händelserna som de kommer fram till i grupp tänker de ut som en typ av pjäs där de alla har olika roller. Dessa roller skriver sedan före- och efterdagbok till högtiderna för att öva sig på att formulera sig kring händelserna. När de kommer till chattprovet gör de det i sina roller och sitter i tvärgrupper. De har då olika typer av händelser att berätta för varandra och kommer därmed igång med sin skriftliga interaktion.

I nästan alla tvärgrupper upplever vi det som att eleverna hittar trygghet och kommer igång med hjälp av de planerade händelserna under festerna. Ganska ofta glöms de dock bort efter en stund och spontana och roliga diskussioner på spanska uppstår om alltifrån musik- och matsmak till planer för framtiden och beskrivningar av resor. Det är i de ögonblicken proven får vingar och eleverna börjar fnissa och skriva fortare. Språket bär! På riktigt! Det är lika häftigt varje år att se hur tiden rinner iväg för dem under de femtio minuter de har på sig. Innan de sätter sig tror många av eleverna att inte kommer att ha något kvar att skriva om efter fem minuter, men i verkligheten måste nästan alla grupper avbrytas. Förvåningen är alltid stor när man säger att tiden är ute och elevernas egen bedömning är att det har gått en kvart.

Som lärare i ett kommunikativt ämne är det roligt att se att alla bedömda uppgifter inte måste ske individuellt. När man ska bedöma förmåga att kommunicera är det naturligt att det är just det eleverna får göra. De visar prov på olika typer av färdigheter. Några tar den drivande rollen och frågar och sammanfattar, andra broderar ut och är duktiga på att komma med stödjande kommentarer. Några får mycket stöd av de andras repliker, medan andra kommer med mer självständiga inlägg. Att ett av våra mer populära sätt att visa vad man kan också ger oss lärare tydliga belägg för elevernas språkliga strykor stärker vår vilja att tänka nytt och fundera över alternativ till traditionella redovisningsmetoder.




måndag 12 mars 2018

Skola för alla?

Jag lyssnade igår på tre korta radioreportage av Katarina Gunnarsson från SR Studio Ett. Temat var kunskapssyn och betygskriterier. Vi pedagoger kan nog alla känna igen problematiken med att konkretisera kunskapskraven.  I programmen kommer både utbildningsminister Fridolin, verksamma lärare och forskare och uppgivna föräldrar till tals.

Här följer ett axplock ur programmen:
Läraren Isak Skogstad är kritisk till betygsmatriserna. Han menar att de är omöjliga att tolka när det ibland bara skiljer på något ord och de värdeord som används är väldigt abstrakta. Tolkningarna kommer oundvikligen bli olika. Vi får ett likvärdighetsproblem.

Mats Ekholm, professor i pedagogik vid Karlstads universitet, nyanserar bilden av kunskapssynen lite grann och säger att många föräldrar har gått i en skola där vi hade överbetonat värdet av “vetskap”. Idag är det andra förmågor som blivit viktigare. Faktakunskaper är en viktig bas, men för att kunna ta ställning och se samband så behöver man idag kunna göra en orsak-verkan-analys. Kunskapssynen har förändrats rejält över tid och idag ställs helt andra krav på de kunskaper och förmågor vi behöver utrustas med som redskap för att hantera världen.

En förälder beskriver att hon konstant hjälpt och stöttat sitt barn i olika uppgifter och vid ett tillfälle faktiskt löst situationen genom att göra uppgiften själv. Hon är docent i socialt arbete och har disputerat. Trots sin akademiska bakgrund nådde hon aldrig högre än betyget D på uppgiften hon lämnade in, vilket hon skäms lite över!

En annan förälder ger exempel på frågor och uppgifter som deras 12-årige son fick i läxa:
Resonera om en kvinnas otrohet i en novell utifrån sex olika moralfilosofiska perspektiv.
Hur har magnetism påverkat världsutvecklingen?
Inta olika perspektiv på hur mediala strukturer är uppbyggda.


Ur ett inkluderingsperspektiv är ju bilden som målas upp naturligtvis inte bra. Elever med välutbildade föräldrar har ett försprång då de kan få mer hjälp hemma, medan elever som kanske är nyanlända eller har föräldrar som saknar möjlighet att hjälpa sina barn med skolarbete missgynnas. Det blir inte en likvärdig skola för alla.
Fridolin bekräftar detta när han säger att många läxor skickas hem trots att de inte borde skickas hem.

Jag tänker att vi alla känner igen oss i bilden som beskrivs. Förändring av ett betygssytem är dock inget som sker omedelbart. Fridolin meddelar att det ska tillsättas en utredning om förtydligande av betygskriterierna. Tills dess får vi försöka stötta våra elever så gott vi kan.

Hur ska det gå till undrar vän av ordning?

Genom att vara tydliga i de uppgifter vi delar ut.  
Dela endast ut läxor som är repetition av det vi arbetat med på lektionerna.
Visa elevexempel så eleverna tydligare kan se exempel på lösningar av den uppgift de håller på med. Här ges också möjlighet att diskutera olika kvalitetsnivåer och belysa skillnader i kvalitet.
Kan vi lägga en kolumn bredvid kunskapskraven med en kort text som beskriver ett konkret exempel på en arbetsuppgift där man visar upp respektive krav?

Vill du lyssna till hela reportagen finns de på följande länk: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=8981&artikel=6900005

Det kan vara värt 30 minuter!

/Andreas H

tisdag 6 mars 2018

Ny lärmiljö i praktiken


Nu börjar våra elever använda sig av de nya lärmiljöerna. Här i sal 30 där en grupp elever från årskurs åtta får en tillfälligt hemklassrum under tre dagar där de under projektsamarbetet med ESS arbetar med att programmera modeller av protoner som i 96% av ljusets hastighet färdas mot en roterande skiva av wolframsten. 
Skärmarna fungerar både som ljuddämpare, avskärmning och whiteboard. Ståbordet och sittpuffen blir sköna och omväxlande arbetsplatser i ett projekt som innebär arbete nästan uteslutande framför dataskärmen. 






torsdag 8 februari 2018

Vad gör mediet med våra tankar?


Just nu på Fäladsgården bekantar sig alla våra nior med den svenska litteraturhistorien på olika sätt. Vi pratar om ett antal välkända svenska författare och läser texter som de skrivit. Vi tittar på genrer, rimställningar och symboler i texterna. Allra mest pratar vi emellertid om tiden som författarens levde i och hur det påverkar vad de skrev och hur de skrev. Genom att prata om levnadsförhållanden från 1700-talet och framåt och hur de påverkar sättet att tänka får många elever många aha-upplevelser. Vi funderar på hurdant Sverige var när det var ett land som många människor utvandrade ifrån, vi tänker på vad det gör med ett samhälle när det är tillåtet med våldtäkt inom äktenskapet, och vi funderar på hur det påverkar ens tankar att leva under något av Världskrigen. 

Arbetet med litteraturhistorien ska avslutas med ett prov där eleverna får texter av de olika författarna och med hjälp av språket, genren och innehållet i texten ska gissa sig till vem som kan ha skrivit texten. Motiveringen är i sammanhanget naturligtvis viktigare är namnet på författaren. 

Innan vi har kommit så långt ska eleverna lämna in en film av ”draw-my-life”- typ. Eleverna ska tänka sig in i huvudet på någon av de kända litterära karaktärer som finns bland författarnas alster. Filmen är ett berättande i första person och sättet att berätta historien är hämtat från deras egen medieverklighet. Bland de you-tubers som har många följare är det mycket vanligt att presentera sig själv och sitt liv genom att bjuda på en ritad berättelse för att förklara var man befinner sig i livet.  Formen är alltså mer välbekant för dem än för många i en äldre generation, och för många är det ett självklart sätt att återberätta ett liv.





När de karaktärerna man ska berätta om har levt i en annan tid och verklighet, med andra tankemönster och möjligheter att förmedla sina tankar och känslor, uppstår intressanta tankar kring hur tankesätt påverkas av ens möjligheter att förmedla dem. Krockarna mellan tiden vi lever i nu med dess stora omfång av kanaler ut i världen och den mer begränsade värld de litterära karaktärerna levde i blir tydliga. Frågor om hur de hade berättat om sig själva inför en stor publik uppstår och sällan blir det så tydligt som då att det historiska och kulturella sammanhanget påverkar det som skrivs och tänks. 

Att några av de författare som har påverkat hur vi ser på tiden de levde i är något som är viktigt att fundera kring. Än viktigare är det naturligtvis att inse att den litteraturhistoria och de sammanhang vi diskuterar inte är något som bara hör till en enskild epok eller ett avslutat skede. Hur och vad vi tänker är avhängigt de informationskanaler vi väljer. I en tid när alltfler inte bara konsumerar olika typer av media utan också deltar som producenter blir diskussionen om demokrati och källkritik viktigare än någonsin. 

Det är mycket spännande att få var med om fusionen mellan ett äldre innehåll och en nyare form, och ett privilegium att själv tvingas till att fundera över de riktigt stora frågorna kring sin egen verklighetsuppfattning, identitet och utveckling. 

onsdag 7 februari 2018

Lathund för internationella digitala samarbeten



Lathund för internationella digitala samarbeten

Engagemanget bland elever är alltid större när vi möter riktiga mottagare. Detta är något alla lärare på Fäladsgården strävar efter. Är du intresserad av att starta internationella samarbeten, så kommer här en väl utprovad arbetsmetod baserad på forskning i digitala möten.

Lathund för digitala möten

I planeringsfasen bör man som lärare tänka på att dela upp arbetet i två olika delar;

En asynkron del; dvs uppgifter man gör i klassen när det passar, samt en synkron del; dvs uppgifter vi gör tillsammans med vår vänklass vid samma tidpunkt. Dessa två olika typer av möten behöver planeras väl för att fungera optimalt. 

I DIDLE-projektet, som beskrivs i tidigare blogginlägg, har vi hittat en välfungerande arbetsmodell. 
Steg 1-3 har fokus på att eleverna lär känna varandra. Detta arbete sker helt asynkront.

  1. Eleverna spelar in små korta filmer där de presenterar sig, berättar om en svensk kändis samt vad de känner till om sin vänklass land, språk och kultur. De får samma material av sin vänklass. 
  2. Nästa steg talar de in tungvrickare och skickar till varandra. Dessa frambringade många spontana skratt när Fäladsgårdens elever lyssnade och testade: Prova själv! Fem flade flødeboller på et fladt flødebolle-fad eller Ibsens ripsbusker og andre buskevekster.
  3. Efter det ska de lära känna varandras städer. Eleverna använder GPS-appen Fotspor för att göra geografiska rundor till varandra. Fäladsgårdens elever gick runt i centrala Lund och lärde sig bland annat att Vita Huset i Washington D.C är en förebild för Universitetshuset i Lundagård, och detta lärde de sig av de norska eleverna på norska.
Nu är det dags för ett första synkront möte.
Mötet blir spännande och samtalen flyter på mycket bättre efter att de har sett varandras presentationer, kändisar, städer och lyssnat på varandras språk.

Nu till nästa del i arbetet, som sker asynkront. Här är litteraturen i fokus.Vi väljer en roman som finns på båda ländernas språk och läser romanen eller ett utdrag av den. Ibland tittar vi närmare på varandras språk i ett kapitel, ibland är det inte aktuellt.

När boken är utläst väljer elevernas en karaktär i boken och börjar skriva sin egen berättelse ur sin karaktärs perspektiv. Detta är en mycket populär genre bland ungdomar sk. fanfiction. Eleverna skriver och delar sina texter i google dokument.

När deras fanfiction-berättelser är färdigskrivna, så delar eleverna sina fanfiction-texter med sin vängrupp i det andra landet och de börjar läsa varandras berättelser. Att läsa på ett annat språk är svårt, men de känner väl till historien och har själv skrivit en egen fanfiction, så med hjälp och stöd av varandra, så tar de sig igenom textmassan.
Nu är det dags för det andra synkrona mötet
En elev är redaktör och en annan sekreterare i varje land. Via chatten på google dokument, , Snapchat och appear.in diskuterar de fram vilka delar de vill behålla och vilka de vill stryka och skriver sedan ihop sina texter till en ny helhet. Imponerande färdighet! I detta möte blir det mycket fokus på ord och formuleringar, för att det finns ett behov av detta.
När ni har kommit så här långt i ert internationella samarbete har eleverna redan lagt till varandra på Snapchat och Instagram och fortsätter sin konversation där.


Jeanette Rådh

Internationellt samarbete med digitala verktyg

DIDLE
Årskurs 7 på Fäladsgården deltar  i ett digitalt projekt DIDLE, som står för Development of Innovative Digital Learnings solutions for transnational language and culture education.

Vi rustar våra elever för framtiden och  lär dem att kommunicera professionellt via digitala hjälpmedel. Språkprojektet är ett Erasmusprojekt och Fäladsgårdens elever har under två år samarbetat med elever i Danmark och Norge samt forskare på högskolan i Vestlandet i Norge och Norden i skolan, en digital plattform för nordiska språk.  Projektgruppen har tagit fram och kontinuerligt reviderat olika steg i en kommunikationsmodell för att optimera samtalen mellan elever som inte känner varandra och inte pratar samma språk.

Vi har provat olika digitala verktyg under två år och fastnat för ett verktyg Appeair.in. Appear.in är ett norskt verktyg där du kan chatta med fyra olika personer samtidigt. Du, som lärare, behöver inte ordna med inloggningar till alla elever utan skapar en länk och ger den till de personer som ska prata med varandra. Appear.in håller hög kvalitet både ljud- och bildmässigt. Du kan ansluta dig direkt i webbläsaren eller i appen.

Vi har haft många goda skratt under resans gång för trots att vi arbetar med digital natives, våra ungdomar, så behöver de mycket stöd i en digital kommunikationssituation. Som lärare är man oftast för upptagen i klassrummet för att ha tid att fördjupa sig i hur elevernas chattkommunikation ser ut. I DIDLE-projektet har jag haft 2-4 forskare i klassrummet som har studerat elevernas synkrona videochattmöten. De har suttit ner hos elever och lyssnat på hela deras samtal. Deras iakttagelser och våra samtal under projektet har lett till ett bättre arbetssätt för eleverna i synkrona chattsituationer. I början av projektet kände sig eleverna osäkra i sina digitala möten, och deras möten blev mycket korta. I förra veckan fick två elever erfara att ett möte på Appear.in bara kan hålla på i 20 minuter, sedan tar mötestiden slut. Eleverna addade varandra snabbt på Snapchat och fortsatte sin kommunikation där efter lektionen.

I nästa blogginlägg ska jag berätta mer vad vi har arbetat med i våra internationella samarbeten.
Jeanette Rådh


måndag 5 februari 2018

Nya lärmiljöer...

Efter en lång tids planering och teoretiskt diskuterande, poddande och inspirationssökande har vi nu äntligen fått möjlighet att konkretisera några av våra idéer och började denna termin med att inreda 2 nya klassrum samt ett grupprum. Vi har även köpt in en del material och möbler som vi placerat ut i andra salar. Vi ville för allas skull få känslan av förändring och att det sker på riktigt så därför fokuserade vi på dessa salar.            


De målades om strax innan jul och är nu nyinredda. Känslan av förändring speciellt i den sal där vi bytte ut de traditionella bänkarna till runda bord och trots drygt 30 sittplatser för eleverna skapas en känsla av rymd och hemtrevnad. Det är en fin och härlig känsla att få skapa förutsättningar för den kreativa lärmiljö vi strävar efter och det är inspirerande och kul att höra elevernas och lärarnas positiva tillrop och att det faktiskt gör stor skillnad hur salarna ser ut. En annan viktig aspekt som blir tydlig i samtalet med elever är att de känner sig sedda och ompysslade på ett sätt som också bidrar till en större trivsel i skolan.

onsdag 1 november 2017

CanSat - En satellit på burk

Var på en riktigt bra tvådagars kurs som skulle resultera i en burk med sensorer som kan kastas ner från ett högt hus eller släppas från en ballong eller drönare. All data från burken skall loggas i realtid på datorn så kommunikation mellan burk och dator måste lösas.
Kursen hölls av personer från NAROM som är ett norskt utbildningsställe för rymden. De håller också i det nordiska samarbetet för projektet CanSat som är en Europeisk tävling för högstadie, gymnasieelever i Europa. Kursen var helt avgiftsfri och hölls på Tom Tits i Södertälje. Vilket inspirerande ställe att ha en sådan kurs på.


Vi fick löda på motstånd, kondensatorer, olika sensorer och ett kommunikations chip på ett kort som sedan kan sättas ovanpå ett vanligt Arduinokort. Arduinokortet behöver sedan programmeras för att kunna få mätdata från sensorer och sedan kunna skicka detta vidare till datorn för analys.
Skärmavbild 2017-11-01 kl. 18.35.21.png


Allt detta gick bra och var riktigt roligt. Visst uppstår många problem men det löses efterhand.


Skärmavbild 2017-11-01 kl. 18.35.02.png
Här en stolt byggare av burksatelliten som straxt skall kastas ut från fjärde våningen!


Kursen kombinerar både det praktiska byggandet med programmeringen av Arduino kortet. Men vad skall man mer kunna göra?
På det här sättet kan man själv tillverka olika sensorer som man kan använda sig av i olika skolämnen.
Genom att använda en höjdmätare kan man få fallhastighet i fysiken. Kombinera olika värden som man senare skall analysera som exempel temperatur kopplat till solljus.
Väderstation som lägger ut värden på internet! Mätningar av luftens gaser beroende på vilka sensorer man har.
Mäta avstånd mellan två stationer genom att använda sig av en accelerometer för att åka sträckan med tåg. Detta kräver mer matematik och passar bra som utmanande uppgift i gymnasiet.
Genom att kortet bara kan hantera ettor och nollor så är det perfekt att introducera det binära talsystemet och då likheter och skillnader mot vårt vanliga decimala talsystem.


Det skulle vara roligt att få en grupp elever att samarbeta i ett bygge av en sådan här burksatellit och sedan få möjlighet att vara med i tävlingen. Då får gruppen åka till Norge för att mäta sin burk mot andra i norden. Har man en bra burk så kan man sedan få åka ut till något annat land och tävla mot europeiska lag. Men det viktigaste är ändå gruppen som måste samarbeta i planering, bygge, testningar och programmering för att få en så bra burk som möjlig.


Mycket nöjd kursdeltagare

Anders

Skolforum 2017 i Stockholm

När jag ändå skulle upp till Södertälje på en teknik kurs så passade jag på att gå en dag till Skolforum i Stockholm.
Mässan var inte så stor som den brukade vara tidigare och inte heller så många utställare. Antar att SETT Syd har tagit en del utställare som var samtidigt i tiden fast i Malmö.
De två föreläsningarna som jag gick på var desto bättre!

Först ut var Mikael Tymald som berättade och visade hur han introducerar programmering i matematiken och hur man kan göra gemensama projekt med andra ämnen.
Tanken är att man skall ganska snabbt göra ett spel och där kommer man att behöva kunskaper i koordinatsystem för att placera ut de bilder som skall finnas med i spelet. För att kunna räkna ut avstånd mellan olika bilder behövs kunskap om Pythagoras sats. För att kunna spela spelet behövs ju en handkontroll och den gör man sjäv i tekniken och använder ett MakeyMakey kort. Här kan även bilden komma in för design av handkontrollen.
Så tänket var att använd programmeringen från matematiken som hjälp i andra ämnen. Finns det uppgifter som behöver lösas i NO eller SO så be matematiken om hjälp för beräkningar eller simuleringar.
Han har även gett ut en bok som förklarar hur man gör och har en webbsida där all programmering sker så kan kan göra detta på vilken device som helst.
En del av pedagogiken är att inte visa för mycket så att eleverna behöver hjälpa varandra och att han visar upp kod och program som eleverna i gruppen har gjort för att diskutera olika lösningar av programmeringsproblem.

Nästa var Patrik Gustavsson som pratade om hur man får bra klassrumsdiskussioner genom att använda rika problem och någon form av mentometerknappar.
Genom att först ställa en fråga som eleverna enskilt skall ta ställning till för att sedan låta eleverna diskutera detta i små grupper där alla skall kunna föra gruppens talan och sedan ha en klassrumsdiskussion. Han har forskat på hur man tar fram bra frågeställningar för diskussionen samt att titta på olika sätt att ställa frågorna på. Bra är om det finns flera giltiga alternativ till frågan och att eleven måste själv motivera varför den valt sitt alternativ. Jämför med Magnus och Brasse där en skall bort. Genom att ha dessa alternativ så får man automatiskt en matematisk diskussion inom olika begrepp i ämnet.
Här finns en förbättringspotential för de digitala läroböckerna att inte bara ha frågor och svar utan en uppsättning av dessa frågor som läraren ha tillgång till och kan ta fram vid behov.

Detta är något som jag tycker att vi kan hjälpas åt på skolan och utveckla.

tisdag 29 augusti 2017

Alla våra språk

Läsåret 2017/2018 tar Fäladsgårdens engelsklärare, i samarbete med Engelska institutionen vid Lunds Universitet, steget in i ett forskningsprojekt med titeln "Flerspråkiga praktiker- en resurs i engelskundervisningen?". Bakgrunden är kort att vi kanske ska utmana våra  traditioner och föreställningar om  hur vi kommunicerar med eleverna på våra lektioner och hur språket används i våra läromedel och övrigt material. Nästan uteslutande använder vi svenska när engelskan inte räcker till. Helt naturligt när våra lärare till övervägande del talar just svenska. Men kan det vara så att våra elever med andra modersmål missgynnas av denna praktik och hur kan man utnyttja flerspråkigheten bättre?

På Fäladsgården talas omkring 25 olika språk och det är det som gör vår skola intressant för forskarna. Det som gör det hela extra intressant är att projektet anknyter till vårt arbete för att inkludera alla elever.

Vi har även noterat att när det gäller resultaten på nationella proven i både årskurs 6 och 9 så kan man se ett visst samband mellan elevernas modersmål och deras resultat på nationella proven i engelska.
Förhoppningsvis kan vi genom deltagandet i projektet få nya kunskaper och metoder för att ytterligare stärka inkluderingen och undervisningen så vi kan lyfta de elever som kämpar med språket. Lärdomarna från projektet kommer att bli användbara för lärare även i moderna språk.

Om du vill läsa mer om forskningsprojektet hittar du ytterligare information här.

/Andreas

fredag 18 augusti 2017

Teknikkonferens hos Teknikföretagen

Vad vet elever om tekniska yrken?


Teknikföretagens arbetsgivarorganisation är arrangör för denna konferens med syfte att inspirera lärare att möta framtidens utmaningar och kompetensbehov. VD Amelie von Zweigberg talar om skiftet från att företag helt på egen hand tagit fram en produkt till att man numera samarbetar om olika delar i en produkt. I en globaliserad värld är kreativiteten Sveriges styrka.

Den snabba digitaliseringen är en av de största utmaningar att möta. Alla jobb kommer att kräva digitala verktyg i någon form, alla behöver inte kunna allt i den digitala tekniken men alla behöver känna sig bekväma med den.

Hur möter vi då upp det stora och relativt nya kompetensbehov som finns och hur ska skolan arbeta för att bidra till detta? Det finns en stor efterfrågan på både kvalificerade yrkesarbetare och på ingenjörer och andra med akademisk utbildning. Alla kommer att behövas och ändå är antalet sökande till tekniska utbildningar lågt, såväl till yrkesförberedande som till högskoleförberedande. Undersökningar visar att barn och ungdomar känner till ganska få yrken, de flesta elevgrupper lyckas nämna runt 20 yrken (10-åringar) och frågar man 19-åringar kommer de inte mycket högre (23 st). Vi ställde samma fråga till våra elever i åk 7 och fick ungefär samma antal. Kunskaper om yrken måste bli bättre och elevers (och vuxnas) föreställningar om yrken inom industrin måste utmanas.
Zweigberg nämner också att underhållsyrken ofta har låg status trots goda villkor som frihet att utforma sin egen arbetssituation samt goda villkor ekonomiskt.


Tjejer och teknik


Det är också tydligt att det fortsatt är få tjejer som väljer tekniska utbildningar. Andelen kvinnor i teknikföretag ökade under 1900-talet men man ser ingen ökning de senaste 20 åren. Tittar man på på gymnasievalen ser man att tjejer gärna väljer naturvetenskapligt program som är helt och hållet högskoleförberedande och brett medan väldigt få väljer tekniska utbildningar.
Vad är det då som gör att tjejer intresserar sig för teknik och skiljer sig dessa anledningar från de som intresserar killar?

I de enkätsvar som Li Ljungberg från Teknikföretagen har tittat på nämner att flickor som är intresserade av teknik ofta
  • vill arbeta för att förbättra samhället
  • vill hjälpa andra människor
  • är miljöintresserade


Killars anledningar är däremot snarare att de
  • ser sig som tekniska och sportiga
  • vill jobba med programmering, utveckling och högteknologisk produktion
  • vill få en bra karriär och tjäna mycket pengar


Kan vi öka andelen tjejer till tekniska utbildningar genom att styra syftet med teknikämnet mot frågor som rör samhälle, miljö och individens villkor? Här måste vi lärare vara medvetna hur vi presenterar ämnet och olika uppgifter.
Li nämner också uppmuntran i tidig ålder, fler kvinnliga ansikten utåt samt mer marknadsföring riktad till tjejer.
Ett exempel på ett kvinnligt ansiktet som når många ungdomar är programserien Therese testar teknik där Therese Lindgren, känd och populär bloggare och systemvetare testar och visar olika tekniska produkter.


Att gå en 3 årig naturvetenskaplig utbildning utan att gå vidare är att komma in i 7Eleven träsket.

På fredagen så besökte vi IBM.

Även här så tryckte de på att elever skall få mer teknisk utbildning och då även ett fjärde år på gymnasieskolan. Man behöver inte vara högskoleutbildad för att få arbete utan det kan räcka med fyra år på gymnasiet.
Arbetet på IBM har blivit mycket mer kundcentrerat och för att lyckas snabbt med projekten använder de sig av en metod som kallas Design Thinking. I alla projektgrupper strävar man efter största möjliga diversitet av personer och detta för att få fram så många olika synsätt på ett problem eller lösningar. De använder sig då av en öppen kreativ arbetsmiljö med mycket postitlappar för att fånga idéer. Underskatta aldrig en postitlapp!


Att ta med till skolans värld är vikten av att få alla i en klass förstå att de kan bidra med idéer och att detta är mycket viktigt. Det är dåligt att två kompisar samarbetar för de är ofta för lika!
Skolan bör förmedla att många olika kompetenser är värdefulla och inte lägga någon värdering i vilka som är bäst.
Vi behöver skapa kreativa lärmiljöer där elevernas kan samarbeta på ett effektivt och konstruktivt sätt.

Metoden Design Thinking där man hela tiden följer flödet:


Vad är problemet? ⇒ Varför är det viktigt? ⇒ Fungerar det? ⇒ Hur löser vi det? ⇒ Hur gör vi en prototyp / produkt av detta? ⇒ Fungerar det? ⇒ …..(tillbaka osv)


Eftermiddagens föreläsning handlade om hur blir man kreativ? Vad har alla Nobelpristagare gemensamt? och kan man lära sig att bli kreativ?
För att kunna vara kreativ krävs tre saker.
  • Förmågor, att man kan sitt ämne
  • Resurser, att man kan testa sina idéer
  • Motivation, förmågan att vara uthållig.
För skolan så krävs mer resurser (tid, material) så att eleverna mer kan testa sina idéer och att man kan inspirera eleverna att vara uthålliga i arbetet. Viktigaste för motivationen är att man har roligt eller i alla fall känner att det är värt ansträngningen. Sedan måste det vara helt ok att misslyckas om och om igen! Flera elever med olika förutsättningar har bättre möjlighet att hitta bättre lösningar än de grupper som är lika.
Mycket viktigt att lyfta fram allas olika lösningar och att alla är bra för då får man fram fler utgångspunkter för att kunna köra varvet en gång till och då hitta ännu flera lösningar!

Anders och Lars