Likabehandlingsplan 2.0

Likabehandlingsplanen ska vara väl känd för alla och bearbetas varje år. I år har åk 8 skapat radioprogram av sina bearbetningar.

Några smakprov:

Inspirera mera - Lärknytis

Igår (6/11) hade vi ett nytt Inspirera Mera-pass. Vi körde "lärarknytis" - inspirerande diskussioner i små grupper runt förutbestämda ämnen. Ämnena var både önskemål från kollegor och förslag från lärspridarna. För att se vad vi pratade om: klicka här.

Betyg i åk 6

Halva arbetslag åk 6 åkte iväg på Skolverkets konferens om betyg i åk 6. Målgruppen var lärare som aldrig satt betyg och  Fäladsgårdens respresentanter var  ett gäng med stor och lång erfarenhet av betygssättning. Trots det grundläggande om konsten att sätta betyg hittade jag  ett och annat  tänkvärt om det nya betygssystemet som jag här tänker delge er andra.

Det finns ett stort bedömnngsstöd på Skolverkets sida. I många ämnen finns kommentarmaterial till kunskapskraven och bedömarträning med kommenterade elevexempel. Materialet ter sig omfattande och viktigt!  Ett starkt och angeläget  önskemål är därför att det bereds tid för oss att sätta oss in i detta stöd så att vi på skolan bidrar till den likvärdiga bedömning som materialet syftar till.

Konferensledarna betonade att vi ska använda all tillgänglig information vid betygssättning. Det innebär att dokumentationen från tidiagre år blir mycket viktig. Det är inte nödvändigt att testa och bedöma alla kunskapskrav varje termin. Det man inte arbetat med bortser man från vid betygssättningen. Efter första terminen i sexan bör emellertid allt ha behandlats! För oss innebär detta att våra kollegor på Lovisa och Svenshög måste dokumentera noga så att vi kan sätta betyg redan efter några månader.

En prestation närmare bedömningstillfället i tid bör väga tyngre än något som gjorts tidigare. Det vi ser i sexan kan med andra ord upphäva det som tidigare bedömningar beskriver.

Vidare klargjordes att olika delar av det centrala innehållet väger olika tungt. Om man arbetat mycket med en del bör den delens bedömning väga tyngre i betygssättningen. Det betyder att det inte endast är kvantitet, antal aspekter som är uppfyllda för ett visst betygssteg ("till övervägande del"), som avgör, utan det finns ett mått av kvalitet också. Man måste  verkligen tränga in i vad bedömningsaspekten innebär. Det gavs en tydlig bild som hjälpte mig att förstå detta;  Om du ser en person  glida över ribban på 2.30 vid ett tillf'älle kan du dra slutsatsen att detta är en god höjdhoppare. Det räcker med ett tillfälle för att konstatera detta. Om du däremot ser en person som efter några öl på krogen en sen lördagkväll träffar darttavlans mitt en gång, vill du antagligen se detta fler gånger för att dra slutsatsen att detta inte är en slump utan att det verkligen rör sig om en skicklig pilkastare. Använd bilden på de olika bedömningsaspekterna i dina ämnen.! I mina funkar den för att avgöra om detta handlar om en förmåga som det räcker att jag ser vid något tillfälle eller om det är en förmåga som jag vill se flera gånger för att vara säker på hur jag ska bedöma den.

Detta är ett axplock av vad jag hörde. Mycket var gammalt och beprövat, annat inte så gammalt men fullt bekräftande för hur vi arbetar på Fäladsgården t.ex. med pedagogiska planeringar och dokumentation.

/Cristina

Ego-googla och sköt om din googlehygien!

Troed Troedsson

Svindlande tanke - ska jag sköta om min google-hygien? Och är inte tidshorisonten längre? Behöver vi inte prata 1842 eller Lgr69? Nej, paradigmskiftet kom någon gång mellan 1990 och 2012, svindlande tanke nr 2!

Idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, kommunikation- och informationsteknik, eller? Nej visst ja, vi ska inte dela upp världen som vi brukar, vi ska istället se helheterna och nyttja just den möjligheten i skolan att samordna, se förbi gränserna, jobba i samtiden och blicka utåt. Är rutschemat ett av de största hoten i skolan? Eller är det hemmafrun?

Kommer ni ihåg Henrik Widaeus bild på hemmafrun som drömde sig framåt i tiden?

Dr Aron R. Noonberg

Frun som såg teknikens möjligheter att enkelt och bekvämt kunna spola av vardagsrummet när allt var framtidens material i plast. Men vad är felet?
Hemmafrun!
Skulle inte hon ändras? Vi ändras med samhällets utveckling.

Hur många hemmafruar har vi skolans organisation?

Troed Troedsson

I skolan är kunskap = information, njaa. SÅ enkelt är det faktiskt inte, vi vet att kunskap är betydligt mer än information och att det istället är förmågor som räknas. Men vilka? Jo de som är beskrivna i läroplanen, men läser vi texterna med hemmafruns glasögon?

Fundera över Troeds definition på förståelse. För mig blir iallafall de höga kunskapskraven i kursplanerna mer begripliga om man ser framtidens kompetensbehov på det sättet.

Vi lever här och nu och information är gratis och finns i all oändlighet. Det gäller att ta hand om den och kunna bruka den på bästa sätt. Skolans viktigaste uppdrag har alltid och är fortfarande att förbereda ungdomarna till rätt kompetens, den kompetens som behövs i arbetslivet. Men vilken typ av kompetens skiftar med samhällets utveckling!


Tre kolumner, tre olika beskrivningar av vårt samhälle.

Troed Troedsson

Var är du? Var är vi vuxna på Fäladsgården? Var är våra elever?

I det samhället behöver vi nog se om vår google-hygien, mata den med det vi vill, lära oss att ha äkta kommunikation och inse att dagens "sharing is caring" är betydligt mer generöst och humanitärt än gårdagens copyright!

Börja redan idag:
Steg 1 - Börja! (bestäm dig för 5 saker du SKA göra med eleverna som leder mot vår vision)
Steg 2 - Fortsätt! (bestäm dig för 5 saker som är riktigt bra som du gör redan idag och som du vill fortsätta med)
Steg 3 - Sluta! (plocka fram 5 saker som inte behövs längre och sluta göra dem)
Känns det fortfarande lite skrämmande? Använd då Elza Dunkels frågelåda för oss vuxna.

En givande eftermiddag som ni förstår. En eftermiddag med ett antal seminarieledare fördelade på 4 tema:

• Pedagogisk dokumentation
• Synliggöra lärandet
• Ledarskap
• Viktigt och på riktigt

Därefter föreläsning av Elza Dunkel - ungdomskultur (hennes avhandling"Bridging the distance" om ungas nätkulturer och avslutningsvis ett antal sanningar levererade, eller som Ingrid skrev på Fejan: The man with the answers - Troed Troedsson.

Den viktigaste tanken jag tar med mig är: Varför har vi inte fartkameror på våra elever istället för posititionsangivelser? Varför kan vi inte bara få arbeta formativt?

Men tack o lov, för så här är det, Ingrids inlägg på Twitter:

/Viveca

ELS Äppeljuice 2.0

I skrivandets stund är det inte riktigt säkert om det blir Äppeljuice 2.0 eller Stöldmärkt som blir namnet på Fäladsgårdens nya elevgrupp. Den omröstningen pågår just nu på deras facebookgrupp som elever från Fäladsgården delar med elever från Tunaskolan och Gunnesboskolan. Än så länge heter facebookgruppen Elevlärspridarna i Lund och den har 28 medlemmar.

På gruppens facebook finns förutom den pågående namnröstningen:

• inbjudan till Kick-off den 27 september på Polhemskolan,
• en film med en liten kille som spelar ukulele,

• en film av och om Tunaskolans elever,
• en film av och om Fäladsgårdens elever,
• en prezi med ett kick-off-uppdrag Uppdrag En dag med min dator,
• åtta korta filmer med titeln "En dag med min dator"
• och en enkät.

Länkar till "En dag med min dator"-filmer
En dag med min dator
En dag med min dator

LLL konferensen 2012

-->

Här kommer ett hopplock av snabba tankar och intryck från mig som varit iväg på LLL.

Palle Lundberg Stadsdirektör i Helsingborg Utsågs till Årets chef 2009 ”För att han på ett framgångsrikt sätt lyft den kommunala verksamheten och förändrat bilden av Botkyrka. Palle Lundberg sätter upp tydliga mål och får genom sitt engagerade och energiska ledarskap med sig medarbetarna på vägen”. Bl a pratade han om att tänja gränser och att våga.

Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, pratade om ”Hjärnan vill ha roligt"

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa alla problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka” A. Einstein

Vad är det som är svårt med matte? … kan vi lösa det genetiskt? Kan faktiskt vara så!!

DNA påverkas av miljön – och tvärtom

Epigenetik är den del av genetiken som behandlar ärftliga men reversibla förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Prefixet epi kommer av grekiskans επί vilket betyder på, och syftar till att förändringarna sker utanför själva DNA-sekvensen. I multicellulära organismer utvecklas flera olika celltyper som ger upphov till olika vävnader och organ. Denna differentiering till olika celltyper sker genom att gener stängs av eller sätts på. När en differentierad cell sedan delar sig, bibehålls genuttrycket i dottercellerna, så kallad epigenetisk nedärvning. Epigenetiska mekanismer påverkas av faktorer såsom ålder, kemikalier, droger och diet.

Trevor Dolan, forskare på SU, pratar om vad som i hans ögon är de fyra viktigaste delarna som kännetecknar framgångsrik skolutveckling:

·      Rektors ledarskap

·      Höga förväntningar

·      Lärarsamverkan

·      …åsså formativ bedömning

Pratar om att forskare idag har visat att höger-vänster hjärnhalvan ÄR EN MYT!!!

Fler myter som han avslöjade:

·      vi använder bara 10% av vår hjärnkapacitet.

·      Inlärningsstilar är också en myt.

Dolan var mycket kritisk till svensk skolforskning beroende på att svenska skolforskare inte är intresserad av samarbete med hjärnforskare

Ignaz Semmelweis: Semmelweis reflex= en reflexmässig avvisande av ny kunskap som inte passar in i våra accepterande normer, tron eller paradigmen.

”2,8 miljardersatsningen på matematik är fullkomligt bortkastad, det vågar jag sätta en årslön på!!!”

Aktivera varje elev under en lektion

Han avslutade sin framställan med hur vi skulle få en bättre skola

·      Skapa en miljö som gagnar risktagande. Det är aldrig fel att svara fel

·      Använd och uppmuntra misstag. Låt eleverna själva lösa problem.

·      Kontinuerlig feedback till eleverna och lärare.

·      Flexibilitet och mångfald vid val av undervisningsmetoder

·      Informera elever om hjärnhälsa (mat, sömn, motion, utmana hjärnan)

·      Informera elever om hjärnans plasticitet och hur de kan själva kan påverka  sin kognitiv och intellektuell utveckling.

·      Höga förväntningar. Läraren gör skillnad.

·      Samverkan inom kollegiet som fokuserar på utveckling av effektiva undervisningsmetoder.

Tomas Kroksmark pratade om ”Skola på vetenskaplig grund” (modellskolan), ”Det strechande lärandet” och ” Den sofistikerade instruktionen"

Modellskolan är namnet på ett skol- och kompetensutvecklingsprojekt som utgår från begreppen:

- En skola på vetenskaplig grund
- Forskande lärare
- Full måluppfyllelse
- Kollektiv kompetensutveckling

Läs mer på http://modellskolan.se/forskning

Det strechande lärandet som innehåller

·      Digitaliseringen

·      Googleiseringen

·      Globaliseringen

·      Didaktiska nätresurser

·      Didaktiska nätverk

·      Didaktiska moln

Skolans sjunde paradigm:

Skolan som möjliggörare

Sedan pratade han om Den sofistikerade instruktionen dvs datorspelens pedagogik. Varför är de så framgångsrika och hur kan vi använda strukturen i uppbyggnaden av spelen för att öka elevernas måluppfyllelse i skolan. Hur är de uppbyggda?

Resultat av hans forskning:

·      Episk pedagogik (vad gjorde egentligen Euklides; Newton frågade forskarna vem slänger äpplena i trädgården och det kunde ju inte forskarna där svara på)

·      Tävlingsmomentet

·      Känslan av att vara smart

·      Den sofistikerade instruktionen (de får instruktionerna utan att de vet det)

·      Intentional optimism (en pedagogisk variant där förmågan att avgränsa

innehållsliga fokus kombineras med att hela lärandesituationen genomsyras

av tanken att allt är möjligt att lära sig)

·      Anonymt teamarbete

Läs mer: Didaktisk Tidskrift, Vol 22, No. 2. 2012, s. 375-385

De två dagarna avslutades av Elisabet Nihlfors, Vetenskapsrådet ”Hur står jag bäst rustad, som ledare för en pedagogisk verksamhet, inför de utmaningar som framtidens lärande kräver?!”

Hon menar att svaret är att genom att vara/skapa

·      Tydlig

·      Synlig

·      Delaktighet

·      Fest

·      (Kultur – Struktur – Ledarskap)
/Håkan

Kollegialt lärande ger utmanande elevuppdrag!

Vilken dag - inspirationsdagen den 17 september blev!

Dagen blev en kombination av eftertanke, diskussion, inspiration, modellerande och kreativt skapande av utmanande elevuppgifter.

Lärspridarna startade med att presentera sitt förslag hur vi ska utnyttja det faktum att flera hundra nationella prov ska bedömas till att ge eleverna möjlighet att arbeta med utmanande uppdrag som går helt i linje med vår egen vision och läroplanens entreprenöriella fokus. Vårterminen delas helt enkelt in ett antal kortprojektperioder. En grupp lärare arbetar med Np, resterande del jobbar projektbaserat med eleverna.

Kort brainstorming där all personal (både pedagoger och övrig personal) var med och reflektade över hur dagens omdefinierade skola påverkar deras vardag startade dagen och var i full gång när Henrik Wideaus och Emma Rosen gjorde entré i skolans aula. Små bikupor slog i Lgr11, diskuterade skola i alla utrymmen, hittade beröringspunkter mellan ämnens centrala innehåll och började skapandet av utmanande elevuppdrag.

Snart vändes fokus framåt och Henrik startade sina tankeväckare. Vilka digitala värderingar har vi? Vad är egentligen kollegialt lärande? Vad är vitsen med formativt lärande? Ser vi vad vi tror att vi ser? Eller missar vi några gorillor? Högt och lågt, utmaningar och bekräftelse, allt beroende på var i vår pedagogiska resa vi är. En pedagogisk resa där digitala verktyg är nödvändiga men inte målet. En resa som styrs av kompetenta lärare som förstår att vara formativa, kreativa och så modiga de vågar att verkligen låta eleverna ta plats i sitt eget lärande. Att ha reellt inflytande. Snart konstaterade vi (vilket vi i och för sig även gjort tidigare) att nå de nya skolmålen utan en hög digital kompetens är omöjligt! Vi behöver vår google apps, vår Skype, våra bloggar m m, det GÅR inte annars. 

Henrik pratade mycket klokt men det jag tar med mig allra mest är bilden av puppan och larven med reflektionen: vem ser att en puppa eller en larv ska bli en vacker fjäril? Så tror jag vi ska tänka i vårt formativa förhållningssätt! Puppan finns både bland kollegor och elever!

Stödfrågor till utmanande elevuppgifter. 

Emma landade i skolan och lärarens konkreta vardag och gav oss många exempel på ämnesöverskridande projekt där digitala verktyg varit förrutsättningen för att få med eleverna i entusiasmen. Som en av lärspridarna sa: Emma visade på ett tydligt sätt hur vi ska tänka när vi skapar de utmanande uppdragen; de får inte bara bli ompaketerade elevuppgifter upphottade med i en film- eller podcastförpackning!

Efter lunch satte de verkliga arbetet igång! I smågrupper om 3-4 lärare hade vi uppgiften att skapa ett projekt som stämmer överens med projektperiodernas mål. Överallt användes Lgr11 som naturlig uppslagsbok och skam den som säger att läroplanen är en hyllvärmare! Det gäller inte på Fäladsgården! Grupperna var nyskapade för dagen och alla hjälptes vi åt med att förstå varandras centrala innehåll, vilka förmågor som ska utvecklas och metodiskt pedagogiskt formade vi elevuppdrag som kräver digital kompetens, utvecklar framtidens kompetenser men framförallt uppdrag som engagerar och berör eleverna. 

Översikt av kortprojekt med hjälp av googledocs

Det är underbart att gå runt i en skola där smågrupper av lärare bara är de proffsiga pedagoger som vi ska vara och som gemensamt hjälps åt att lyfta varandra framåt i förmågan att våga vara modig och arbeta med öppna, utmanande elevuppdrag. DET ÄR PROFFSIGT!
/Viveca