Our students are the WHY!

Tankar efter BETT 2016

Skolutveckling? Vad är det egentligen?

• Systematiskt SKA-arbete?
• Stadigt stigande meritvärden?
• Tillfredsställt näringsliv?
• Nöjda elever?

Skolutveckling för mig är ett sätt för samhället att skapa framtid. Att skapa en skola som förbereder barn och ungdomar för det arbetsliv som de själva ska vara med och vara aktiva skapare i.
Som en av föreläsarna sa: What kind of students do we need in our future society?

Jag låter Bohunt school vara den röda tråden i mitt tänk eftersom de är en skola som är mitt i denna utveckling.

Var och en av oss som arbetar i skolan; lokalvårdare, pedagoger, vaktmästare, fritidspersonal etc har ett ansvar för att forma barns och ungdomars lärmiljö så den verkligen ger eleverna möjlighet att producera kunskap. Det är en konst att skapa lärmiljöer så de inspirerar alla olika personer som vi har i våra skolor. Vi kan om vill! I´m sure! Vi ska bara flytta oss lite längre ur komfortzonen än vi är vana vid.

Blunda! Tänk er in i ett rum, ungefär stort som två klassrum. Det är lite dämpad belysning och på tre av väggarna är det projicerade kartor på Themsen. På tredje väggen en projicering av det vi ska arbeta med, vårt uppdrag. Mitt i rummet trängs ungefär 100 människor.

Panoramabild så den är lite knepig.

Öppna ögonen, såg det ut ungefär så här?

Snabbt delas ni in i tre grupper:

• Docklands
• Towern
• Themsen

Under tre snabba pass på c:a 7-8 minuter får du en snabb genomgång av

Docklands historia de senaste 100 åren (i ett hörn av rummet), kartappen på iPaden är verktyget (3D-funktionen som går att göra virtuell), därefter keynote där du ska visualisera statistik: kom på ett sätt att visa hur många människor som arbetar i Docklands! Med hjälp av förinlagda siffror i Keynote ritar vi t ex olika många fönster på olika höga byggnader. Konkret och begripligt även för mig som inte sätter statistik högst på min kompetenslista.

Inblick i en fånges vardag på Towern (bakom ett skynke), efter en kort berättelse av läraren ska vi i Garageband spela in olika sannolika ljud (skramlande nycklar, dra foten i sand, en trumma, två muggar som klickar och tillsammans skriker vi: vi want food!). Allt blir sen en film.

En lektion i varför Themsen ser ut som den gör, meandrar (i ett hörn av rummet). Igen öppnar vi kartappen, gör en print screen, plockar in bilden i bildredigeringsapp och ritar själva in var deposition och erosion är, som vi tror. Två steg bort får vi förklaringen på vad som händer i en flod (vi kanske ska ha en sådan modell kära so-kollegor ;-)

På en halvtimme har jag lärt mig massor och kommer ihåg det! Hade jag haft Stephen Heppels (en forskare som studerat lärmijöer worldwide) Learnometer hade den visat på toppnivå! Jag tänker att man skulle kunna ha liknande upplägg i början av olika projekt och ämnesöverskridande arbetsområden. Korta introduktionspass och därefter egen fördjupning på sin egen nivå i en lärmiljö som just jag lär mig bäst i.

Ovan beskrivna lektion andades:

• Acquire, (active seeking knowledge),
• Collaborate,
• Focus,
• Convey (sharing what you're learning)

Ord som återkom ständigt i flera av forskarna, rektorerna och pedagogerna berättelser under BETT-dagarna.

Vilken typ av skolutveckling ska vi satsa på? Naturligtvis den som gynnar just våra elevers lärande i ett samhälle 2016 och framåt. Det är ju därför vi har skolan! That´s WHY! Vad behöver de? Hur lär just de sig bäst? Hur flyttar vi dem ut ur sina komfortzoner så de utvecklas till de kreativa medborgare som vi önskar? Svaren tror jag ligger i:

• Make learning personal!
• Make learning REAL: Rigorous, engaging, authentic, learning!
• Make learning creative!
• Liberate the learning to mind, body and spirit!

Som vår vision redan säger. Vi har en bit kvar men vi är långt! Heja Fäladsgården!

Är det bara våra hjärnor som behöver tankevändor? Kanske men riktade på just lärmiljöerna. Ska vi prova med att utmana vad som är ett "städat klassrum"? 30 bord med tillhörande stol i räta rader och katedern längst fram vid den enda whiteboarden?

Varför inte börja med att ha alla stolar vi väggarna i travar och i lektionsstarten tar var elev en stol och sätter sig framme vid läraren för startgenomgången. När arbetet tar vid, skapar var elev/elevgrupp sitt lilla lärspace. Vi kanske inte ens behöver ha 30 bord i klassrummet? Räcker det med hälften? Plus en matta, några Fatboys och fler lärutrymmen utanför klassrummet? Tänkvärt är att de allra flesta skolorna i världen har minst 25% area till cirkulation, inte lärande... Hur har vi det? Misstänker att vi har en ännu högre siffra. MEN vi intar mer och mer av ytan till lärande! Heja!

Några tänkvärda bilder:

What make the space successful? For example:

• Whiteboards in different directions.
• Movable walls.
• Multiple screens.
• A room with no front and no back.
• Acoustic panels!
• Celebrate others!
• Höga, låga, hårda, mjuka möbler.

Allt ska finnas för vi är olika! Och måste så få vara.

Till sist några snabbtips tagna i farten:

• Oh-papper, tejp och appen Tellagami blir visuella 3D-bilder
• Spela ett dataspel, när du tycker att det är kul, gå in bakom spelet och lär dig att koda om det med hjälp av appen hopscotch
• Den bärbara mikrofonen är en svunnen tid, nu kastar vi en catchBO#

• 

  catchBo#

  Bonnie Stewart önskar exempel på våra MIK-lektioner (efter en lärande lunch tete-à-tete)!

Tillbaks till Bohunt och våra allas underbara elever, hoppas ni ser de olika instrumenten de använder :) De är nästan lika duktiga som Fäladsgårdens elever!

För Fäladsgården och Fäladsskolan i London på BETT16 /Viveca