Upphovsmän och deras uppsåt

Det finns ett nystartat intressant initiativ att det varje dag under 2016 ska komma ett konstruktivt inlägg om skola från olika håll. Det finns att följa på http://skola365.com/, och finns även på: Facebooksida: https://lnkd.in/dSR8m6C Twitterkonto: https://lnkd.in/d7JE567 Instagram: https://lnkd.in/dtNFbHp Detta inlägg kommer publiceras där 12 januari.

All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda.

Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en inrättad halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie, där samarbete med lärare i alla ämnen alltid är välkommet och ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Ibland spelar tidsaspekten, då källan skapades, större roll, ibland är det var källan publicerats som är avgörande för om den går att använda, men bakomliggande alla resonemang ligger vikten av att veta vem eller vilka som är upphovet till källan, vad de står för och hur kunniga de är inom området, och varför den har skapats.

Och det gäller inte minst även utanför skolans tillrättalagda arbetsuppgifter, då barn och ungdomar såväl som de vuxna i deras närhet översköljs av information av alla de slag och ser inlägg på alla möjliga media som sprids med raketfart och dyker upp även på de flöden du litar mest på utan att någon hunnit eller orkat granska dem. Dra gärna nytta av då något aktuellt som engagerar och skapar åsikter dyker upp i vår egen verklighet och speglas i olika media och använd er av det.

Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Jag tog fasta på att vi på vår skola, Fäladsgården åk 6-9, hade en gemensam reflektionsdag tidigt i höstas om flyktingsituationen. Reflektionsdagens syfte var att skapa förståelse för vad som ligger bakom flyktingströmmen och hur en flyktsituation kan vara, samt att försöka skapa en beredskap inför att vår skola, precis som alla andra, kommer att ta emot nyanlända och att dessa kommer bli våra klasskamrater. Dagens innehåll och upplägg blev uppskattat.

Efter det spann jag vidare på temat och lät en av mina undervisningsgrupper i svenska, åk 8, läsa "Om det var krig i Norden" av Janne Teller, vi arbetade med en del av uppgifterna från tillhörande lärarhandledning, från lilla piratförlaget. Jag skapade också några egna uppgifter där en var att enskilt hitta och välja ut en artikel, från valfritt media, som handlade om flyktingar på något vis. Denna skulle de noga läsa och granska källkritiskt. Upplägget var så här:

Den sista uppgiften i temat " Om det var krig i Norden" handlar om att försöka kritiskt granska de artiklar av olika slag som förekommit en tid om flyktingsituationen.

Vi läser gemensamt:

En privatperson (Daniel) tröttnade på folks dåliga källkritik
och diskuterar den.

Läs sedan själv följande två artiklar:

http://www.nsd.se/nyheter/falska-rykten-om-kaos-pa-flyktingtag-9546215.aspx
Nej det har inte varit slagsmål mellan tiggare och flyktingar i Malmö

Nu gäller det för dig att läsa ytterligare en artikel där du resonerar kritiskt kring källan, utifrån de olika kriterierna och vad du nu fått upp ögonen för i de ovanstående artiklarna.

Du ska försöka använda dig av termerna

Äkthet

Tid

Beroende

Tendens

på ett korrekt sätt, har du glömt eller missat det vi gick igenom på lektionen se förklaring av källkritik och dess begrepp på bibliotekssiten under fliken Källkritik

och utgå från bibliotekssitens lite enklare uppställning som du också hittar där.

I din text ska du lägga lite extra krut på ditt resonemang om upphovsmannen, så du försök få fram vem detta är, vilka åsikter hen representerar och varför den eller de som uttalat sig gör det.

På lektion diskuterade vi också att en tidning, eller webbplats kunde vara den som är upphovsmannen och då är det intressant att ta reda på vad det är för bakomliggande åskådning bakom den också. Att en satirwebsida som storkensnyheter eller vindoegat har tydliga vinklingar går lätt att se. Men alla våra tidningar har också en politisk agenda. Betyder det exempelvis något för innehållet i tidningen att Sydsvenskan kallar sig oberoende liberal? Är det då skillnad om det du läst står i ledarinlägget eller om det är en gästande skribent? Som ni märker kan man resonera och gräva djupt för de elever som vill och klarar det.

För de elever som inte riktigt kunde se framför sig hur de skulle kunna lägga upp sin källkritiskt resonerande text och formulera sig gjorde jag denna checklista med exempeltext som mall.

Eleverna blev intresserade och valde väldigt skiftande artiklar. Vi fick tillfälle att diskutera och ta reda på mer om vissa upphovsmän och media.

Efter att ha hört nyhetsankaret Claes Elfsberg uttala sig om blandannat detta i P1 programmet Mediernas årskrönika 2015, på Annandag jul, ca 20 min in i programmet, och att han där uttrycker samma tankar som jag haft, känner jag att detta är ett riktigt arbetssätt för att förstå hur viktigt det är att vara eftertänksamt källkritisk, såväl till det som står att läsa i etablerade tidningar som till det som delats på din väns facebooksida.

Att granska källors innehåll samt upphovsmän, deras kännedom om ämnet och deras uppsåt måste vi alla tränas i, och då även våra elever. Det kan man träna upp på olika vis där det passar i våra ämneskurser, gärna i ämnesövergripande uppgifter så flera lärare kan hjälpas åt och dela på planering av upplägget, åtgång av lektionstid samt bedömningen och då dra nytta av samma elevarbeten och den samlade kollegiala kunskapen om källkritiskt resonemang.
Det har gjorts en bra serie om detta på UR : Källkritik
Det är bra om källkritiskt resonemang blir ett aktivt arbetssätt och kommer in som en naturlig del i fler och fler situationer. Jag har sett över hur vår skola skulle kunna arbeta med källkritiskt resonemang som en progression över årskurserna ur perspektivet som undervisande svensk och SO-lärare, och har startat ett för kollegiet gemensamt dokument om upplägget, som ett exempel för hur det skulle kunna se ut så eleverna vart år jobbar med det i minst två arbetsområden.

Kom med synpunkter!