I fredags var jag i Stockholm på Skolverkets konferens om källkritikshantering samt om hur skolbiblioteken kan arbeta för nyanlända.
Olof Sundin från Lunds Universitet var inbjuden att prata om källkritik och sökkritik, han är också en av de som arbetat fram skolverkets nya modul för “kritisk användning av nätet”. https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/digitalisering/alla/alla
Det var en givande föreläsning där Sundin pratade om hur källkritik i mycket större utsträckning bör vara sökkritik nu. Det vill säga vi måste diskutera användandet av information snarare än hur man söker. Vi måste diskutera kompliciteten i att söka information med eleverna för att alla ska kunna bli bra medborgare i en demokratisk värld.
(Filterbubblorna har t.ex blivit en stor snackis efter valet i USA! Vi ser bara de nyheter som liktänkande personer delar)
Sundins föreläsning utgick från frågeställningen: - Vad händer när algoritmer allt mer styr vad vi får se i vårt nyhetsflöde?
Fakta spelar mindre roll, nyhetsstationer läggs ner, det blir mer hot och hat och fler och fler hittar sina nyheter på sociala medier. Sundin menar att det är en helt förändrad infrastruktur för spridning nu. (det var nämligen tryckfrihetsförordningen 250 år just denna dag) Nu sker spridning och skapande samtidigt och därför måste t.ex. Google börja synliggöra sina algoritmer och Facebook kan inte vara en utgivare utan utgivaransvar som det är idag.
Det måste alltså till en kritisk analys av infrastrukturen och vi måste se källkritik som en värderingsfråga. Det räcker inte längre att säga; jämför några stycken källor och står det samma sak så är det sant, för det kan ju vara fyra olika källor med samma rasistiska budskap.
En bra fråga att diskutera är varför länkarna hamnar just i en viss ordning?
- Det som länkas till mest hamnar oftast överst, t.ex.
- skillnad på vilka träffar en får om en är inloggad på google eller inte.
- företag finns som anpassar webbresurser så att de ska hamna så långt upp i träfflistorna som möjligt.
Det är hemligt hur sökmotorerna verkligen fungerar. Ändå är det viktigt att diskutera ämnet med eleverna och göra dem medvetna om ATT träfflistan påverkas av olika parametrar, även om vi inte kan säga exakt HUR.
Lite fakta om algoritmer:
- Ingår i regel i programvaror och består av instruktioner om vad som ska utföras och i vilken ordning.
- Ett problem som algoritmer löser är att presentera i den ordning så att det som är relevant för flest hamnar först.
- Den kommersiella logik som finns inbyggda i många algoritmer premierar bland annat popularitet och åsikslikhet.
- De tjänar pengar av vår användardata och den data som vi delar, facebooklikes, inloggad google-sökning, cookies etc påverkar våra sökningar.
Slutligen, informationssökning kan inte ses som en neutral metod utan måste behandlas i relation till infrastrukturen och algoritmerna. Ta gärna en titt på skolverkets nya modul som jag länkat till längre upp.
Spännande!
SvaraRadera