För att kunna göra en djupdykning i kreativ lärmiljö måste vi definiera vad vi menar med kreativ lärmiljö. I ordet kreativitet finns mycket innehåll och så även i lärmiljö. Så jag börjar alltså med att diskutera dessa två olika ord. Först kreativitet.
Det pratas om kreativitet överallt. I tidningar och andra media, på arbetsplatser, kick-offer, i fika rummen och så klart också i skolan. Synen på kreativitet har gått från att vara något som ansågs endast få förunnade, till att bli en framtidskompetens som alla förväntas besitta. Hur blev det så? Och vad menar man med kreativitet?
Västvärlden tenderar att framhäva kreativitet som något individuellt, medan icke-västerländska kulturer framhäver samarbete och gemensam kreativitet. Västerländsk kultur betonar i sin definition av kreativitet att skapa något nytt, en idé, process eller produkt, och något som är nyttigt. Att kunna lösa problem i nya sammanhang. I vissa sammanhang är nyttan viktigare än nyheten, och i exempelvis konstnärliga sammanhang är nyttan lika med värdefullhet.
Mot slutet av 90-talet kom kreativitet att bli en kompetens som värderas högt i samhället, och därefter har också kreativitet uppmärksammats i skolvärlden. Och även om många fortfarande tror att kreativitet är några få förunnat så visar all forskning att så inte är fallet. Det är en kompetens som alla människor bestitter. Vissa är mer kreativa och andra mindre, precis som med andra mänskliga förmågor. Att påstå att kreativitet är några få förunnat är lika dumt som att påstå att vetenskap är några få förunnat.
"Creativity is inherent to humanity, as it is inherent in everything we engage with, science included." (Anna Craft, 2011, Creativitiy and education futures, learning in a digital age)
Läs mer i Skolvärlden från 2012 - Kreativitet, vad är det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar