21st Century librarians

Det är vad skolan behöver! Tur vi har det på Fäladsgården! En av våra viktigaste framgångsfaktorer. Kankse nästa steg vekrligen ska vara att flytta in det i Centralkapprummet och kalla det vardagsgrum som Nya Latin i Malmö gör? Biblioteket är skolans hjärta. Det är där man ska bli inspirerad till att arbeta. Lärarna är de som stöttar arbetandet.

Tricia Keleher, rektor på The Stephen Perse Foundation School berättade sina tankar kring skolutveckling.

Utgångspunkten var att hennes skola ligger mitt i Cambridge, har otroligt höga resultat men mer beroende på föräldrarnas kunskaper än elevernas förmågor.

Hennes Key sentences var:

• Skolan ska inte vara en egen kunskapsorganisation det ska vara en plats för kreativa ungdomar.
• Learning not teaching. Learning environment not teaching environment.
• The library should be the inspiring space!
• If you could do everything digital you are a robot!
• Alla måste ta ansvar för sin egen Learning Community.

Känner du dig osäker på vad som är Learning community? Ta reda på vad det är.

Mycket diskussioner om Leraning environment och hur kreativa lärmiljöer vekrligen är. Måste man bygga om? Räcker det att bygga om? Nej, skolkulturen måste ändras samtidigt. Skolbygganden får inte bli vår identitet, tänkvärt Fäladsgården!

Det viktigaste är dock att eleverna får testa sina kunskaper på riktiga arenor/samhället. Digitalt och IRL - båda är lika viktiga! Men, skolan får inte bli en isolerad organisation, det skapar den ungdomsarbetslöshet vi står inför idag. Intressant tanke som Daniel Lundqvist hade.

Dagens skola måste: Öppna upp, utsätta sig för verkligheten! Först det viktiga att hända!
/Viveca

Sokrates-promenader är viktiga!

Varsegoda! Kanske något för Skolledarforum?

Eller bearbetning av medarbetarenkäten?

Förändringsprocesser - hos oss alla

Nya förutsättningar i omvärlden

Nya förutsättningar i samhället

Ny forskning

Ny läroplan

Nya hjälpmedel i lärandet

Så har vi det nu! Givetvis måste det innebära skolutveckling. Precis som även skollagen föreskriver. Det ska ske systematiskt. Det är skolans kontext på  2000-talet.

Följande modell blev ett stöd för mig att sortera upp mina egna och min omgivnings tankar i denna kontext:

Modellen fungerar i alla förändringar, allt från kriser till beslut.

När vi överför detta skolutveckling kan detta brytas ner ytterligare: Tips till var och en ledare där ute:

Som ledare måste du själv använda flera av de här verktygen! det gäller inte bara klassrummen! Det gäller precis lika mycket i personalrummet!!! Du kan inte ställa krav på lärarna om du inte själv använder det med medarbetarna. Flippa kompetensutvecklingen! Flippa mötena!

Att leda utveckling

“Karusellen” - ett bra sätt att diskutera massor på kort tid!
Åtta stora frågor som diskuterades under 60 sekunder med 8 personer. Därefter konkluderades tankarna.

Varför vill vi utveckla skolan? För att nå en skola som genomsyras av:

Meningsfullt lärande för eleven. Formativa processen.

Att alla måste änka om; från lärare till elev till elev till lärare.

Individualisering - Formativt tänkande - Dialog

Summeringen blev att all pedagoger måst se att deras uppdrag är att -
Designa undervisning! Lärarens viktigaste uppdrag!

Hur ska vi komma dit?
Ledaren måsta ha en tydlig kunskapssyn och vision som hela tiden är i fokus och som används i dennes vardag.

Min reflektion efter seminariet blev: Förmågorna, förmågorna, förmågorna - måste vara centrala! kanske ska vi tänka en vända till hur vi bygger arbetsområden?

Intressant är att Åsa hemma kommenterar den tanken:

Tänk den tiden då man var iväg på kurs. Berättade om den (kanske om det fanns tid) en månad senare och sen var det glömt. Nu använder vi verkligen de digitala verktygen där de gör nytta.

Att processa input ...

Under konferensen för vi anteckningar över våra tankar, en del hamnar i vårt google-dokument (när wifi är med oss) annat i våra egna dokument. Allt blir så småningom blogginlägg så småningom.

Alla har ju inte möjlighet att vara här varje år, men lärspridarna hemma kan vara med och tänka till.

Så här tänker vi tillsammans, både här och hemma.

SAMR och BFL

Det är vad som försiggår i min hjärna  de här dagarna. Hur får vi ihop det?

Under processledningen med R Puenteduras förstod jag att vi är på helt rätt väg; det går! De två modellerna befruktar dessutom varandra!

Precis som de andra skriver blev vi alla tagna på sängen vid Rubens första fråga: vilken modell grundar ni ert formativa lärande på? Vilken har vi valt? Har vi valt?

De tre modellerna som Ruben presenterade var:

Williams definition/modell

 P.S Peer betyder kamratrespons (jag lärde mig det engelska ordet idag ;-)

Stiggins definition/modell

Black & Williams definition/modell

I diskussionerna pratade vi om att lägga ihop grundmodellen (vilken vi nu väljer!) Formative assessment med Rubens egna SAMR och TPCK-modeller. Rubens grundläggande inställning är; alla tre måste samverka i symbios!

TPCK - hjälper pedagogen att se hur hon ska tänka i planering av en elevs lärande.

• Vilken Kunskap (Knowledge) ska eleven utveckla (han pratar bara förmågor)
• Vilket Innehåll (Content) ska jag då använda?
• Vilken Pedagogik (Pedagogical skills) ska jag använda mig av för att eleven ska kunna träna det som behövs / hur iscensätter/designar jag undervisningen?
• Hur tränar eleven sig bäst fram till kunskapen / Vilken Teknologi ska jag använda mig av för att eleven ska komma längre än när digitala verktyg inte fanns (Technology)? 

LPP helt enkelt med tillägget att att jag måste tänka igenom vilken pedagogik som passar bäst och varför jag jag använder just de digitala verktygen.

I valet av Teknologi kommer SAMR till hjälp. Allt syftar till att eleverna ska komma längre i sin kunskapsutveckling än tidigare. Vi ska tänka alla vår utvecklingszon till höjder vi inte visste fanns! Varför ska vi annars ha digitala verktyg? Så sant!

Formativt förhållningssätt? Hur kommer det in? Via elevens och lärarens formativa glasögon! Och tydliga exempel på olika nivåer. Fiffiga kompisar i form av elevexempel, alltså är vi rätt på det. Formativt lärande är BÅDE tydliga exempel på vad som är kvalitet och kvalitativ respons.

Vi tänker vidare! Men klart är att alla modellerna behövs och vi måste vara tylidga med varför vi håller på med det här. Så det blir" På vetenskaplig grund ... "

På vetenskaplig grund...

Första “självklara” frågan från Ruben Puentedurasi morse var Vilken modell har ni för formativ bedömning? Tystnad! Ingen av oss i rummet hade ett enkelt svar på den frågan.

Visst vet vi vad formativ bedömning innebär och vi utför det hela tiden, men någon vetenskaplig modell är vi inte medvetna om att vi använder. Vi strävar efter att vår verksamhet ska vila på vetenskapliga grunder och när sedan RP fortsätter med att plocka fram den ena modellen efter den andra för hur man kan arbeta och tänka kring verksamheten ser jag hur praktiskt det blir. Man får redskap att använda för att tala om det vi gör. Det förenklar tänkandet och hjälper oss att samlas, att dra åt samma håll. Det ger tyngd åt det vi gör och jag tror att vi blir tryggare.

De modeller Ruben använde sig av sedan under samtalet kräver tid att sätta sig in i.
( se Modellerna) här)  Han utgick från dem och talade sedan oavbrutet i nästan en timme. Det var mycket i dem som fick igång mina tankar. (Vad betyder detta för franskan? Ska eleven träna alla förmågor i ett och samma ämnen? Nej, det måste vara helheten som gäller...) När jag lät jag tankarna vandra iväg tappade jag dock snabbt tråden . Tack vare modellerna kunde jag ändå hitta tillbaka.