Vi fick besök!

En av kommunens IKT-pedagoger besökte Fäladsgården häromdagen. Härligt att höra hur en utomstående tolkar vår verksamhet och vår lärandekultur.

Läs och inspireras!

Kollegialt lärande på Fäladsgården

Efter tre kanonår på Fäladsgården ser jag det fantastiska kollegiala lärandet på Fäladsgården som skolans främsta styrka och jag tänkte därför jag ska berätta lite om hur det fungerar hos oss med min egen undervisningssituation som utgångspunkt. Så här är det för mig.

Samplanering

Allt samplaneras. När vi gör läsårsplaneringar sitter vi i ämnesgrupperna och diskuterar vilket centralt innehåll som ska ligga vilket år och vilka kunskapskrav som passar in att fokusera extra på under de olika arbetsområdena. När vi skriver våra pedagogiska planeringar för varje område sitter vi i mindre grupper på 2-4 lärare. De lärare som sitter tillsammans är de som undervisar samma ämne i samma årskurs. Vi träffas en gång per vecka och lägger in det i våra scheman. När vi skriver pedagogisk planering går vi igenom vilket centralt innehåll vi ska ta med, vilka övergripande arbetssätt vi ska använda, hur det ska redovisas av eleverna och hur det kommer bedömas. Då sker kollegialt lärande på ett övergripande plan och vi analyserar Lgr 11 fram och tillbaka. På de övriga träffarna, under arbetsområdets gång, pratar vi igenom vad som fungerat på våra lektioner och vad som inte fungerat och hur vi ska jobba vidare. Då kan det vara allt från en ny BFL-teknik man testat, kring vad eleverna tyckte var särskilt svårt under en viss lektion. Vi hjälps åt med idéer för att utveckla lärandet så långt som möjligt för eleverna. Förutom att vi under dessa träffar kan ge varandra pedagogiska tips  delar vi också upp arbetet mellan oss med att till exempel formulera uppgifter. På dessa träffar sker också sambedömning av elevernas uppgifter. Det är inte alltid så att vi sitter tillsammans och rättar som under nationella proven men vi diskuterar alltid igenom hur vi bedömer och tittar tillsammans på olika lösningar.

Delakultur

På Fäladsgården finns precis som på alla skolor en fantastisk kompetens. Vi har dessutom flera vägar att lyfta fram och utnyttja den kompetensen. Vi har återkommande Inspirera Mera-pass som är på 60-90 minuter då vi kör lite olika koncept. Det kan vara valbara workshops som hålls av oss lärare själva, det kan vara lärknytis (EdCamp-koncept) där 4-5 teman diskuteras i 20 minuter och sen är det byte av tema eller så kan det vara diskussions-promenader. Dessa samordnas oftast av lärspridarna på skolan men det behöver inte vara lärspridare som står för innehållet. När det är lärknytis och vi kör flera teman kan alla lärare skriva upp vad de vill diskutera på vita tavlan i personalrummet men ofta uppmanar vi gemensamt de lärare vi vet testat något de borde dela med sig av att skriva upp sig själva som inspiratör på ett av passen. Även på våra studiedagar kör vi ofta liknande koncept och då kan det vara heldagar eller halvdagar.

Den viktigaste platsen där vi samlar våra tankar och erfarenheter är denna bloggen. Varje gång en lärare varit iväg på fortbildning ingår det att man skriver ett inlägg. Ofta när vi har studiedagar ska de också avslutas med att man sammanfattar sin grupps tankar i en viss fråga och lägger ut det här på bloggen. Det gör att vi inte bara delar med oss inom kollegiet utan vi för det även vidare utåt.

Detta läsåret har vi dragit igång vår satsning på BFL som är en gemensam satsning för alla lärare i Lunds kommun. På Fäladsgården har vi valt att varje arbetslag har bildat en samtalsgrupp med två samtalsledare per grupp. Vi har en gemensam site där vi lägger ut inspiration och alla lärare har också varsin BFL-site eller blogg där de skriver om hur det går med sitt BFL-arbete i sina klassrum. Dessa har vi fått välja om vi vill ha öppna för alla eller inom skolan. Både BFL-träffarna med samtalsgruppen och våra samtalsledarträffar är kanon för att utbyta pedagogiska erfarenheter. Det jag tror båda har gemensamt är att agendan är pedagogiska samtal. Vi har inte utrymme att prata om något annat på dessa träffar och det är det som gör dem så fantastiskt bra. Men det är nog inte bara det. Det är ju såklart atmosfären på skolan också. Vi jobbar inte en och en. Vi jobbar tillsammans och vi vet att vi alla kan bli bättre. Då blir det ju ett kollegialt lärande eftersom vi har ett kollegie som vill lära sig - helst av varandra.

Sen har vi ju effekterna på eleverna också...men det får bli ett senare inlägg.
"När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt" (Skolverket 2012). 

Nu händer det saker med både läsning och skrivning i 8B!

Nu tisslas det och tasslas det på lektionerna i svenska i 8B! Nästan allt småprat handlar om hur man ska uttrycka sig då andra ska läsa ens text och vad böckerna som läses just nu handlar om och vad deras föräldrar har berättat att de var med om som unga. Meningar läses högt och pojkarna hänger på varandras läppar. Står det om sex?

Varför händer detta?

Jo, i eftermiddag kommer eleverna i 8B bli inbjudna på google till en åk 8 i Umeå som också just filat på egna noveller. På onsdag ska 8B dela sina texter med Umeå och så ska de börja ge respons till varandra. Mängder av goda råd och fniss hörs då de diskuterar detta med de andra i klassen. Jag får nästan hålla dem tillbaka så att deras texter inte är alltför perfekta så eleverna i Umeå har något att kommentera, som kan utveckla texterna ytterligare.

-Vad tycker ni om det här? frågade jag idag.

- Läskigt, lite onödigt, men det känns roligt också. Spännande. Nytt. Kommer vi förstå deras dialekt?

Genom facebookgruppen med det spännande namnet "Svensklärarna" fick jag syn på ett upprop om det fanns någon klass i Sveriges avlånga land som ville hoppa på elevrespons med en klass som skulle skriva noveller. Jag anmälde mitt intresse och tyckte att det var extra kul med den geografiska skillnaden. Under lovet hade jag och läraren i Umeå mailkontakt och drog upp ramarna, diskuterade och tyckte att det skulle bli spännande. Eleverna bedömer enligt samma kamratresponsmall, det blev en reviderad version av en som jag och Heléne Christiansson gjorde häromåret. Imorse ringdes vi vid och nu är det igång!

Återkommer om det föll väl ut :)

Läsningen då?
Jo, ända sedan jag var med på Litteralund i våras och  om läsförståelseuppgifter kontra läsnyckelsuppgifter har jag gått och klurat på hur det skulle bli om våra elever gjorde egna läsnyckelstexter om sina favoritböcker, så att andra kunde få samma läsupplevelse som de fått.

De skulle ta sin favoritbok och utifrån olika frågor och studier av boken få fram vad det var som gjorde att de fastnade för den och sedan försöka förmedla det till nya läsare genom att ge dem specifika lästips utan att avslöja allt. Sedan ut med det på bokbloggen. Där ligger nu ett flertal texter om böcker. Många har svårt att släppa recensionstilen medan andra har börjat förstå vad jag menar och anstränger sig för att fånga uppgiften. Läckert är att grabbarna som läst "Jag är Zlatan" har lyckats bäst, de uppvisar ett engagemang utan dess like. Jag har insett att den måste även jag läsa! Gå gärna in och läs på 8Bs bokblogg.

Vad har föräldrarnas ungdom med detta att göra?

Nja, det är det läsprojekt som just startat, Heléne Nyrén som SO-lärare, är med på tåget och jag har tagit ett arbetsområde som jag och Heléne Christiansson hade i en åk 8 häromåret och friserat en liten smula. Det handlar i stort om att samhället syns i de böcker som skrivs, så om man läser böcker från olika tider kan man se hur samhället förändrats och kanske blivit bättre eller möjligen gått tillbaka.

De fick först spåna om vad 70-80 talet innehöll utifrån alla retrodetaljer eller filmer och böcker de kände till. Sedan presenterade jag ett knippe böcker som skildrar 70-80 tal ur en ungdoms perspektiv såsom "Mig äger ingen", "Barnens ö", Svinalängorna", " En komikers uppväxt" ... ja ni vet ju själva och Johanna i biblioteket gjorde iordning en bokvagn så eleverna kunde komma ned och botanisera.
Sedan hem och fråga ut föräldrarna eller andra släktingar om hur det var då det begav sig för att få hjälp med att hitta tidsmarkörer i den boken de valt och läste. Allt skrevs upp på tavlan till en gemensam tidsmarkörsbank.
Där är vi nu.

Sexet då?

Hur välorganiserad man än är så kommer det inslag man inte riktigt tänkt på. En av grabbarna undrade om man inte fick ta en bok hemifrån istället. Det blev "Radhusdisco" Av någon anledning blev den snabbt väldigt populär...

Sedan ska de jämföra med vad nutida ungdomsskildringar tar upp? Vilka är tidsmarkörerna idag?
Sist ska de skriva egna krönikor över sina funderingar. De kommer också ut på bokbloggen framöver, så titta in längre fram!

Första nyckelstrategin leder oss ut i VIntergatan!

Vilken bra samtalsledarträff vi hade i tisdags! Bra diskussioner, kreativa förslag och kollegialt lärande i samtalsledaruppdraget. Öppenheten är vår styrka! Under mötet framkom att trots vårt Manifest behövs konkretisering av vad som behövs i vårt gemensamma kollegiala lärande. Naturligtvis! Att synliggöra lärandet gäller ju även för oss vuxna.

De fem nyckelstrategierna i Formativt lärande är grundpelarna i metoden:

Fem nyckelstrategier

Första nyckelstrategin: Att klargöra, delge och skapa förståelse för förväntade lärandemål och kriterier för framsteg gäller ju även oss vuxna!

Vårt utvecklingsarbete är kollegialt lärande och detta bygger på att var och en drar sitt strå till stacken, så summan blir Så mycket bättre! Något vi vet att vi är proffs på, på Fäladsgården :) Utan vår kollegiala grundstruktur hade vi aldrig kommit så långt som vi gjort!

Kreativitet, Samarbete och Kunskap är ledorden som stämmer i alla lägen på Fäladsgården!

I linje med första nyckelstrategin sätter vi förväntningarna på alla deltagarna tydligt på pränt. Alla förväntas:

• Vara förberedda till BFL-mötena (ha gjort kortanalys av eget undervisningsmål, gärna kopplat till nyckelstrategierna och /eller annan vetenskaplig, pedagogisk forskning).
• Prova BFL-strategi i sin undervisning mellan varje BFL-träff (det man bestämt sig för).
• Lära sig nytt förhållningssätt och nya metoder i formativt lärande genom att bearbeta den input som presenteras på varje BFL-träff.

Delar av första nyckelstrategin, synlig ute i klassrummen, är redan är uppnådd genom att alla alltid skriver LPP:er och publicerar dessa i Unikum och ev på ämnessite.

Vår lärandemodell fortsätter (även om den modifieras med att IUP:n med omdömet nu är borttaget):

I allt lärande är dokumentation viktig, här tjänar lärarnas egna BFL-siter (hur man nu valt att göra denna) sitt syfte och denna blogg som skolans gemensamma dokumentation.

Lärande handlar om utveckling och utvecklingsgrad och hastighet beror på flera olika faktorer. På Fäladsgården vet vi att alla gör de tre ovanstående delarna, de är grunden för vårt kollegiala lärande.

I alla grupper finns de som redan har massa förkunskaper eller känner sig helt nya i detta, det finns de som vill skynda långsamt och de som vill gå "all in". Viktigt är att var och en bestämmer var från minimum till maximum man har vilja och möjlighet att utvecklas just nu. Bredden är vår styrka!

Sikta mot stjärnorna så når vi månen, är du en astronaut som inte nöjer dig med "moonwalk" har du givetvis möjlighet att ta dig längre ut i rymden: läs boken Att följa lärande av Dylan William redan i år, delta/följ någon skolutvecklingsgrupper på sociala medier, i tidskrifter, delta ibland på sammankomster i Lund med omnejd som har utvecklingsarbete som fokus (t ex Pedagogisk pub, ämnesnätverk), delta i konferenser/fortbildning som processar våra utvecklingsmål. 

Oavsett vilken utvecklingshastighet och vilken planet man valt, har Fäladsgården som långsiktiga mål att vi efter 3-årsperioden tillsammans ökat vår förmåga att:

• hitta nya och bättre former för bedömning för lärande i syfte att stödja eleverna i sin lärandeutveckling.
• känna oss trygga i vår lärarroll när vi planerar arbetsområden utifrån TPCK- modellen.
• känna oss trygga i vår lärarroll när vi designar lärsituationer utifrån SAMR- modellen.
• finna strategier för vår Learning community så vi kontinuerligt håller oss uppdaterade med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom skola. 

Tillsammans utforskar vi hela Vintergatan! /Håkan och Viveca

Vi glömde kolla källan!

En januarimorgon satt jag med Ruben Puentedura i ett litet konferensrum i London. Tillsammans med några av mina kollegor fick jag frågan om vilken vetenskaplig modell eller teori vi arbetar efter på Fäladsgården. Jag har bloggat om den frågan och de tankar som den väckte i ett tidigare inlägg.

Efter att nu ha läst ett öppet brev till Puentedura http://korta.nu/3lctz och de länkar som finns i brevet har jag anledning att åter fundera kring mötet i januari. Vad hände där?

Den vetenskapliga grund som skolan ska vila på är numera välkänd och vi strävar dagligen efter att uppfylla detta krav. Frågan vi fick i januari, men som vi inte kunde besvara, bidrog till att vi under våren formulerade vårt ”manifest”. Det är välformulerat och skrivet i den fasta tron att vi nu arbetar på vetenskaplig grund. Men gör vi det? Ruben Puentedura titulerar sig doktor, men han kan inte visa upp någon avhandling inom IKT-området. Det finns inte ens dokumenterad forskning att finna om SAMR-modellen. Har vi köpt grisen i säcken, hoppat över allt det vi lär eleverna om att kolla källan och tagit det halmstrå som räcktes fram?  Jag känner mig snopen och kanske lite lurad också. Vi utgick från att Ruben Puentedura var auktoritet inom området och kontrollerade inte vilka avsikter han har. 

Läs gärna brevet och de tillhörande länkarna. Bilda dig en egen uppfattning. Jag för min del bevakar om  Mr/Dr? Puentedura svarar på de frågor som ställts. Jag hoppas att han går igång på samma sätt som vi gjorde då han frågade oss om vår vetenskapliga modell.

Om själva SAMR-modellen har jag emellertid bara gott att säga. Jag tycker att den är tydlig och en god hjälp för mig till att omdefiniera lärandet. Min förhoppning är att den också visar sig i någons dokumenterade vetenskapliga forskning ge ökad måluppfyllelse, så att den på riktigt kan kallas en vetenskaplig modell. Jag vill uppfylla kravet om att skolan ska vila på vetenskaplig grund!

Kreativa lärmiljöer

Har den senaste veckan arbetat i åk6 under en projektvecka som bygger på Vänskap och insett hur viktigt det är med våra kreativa lärmiljöer som finns runt omkring oss. Eller kanske rättare sagt de kreativa lärmiljöer som inte riktigt finns runtomkring oss, MEN som vi ändå lyckas skapa på olika sätt.

Jag tror att ska vi skapa kreativa lärmiljöer, så måste det från början finnas en bra planering med det vi ska göra. Om vi har en bra planering utifrån Lgr11 med mål-arbetets innehåll-redovisning-bedömning-feedback, så är det steg 1. 

Steg 2 är sedan att göra uppgiften kreativ för eleverna. Hur presenterar jag uppgiften för eleverna? Vilka verktyg får eleverna möjlighet att arbeta med? Var låter jag eleverna få arbeta någonstans? Hur mycket får eleverna vara delaktiga i att påverka uppgiften på olika sätt (innehåll-redovisning m.m.)? Jag tror att har vi som lärare lagt lite extra tid på hur vi presenterar en uppgift, så att eleverna får en känsla för att de direkt vill sätta igång och är nyfikna/intresserade av att vilja arbeta så har vi vunnit mycket.

Steg 3 är sedan den fysiska lärmiljön och det är där jag tycker vi ofta får lite problem. Många skolor idag är ganska gamla och fyrkantiga i mening att det är klassrum, något grupprum emellan, men man saknar lite mer öppna ytor och ytor där man kan skärma av sig på olika sätt. T.ex om man vill göra en film, spela in en podcast m.m. Jag hoppas att man tänker nytt när man idag bygger/renoverar skolor.

Annars tycker jag att vi har kommit långt eller i alla fall en väldigt bra bit i att komma på kreativa uppgifter till eleverna där de får använda olika digitala verktyg, sociala medier, entreprenörskap m.m. för att utveckla sina olika förmågor.
/Carina

LETT – Rätt och slätt

LETT, Lunds motsvarighet till BETT (British Education Technolgoy Teaching) och sedermera SETT som i slutet av september tog plats på Gunnesboskolan, hade många godbitar att bjuda på under ca 2 timmar. Efter en kort inledning splittades vi upp i våra valda workshops. Mina val för kvällen var Storyline (Monica Carlsson, Gunnesbo) och Skolappar - Appar för språkutveckling (Olle Strömbäck, Tuna).

Storyline

Storyline är en metod för berättande genom skrivande kring en berättelse man skapar tillsammans. Arbetet bearbetas såväl i grupp som individuellt (http://www.storyline.nu/).

Monica Carlsson visade hur hon genom den digitala tekniken arbetar med Storyline i sina ämnen: engelska, tyska och svenska. Hon använde sig av ett bloggverktyg och skapade rummet för berättelsen: Fritidsgården, The Taurus Express och en camping i Tyskland. Bloggen blir på så sätt en virtuell mötesplats där alla/många slags karaktärer och händelser får plats.  På fritidsgården handlar det mycket om möten och förstås kärlek och eleverna skulle bl a skriva en kärleksdikt. Jag fastnade särskilt för en dikt som en elev, som kallar sig Borgström, har skrivit:

Du är mitt xbox.
Du är mitt highscore.
Du är det ingen annan klår.
Du är som Nuke på Wasteland.
Det inget annat rår på.
Min kärlek för dig är som OMA Dangerclose till en Nootube.
Med dig hade jag kunnat få vilken killstreak som helst.

Förutom att använda sig av Blogger, så gjorde eleverna sina egna Vokis, skapade egna och nya rum eller comic strips (pixton.com), ljudfiler, filmsnuttar mm. Med digitalt Storyline finns det knappast några begränsningar; om rummet/väggen blir full - bygg ett till rum (site/blogg)! 

Monicas bloggar och tankar kring Storyline kan man läsa om på hennes egen blogg: Storylinebloggen. 

Med alla dessa idéer med mig funderade jag över hur jag arbetar i mina ämnen (svenska som andraspråk och engelska) och insåg att jag bara med ytterst lite justering av mina LPP:er lätt kan använda mig av, kanske inte direkt Storyline, men av ett bloggverktyg till fiktion. Sagt och gjort så har jag nu i min sva-åtta börjat med ett deckararbete där de ska (som tidigare) skriva sin deckare men den här gången i en egen blogg, länkat till min deckarsite (Deckare åk 8 (SvA). Inledningsvis ska de skapa sin huvudkaraktär och genom en Voki presentera den. Jag får se hur detta landar, men spännande kommer det att bli.

Appar i språkutvecklingen

Så mycket bra appar det finns! Som språklärare var jag ju förstås mycket nyfiken på vad jag kan använda i mina ämnen. En delar appar är gratis och en del kostar en mindre summa pengar, men jag tror nog att det är en kostnad väl värd sitt pris.

Olle började med att säga att det inte finns några pedagogiska appar utan att alla appar kan vara pedagogiska i rätt sammanhang med rätt elever. Han visade därefter appar efter de fyra förmågorna tala, skriva läsa och lyssna:

Språkutvecklande appar from olst75

Jag klurade lite på vad jag kan använda mig av i min undervisning och jag fann att många av apparna krävde djupare koll, så jag hämtade hem ett flertal till min ipad. Får se vad jag kan använda mig av i min undervisning.

Gabriella