söndag 22 april 2012

Dokumentation, till vad nytta?

Att skriva formativ respons under och efter enskilda elevuppgifter och hela arbetsområden är naturligt för de flesta lärare. Visst summerar vi ibland, och det ska göras men att det är det formativa lärandet som utvecklar våra elever mest, är alla överens om oavsett inställning till skriftlig dokumentation i samband med de skriftliga omdömena.

Enligt skollagen ska alla elever får ett skriftligt omdöme i varje skolämne en/termin, men hur ska detta se ut, vad ska det innehålla och framför allt: när ska det skrivas?

Unikmeet är ett av många forum för lärare att diskutera dessa frågor och så görs runt om i landet just nu. Finns svar? I teorin, ja men i den praktiska vardagen? Nej. I Lund har vi valt Unikum som digitalt system till IUP-processen, dvs arbetet med lokala planeringar (sk LPP:er), skriftliga omdömen, lärandereflektion och Individuella utvecklingsplaner, av denna anledning medverkar Lund på Unikums lärarmöten, Unikmeet, för att komma närmare svar på de svåra frågorna.

Vårens Unikmeet inleddes med att en rektor från Helsingborg berättade hur de använder informationen i Unikum för att följa upp elevernas resultat samt hur de bygger sina omdömen. Intressanta tankar och lösningar!

Under mötet diskuterades flera olika metoder, men ingen är helt nöjd. Alla är överens om att dokumentationen tar mycket tid och att man som lärare måste hitta system som minimerar arbetsinsatsen samtidigt som de stödjer elevernas lärande och uppfyller skollagen. Kan ett system vara att lägga in all respons (summeringar och råd efter elevuppgifter, tester, redovisningar, prov etc) i Unikum fortlöpande? Om man skriver fortlöpande under hela läsåret, behövs en summering i form av kunskapstabell före utvecklingssamtalet? Eller kan informationen som samlas i Unikum vara omdömet?

Kan Unikum dessutom lösa så att alla dessa texter "samlas" i en kommentarsruta i omdömet skulle lärarinsatsen minimeras betydligt. Då slipper vi dubbelarbeta. En sak är i alla fall solklar: var och en lärare har ett ansvar att fundera och hitta sin effektivisering inom sin skolas/kommuns ram; uppdraget är givet och måste skötas.

En annan tanke är att skilja på lokala matriser och kunskapstabeller från Skolverket men att använda båda i arbetet med IUP-prcessen. Ska de lokala matriserna enbart användas i LPP:erna (de lokala planeringarna) och därmed samlas ihop till omdömets del: det här har vi arbetat med. Kunskapstabellerna användas i samband med omdömesskrivandet, kanske? Skulle det bli tydligare för elever och föräldrar var barnen är i sin kunskapsutveckling? Det är väl syftet med omdömena?

Någon kommun har valt att inte använda vänsterspalten i omdömet mer än till standardfrågor som ska diskuteras på utvecklingssamtalet (lärarna skriver alltså inte i vänsterspalten) och all dokumentation finns i högerspalten (personligen hade jag inte ens begripit att det var en finess med vad som står i höger- respektive vänsterspalten) som kommentarer till LPP:er och generella matriser.

Klart är att lösningarna är många och lärarprofessionen behöver plocka fram sina hjärnor för att vi ska komma fram till en bra modell. En modell som:
  • ger tydlig information till elever, föräldrar och mentorer om vad barnen arbetat med sedan föregående omdöme.
  • ger tydlig information till elever, föräldrar och mentorer var barnen är i sin kunskapsutveckling.
  • visar hur det är tänkt att barnen ska göra för att utvecklas vidare.
På eftermiddagen stod Lund för inspirationen och jag höll en tankeväckare om hur vi kan arbeta med formativt lärande och vilka förutsättningar som måste (enligt mig) vara uppfyllda för att formativt lärande verkligen ska kunna fungera fullt ut. 
Från Lund var vi några stycken och för den som vill läsa fler tankar och beskrivningar om dagen rekommenderar jag Olle Strömbecks (IKT-pedagog på Tunaskolan, Lund) bidrag där han dessutom berättar om vår fortsättning på dagen med Teachmeet där både Olle och jag höll varsin 7-minutare.
/Viveca

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar