Är det viktigaste reflektionsfrågan för en lärare? Troligen.
Det är nog utifrån den frågan som BFL (Bedömning För Lärande) utkristalliserats som metod. De allra flesta delarna i BFL använder säkerligen alla lärare i sin lärargärning men BFL-projekt tjänar utmärkt som påminnelse och ett förtydligande för det förhållningssätt en pedagog måste ha till sina elever.
Torsdag-fredag deltog jag i "Bedömning för och av lärande", Skolportens konferens, på uppdrag av vår förvaltning.
Inget nytt under solen, konstaterar jag, men med ett tydligt budskap att: Digitala verktyg har skapat nya möjligheter till HUR! i klassrummet. Hur i BFL:s anda. Feed back-, Feed Forward-möjligheterna ökar med de digitala verktygen. Jag är glad att vi på Fäladsgården kopplat ihop BFL med SAMR och TPCK, man måste tänka helheten. Att bara lyfta ut BFL går, men då missar man stora delar av dagens möjligheter. Lärandet blir inte maximalt effektivt.
Det är nog utifrån den frågan som BFL (Bedömning För Lärande) utkristalliserats som metod. De allra flesta delarna i BFL använder säkerligen alla lärare i sin lärargärning men BFL-projekt tjänar utmärkt som påminnelse och ett förtydligande för det förhållningssätt en pedagog måste ha till sina elever.
Torsdag-fredag deltog jag i "Bedömning för och av lärande", Skolportens konferens, på uppdrag av vår förvaltning.
Inget nytt under solen, konstaterar jag, men med ett tydligt budskap att: Digitala verktyg har skapat nya möjligheter till HUR! i klassrummet. Hur i BFL:s anda. Feed back-, Feed Forward-möjligheterna ökar med de digitala verktygen. Jag är glad att vi på Fäladsgården kopplat ihop BFL med SAMR och TPCK, man måste tänka helheten. Att bara lyfta ut BFL går, men då missar man stora delar av dagens möjligheter. Lärandet blir inte maximalt effektivt.
Som vanligt twittrade jag lite lagom om konferensens innehåll och en av gångerna jag följde Twitters flöde hittade Patricia Diaz inlägg Synligt lärande med digitala verktyg. Läs och låt dig inspireras! Jag tackar för den nya Dela-kulturen som skapats i pedagogsverige! Med våra tweets, blogginlägg och vår öppna www.fäladsgården.se hoppas jag att även vi bidrar med vårt kunnande!
Användningen av matriser gick som en röd tråd genom hela konferensen och motivet var att de ökar reliablititet och validitet i urval och bedömning, samt att de hjälper lärare att fokusera på rätt kunskaper. Kan inte låta bli att tänka på våra olika diskussioner om kunskapstabeller och utvecklingsmatriser och ännu en gång klappa oss för bröstet över de kompetenta kollegiala samtal som förs på Fäladsgården!
I ett av mina inlägg från BETT-dagarna skrev jag att schemat är vår tydligaste bromskloss på skolan. Under två av föreläsningarna de här dagarna berättade lärarna, oberoende av varandra (Helena Wallberg och Katarina Lycken) att de hade valt att lägga ihop alla veckans undervisningsminuter i ett ämne till ett enda långt pass, detta för att möjliggöra lärande enligt BFL-metoden fullt ut. Kan det vara något för Fäladsgården? Skulle vi kanske minska stressen både för lärare och elever?
I ett av mina inlägg från BETT-dagarna skrev jag att schemat är vår tydligaste bromskloss på skolan. Under två av föreläsningarna de här dagarna berättade lärarna, oberoende av varandra (Helena Wallberg och Katarina Lycken) att de hade valt att lägga ihop alla veckans undervisningsminuter i ett ämne till ett enda långt pass, detta för att möjliggöra lärande enligt BFL-metoden fullt ut. Kan det vara något för Fäladsgården? Skulle vi kanske minska stressen både för lärare och elever?
En annan klokhet som sades flera gånger var vikten av kollegial lärande och kollegialt samarbete. De skolor som varit mest uthålliga i kollegialt lärande har kommit längst i sin skolutveckling (enligt Anders Jönsson). Viktigt att komma ihåg! Våra BFL-träffar, våra samplaneringspass, våra sambedömningsdagar til Np är helt rätt, till och med forskningsbelagda. Skönt. Jag tänker även på Andreas inlägg om samarbete efter en av BETT-dagarna. Kan de kanske rent av vara så att ett annat schema skulle möjliggöra mer samarbetstid för lärarna?
Hur gör vi då för att ytterligare öka inlärningskvalitén? Lite tips tog jag med mig:
- Placera (i klassrummet) eleverna för den aktivitet som ska göras. Pedagogens uppgift att lösa detta. Min reflektion: Kanske alltid börja med stolarna längst bak? Finns stolar med infällt bord som är lätta att flytta? Kom ihåg studiebesöken under BETT-dagarna (där framhölls klassrumsmöbleringens betydelse).
- Exitpass är reellt elevinflytande. Utifrån dessa planeras nästa lektion (men reflektion: då behöver det nog vara en vecka mellan passen ...)
- Tankar kring lärartid:
- Slöseri med tid:
- rätta allt
- ge återkoppling som eleverna inte får använda
- återkoppling enbart utifrån kunskapskrav
- värdeladdade ord
- betyg på varje uppgift som bevis
- Byt bort språkliga haverier som -
- Hur går det?
- Går det bra?
- Vill du ha hjälp?
- Säg till om du behöver hjälp!
- Pröva istället:
- Vad gör du nu? Berätta!
- Vad är du mest nöjd med?
- Vilka källor är användbara?
- Vilket är ditt nästa steg?
- Lärare som har fokus på VAD som ska göras får det jobbigt.
- Lärare som har fokus på VEM får det roligare.
- Bör vara en kombination med tyngdvikt mot VEM.
- Uppgifter ska vara tämligen öppna men läraren måste vara där hela tiden och stötta. Stötta och avbryt rytmen med hjälp av:
- kamratbedömning
- visa goda exempel
- jämför strategier
- punktmarkera elever (som behöver ännu mer stöttning)
- håll miniseminarier (om du har långt lektionspass)
- Tänk på:
 |
| Ett prov ger bara ett litet prov av hjärnans innehåll (Anders Jönsson) |
Slutsats: “I must govern the clock, not be governed by it” (Gola Meir) - Vi måste arbeta med det som ger effekt på lärandet!
Matrisernas betydelse för att synliggöra nästa steg i kvalitetsutvecklingen , förändringar i schematänket och klassrumsmöblering efter aktivitet - jag känner verkligen igen mig! Detta är tankar som jag tänkt länge, flera år faktiskt och i olika sammanhang.
SvaraRaderaI Reggio Emilia såg jag flera exempel på hur rummet kan medverka till transparens mellan olika klassers arbeten och på så sätt skapa nyfikenhet på kunskap . Rummen möblerades efter behov och aktivitet med olika öar i klassrummet. Jag har testat då och då med öppen dörr - ett enkelt sätt att bjuda in nyfikna till att lära. I höstas provade jag i BFL-anda att placera bänkarna så att diskussionerna lättare skulle fungera. Vad jag önskar att det fanns större flexibilitet så att det lättare gick att ändra även under en pågående lektion.
Matriser - javisst! Reabiliteten och validiteten ökar med matriser. För mig är det ryggraden tillsammans med planeringen. Det är dock viktigt att klargöra för både elever och deras föräldrar skillnaden mellan utvecklingsmatriserna och kunskapstabellerna. Jag uppfattar de förstnämnda som formativa och de sistnämnda som summativa.
Slutligen en tanke om schemat igen. Jag vill gärna se förändringar. Tänker på det lugn som brukar infinna sig under våra projektperioder då alla arbetar koncentrerat i längre pass med en uppgift. Vi har börjat bra där tycker jag och det måste vara värt att utveckla !
anske kan en övergång från "klass-system" till årskurs underlätta schemaläggning och varierande grupperingar. I åk8 har vi använt årskursen i större utsträckning när vi skapat vissa grupperingar och det har uppskattats av både elever och lärare. Mer Vi-känsla och sociala kontakter inom årskursen hör till de största vinsterna som även gett positiva effekter i undervisningssituationen.
SvaraRaderaNär vi skapar arbetsplatser och inlärningsplatser på skolan måste vi även tänka på inlärningssituationerna som inte bygger på interaktion med andra utan snarare en djupdykning i de egen tankarna. Ibland krävs det tid och koncentration för att komma djupt i de egna tankarna. Ständiga stimuli kan tvinga upp mig till ytan igen med påföljd att jag måste börja om dykningen eller aldrig når dit jag satt som mål."
/Per