Vem bestämmer på internet?

Internet, webben. Ord som ofta används likställt men som faktiskt är olika saker. Internet kom på 1960-talet och webben först 1989. Men vad är då skillnaden? Webben är alla siter som finns, medan internet innefattar även mail mm.

Men vem bestämmer på internet? Är det regeringar, tekniker, du eller jag? Ingen är kanske det enkla svaret. Internet är bara ett nätverk av datorer. Men om ingen äger det, blir det då anarki? Jag tror inte det, man kan snarare jämföra det med wikipedia (ja, jag vet att wikipedia är nästintill tabu att prata om). Det jag menar är att vem är det som bestämmer över wikipedia? Jag hävdar att det är de som är mest kunniga, de som vet mest om olika ämnen. Det är de som skriver/korrigerar texter så det som finns är korrekt (visst kan man lägga in falskheter men det blir svårare och svårare och texten raderas ganska snabbt nuförtiden).

En stor del av svenska sökare använder sig av googles söktjänst. Men vem bestämmer vad vi hittar på en söksida? Är det jag? Eller är det frågan jag ställer? Eller är det tekniken och de som har kunskap om tekniken? Google håller koll på vad jag har sökt på tidigare och anpassar annonser och sökresultat på allt den vet om mig, dvs det som jag redan har berättat för google om mig. Liknande är det på Facebook. Där ”kontrolleras” inte bara dina likes utan även hur du scrollar, hur länge du stannar till vid något visst inlägg, vad du klickar på osv. 

Styr tekniken dig eller tvärtom? Är vi kunden, eller är vi varan? Kan vi vara med och påverka? Kan vi påverka tillsammans? För att kunna påverka och reagera på saker, måste vi förstå. Betyder det att alla måste bli programmerare? Nej, det tror jag inte, men mer kompetens behövs. Vi lärare har den möjligheten, vi är kunskapsförmedlare. Låt våra elever få kunskaper så att de kan bestämma mer och ställa krav på de som bestämmer.

Vännerna som jag har på sociala medier och min digitala verklighet styrs inte bara av mig, utan även av tekniken, teknikens möjligheter och begränsningar och de som har kunskap att styra och bestämma över tekniken.

Kunskap är makt!

Tack Kristina Alexanderson på iis för en bra föreläsning på SETT 2016.

/Marie Vipfors

Viktigt och på riktigt!

Fick lite matnyttigt från Linda Larssons och Malin Brobergs föreläsningar som inspirerade och påminde mig om hur jag vill utveckla min undervisning.

Att sammanfoga kollaborativt lärande och utmaningsbaserat lärande(UBL) tror jag kan vara ett bra sätt att utveckla undervisningen. När eleverna lär av varandra och utmanas att tillsammans ta reda på saker involveras fler elever och jag tror att utvecklingen blir bättre för alla. 

UBL står för en pedagogisk tvärvetenskaplig metod där elever uppmuntras att ta sig an en utmaning baserat på verkliga problem. Elever samarbetar och tränar på att ställa rätt frågor, fördjupa sina ämneskunskaper, identifiera och tackla utmaningar, arbeta praktiskt och dela sina resultat med andra. 

UBL kan göras i ett ämnen men att använda det i flera ämnen blir en bättre och större utmaning. Eleverna får träna på de olika förmågorna/kunskapskraven som ingår i flera av de ämnen de läser och det blir en vinst för både lärare och elever.Vi måste börja samarbeta över ämnesgränserna för att få mesta och bästa utvecklingen för våra elever.

Fäladsgården lyfter perspektivet!

Nu är vi inte längre enbart konsumenter på SETT utan även producenter!

Jag har idag lyssnat på Ann, lärare på Fäaldsgården och kollegorna Elisa (Zaragozaj och Mikkel (Ringe) som pratade om inkluderande inetrnationelsering. Hur man får med sig alla på en skola och inte bara de som deltar i olika utbyten. De framhävde även vilken möjlighet till kompetensutveckling och vidgat pedagogiskt perspektiv samarbete över de nationella gränserna ger dem som lärare.

Jag är glad för att de alla tre vågade att utmanar sig själva genom att göra denna föreläsning, att devågade stå på scen och prata engelska att de vågade visa elevernas arbete i processen att de genom sitt engagemang visade att globalt samarbete ger så mycket mer än lokalt!

Som Mikkel sa: Go global!

Stolt över att Fäladsgården spränger ännu en barriär och visar skolsverige att globalt är bättre än nationellt!

P.S vad jag mer tog med mig från SETT-dagen var:

Där elever med migrationserfarenhet (istället för nyanlända) känns som det viktigaste och kommunala beslut om digital utveckling som det självklaraste ;-)

Att arbeta internationellt!

Tänk vad vi kan, tillsammans!

Under dagen har jag idag haft förmånen att få arbeta med en av våra spanska kollegor, Elisa. Vi tänkte till gemensamt om vårt kommande Erasmus+ projekt (det som tidigare kallades Comenius). Elisa och Carlos hade på hemmaplan satt ihop de idéer och tankar som Fg-kollegorna och Z-kollegorna tänkte när de arbetade tillsammans i Zaragoza under elevutbytet. Här hemma har vi tänkt, följt och lagt till i vårt gemensamma dokument i Drive.

Under dagens diskussion var jag mäkta imponerad! Vilken energi! Vilka kloka pedagogiska tankar! Vilka elevkännedom! Vilken fingertoppskänsla av vad som 2016! Och allt på ett för oss alla andraspråk; engelska. Nyfikna? Ni kan få lite korta anteckningar:

// Aims

• Interdisciplinary and international Project-Based Learning, about migratory movement of birds (cranes)  and migratory movements in Europe (refugees).
• Ethical perspective and critical thinking.
• Creativity.
• Using of different methodological approaches, to experiment with different means which may not be still used in our schools, but can help us to carry out specific tasks. The use of new methodologies can help partner schools to improve and grow.
• Use English as lingua franca to carry out the project, and improve the level of English of both teachers and students.
• Development of global awareness and sensibility of local students that will help to integrate migrant students into our educational communities.
• Share experiences and perspectives between schools
• Dissemination of finding, experiences and ideas through Instagram and Google Sites to make the experience closer to our teenage students.
• Integration of the Erasmus+ Project into the syllabus of our subjects, which will imply the involvement of a greater number of teachers and students into the project. We will like the project to remain into the syllabus of our schools for 3-4 years, because we would like our student to benefit from this experience. Therefore, the project will not be an isolated experience, but something intrinsic to the education of our secondary students.

Kul var det också att höra hur de spanska lärarna arbetar detta läsåret; alla har som gemensamt projekt - Vi är alla familj (den europeiska flyktingfrågan) som ska genomsyra alla ämnena under läsåret (vart ämne väljer själv när de behandlar temat, lite hela tiden eller koncentrerat under en period) och resulterar i en gemensam redovisning där alla olika sinnen och kunskaper representeras.

Spännande också att höra att Sta Maria del Pilar har som mål att vara Bilingual om tre år, spanska-engelska. Våra kollegor i Zaragoza är proffsiga! Kula att få vara en del av ett globalt kollegium!

Ibland kan en nationell kris vara befriande för tanken och nationen och utmana olika föreställningar.

Det händer saker i världen, tillsammans utvecklas vi, bara vill vill och drar nytta av varandra!

Vad är en skola?

Förra veckan var jag och besökte VUC Syd en nytänkande skola på Jylland. Skolan är eftergymnasial och till för de elever som av någon anledning misslyckats i grund- eller gymnasieskolan. Summa summarum har alla eleverna på VUC Syd dålig erfarenhet av skolan och skrala grundkunskaper, en skola för de som allra mest behöver den!

Häftigt att se en kommun och ett land som verkligen satsar på just dessa elever. De ska ha det bästa!

• De modernaste lokalerna
• De bästa lärarna
• Den modernaste pedagogiken
• Den modernaste tekniken

Och VUC Syd levererar! Jag kan inte tänka mig någon elev som inte skulle vilja vara student i den lärmiljön.

Tankarna och utmaningarna på VUC Syd kan vi alla lära och inspireras av. Jag tänker t ex prova som pedagog att enbart använda alla de digitala verktyg som vi alla har. På VUC Syd har man plocka bort alla papper och läroböcker. Man använder enbart iPaden och egenskrivna böcker som de publicerar i iBooks. Testa att inte använda stenciler under en två-veckors period! Allt går att lägga i Drive och på Sites och därmed vara tillgängliga för våra elever. 

En av de workshops jag satt på överbevisades t ex varför papper och penna är otillräckligt när man ska beräkna en höjd, man behöver andra verktyg, här en app

Eftersom pedagogerna på VUC Syd vet att de arbetar med de allra mest utsatta eleverna vet de också att vässa sin pedagogik till det yttersta.  De analyserar och funderar över t ex organisationen och uppdelningen i olika ämnen. Nästa år kommer de att prova en projektorganisation där de arbetar utifrån en stor engagerande huvudfråga där olika ämnen bearbetar innehållet ur olika perspektiv. Spännande! Skulle det gå att genomföra även i grundskolan?

Traditional structure/schema

Projekt/block-organisation

En blockcykel

Tips på block

Det finns idéer att förändra lärande överallt, frågan är egentligen bara när vi vågar hoppa över kanten med bara en liten fallskärm. När Pedagogerna på VUC Syd hoppade gjorde de utifrån att en skola ska vara ett hus byggt för lärande. Det ska synas att elever lär och arbetar i detta hus. 

I sitt eget arbete var de överens om att om de skulle klara att möta sin egen vision var de tvungna att skapa sina egna läromedel. Inga av dem som fanns var tillräckligt moderna. Alla hade uppdrag att bygga individualiserade läropaket som var fyllda med multimedia.

Kanske är egengjorda läroböcker, alltid, att gå väl långt. I svensk grundskola har vi idag tillgång till flera bra läromedel, jag tror att det är viktigare att vi pedagoger använder dessa och därmed skapar oss tid att verkligen arbeta med eleverna så de utvecklas så som vi vill i sin kunskapsutveckling. Vad jag dock tar med mig är att var och en av oss kan arbeta helt utan stenciler, att det finns oändligt med nyttiga appar (varför har vi inte läromedel som kopplar till dessa???) och att problembaserat lärande är i våra skolor för att stanna, kryddat med ett formativt förhållningssätt.

(PBL + appar + digitalt verktyg) x BFL = individualiserad kunskapsutveckling

Det ska bli spännande att se hur en skola kommer att se ut 2026! Samhället utvecklas hela tiden och så behöver även skolan göras.

Our students are the WHY!

Tankar efter BETT 2016

Skolutveckling? Vad är det egentligen?

• Systematiskt SKA-arbete?
• Stadigt stigande meritvärden?
• Tillfredsställt näringsliv?
• Nöjda elever?

Skolutveckling för mig är ett sätt för samhället att skapa framtid. Att skapa en skola som förbereder barn och ungdomar för det arbetsliv som de själva ska vara med och vara aktiva skapare i.
Som en av föreläsarna sa: What kind of students do we need in our future society?

Jag låter Bohunt school vara den röda tråden i mitt tänk eftersom de är en skola som är mitt i denna utveckling.

Var och en av oss som arbetar i skolan; lokalvårdare, pedagoger, vaktmästare, fritidspersonal etc har ett ansvar för att forma barns och ungdomars lärmiljö så den verkligen ger eleverna möjlighet att producera kunskap. Det är en konst att skapa lärmiljöer så de inspirerar alla olika personer som vi har i våra skolor. Vi kan om vill! I´m sure! Vi ska bara flytta oss lite längre ur komfortzonen än vi är vana vid.

Blunda! Tänk er in i ett rum, ungefär stort som två klassrum. Det är lite dämpad belysning och på tre av väggarna är det projicerade kartor på Themsen. På tredje väggen en projicering av det vi ska arbeta med, vårt uppdrag. Mitt i rummet trängs ungefär 100 människor.

Panoramabild så den är lite knepig.

Öppna ögonen, såg det ut ungefär så här?

Snabbt delas ni in i tre grupper:

• Docklands
• Towern
• Themsen

Under tre snabba pass på c:a 7-8 minuter får du en snabb genomgång av

Docklands historia de senaste 100 åren (i ett hörn av rummet), kartappen på iPaden är verktyget (3D-funktionen som går att göra virtuell), därefter keynote där du ska visualisera statistik: kom på ett sätt att visa hur många människor som arbetar i Docklands! Med hjälp av förinlagda siffror i Keynote ritar vi t ex olika många fönster på olika höga byggnader. Konkret och begripligt även för mig som inte sätter statistik högst på min kompetenslista.

Inblick i en fånges vardag på Towern (bakom ett skynke), efter en kort berättelse av läraren ska vi i Garageband spela in olika sannolika ljud (skramlande nycklar, dra foten i sand, en trumma, två muggar som klickar och tillsammans skriker vi: vi want food!). Allt blir sen en film.

En lektion i varför Themsen ser ut som den gör, meandrar (i ett hörn av rummet). Igen öppnar vi kartappen, gör en print screen, plockar in bilden i bildredigeringsapp och ritar själva in var deposition och erosion är, som vi tror. Två steg bort får vi förklaringen på vad som händer i en flod (vi kanske ska ha en sådan modell kära so-kollegor ;-)

På en halvtimme har jag lärt mig massor och kommer ihåg det! Hade jag haft Stephen Heppels (en forskare som studerat lärmijöer worldwide) Learnometer hade den visat på toppnivå! Jag tänker att man skulle kunna ha liknande upplägg i början av olika projekt och ämnesöverskridande arbetsområden. Korta introduktionspass och därefter egen fördjupning på sin egen nivå i en lärmiljö som just jag lär mig bäst i.

Ovan beskrivna lektion andades:

• Acquire, (active seeking knowledge),
• Collaborate,
• Focus,
• Convey (sharing what you're learning)

Ord som återkom ständigt i flera av forskarna, rektorerna och pedagogerna berättelser under BETT-dagarna.

Vilken typ av skolutveckling ska vi satsa på? Naturligtvis den som gynnar just våra elevers lärande i ett samhälle 2016 och framåt. Det är ju därför vi har skolan! That´s WHY! Vad behöver de? Hur lär just de sig bäst? Hur flyttar vi dem ut ur sina komfortzoner så de utvecklas till de kreativa medborgare som vi önskar? Svaren tror jag ligger i:

• Make learning personal!
• Make learning REAL: Rigorous, engaging, authentic, learning!
• Make learning creative!
• Liberate the learning to mind, body and spirit!

Som vår vision redan säger. Vi har en bit kvar men vi är långt! Heja Fäladsgården!

Är det bara våra hjärnor som behöver tankevändor? Kanske men riktade på just lärmiljöerna. Ska vi prova med att utmana vad som är ett "städat klassrum"? 30 bord med tillhörande stol i räta rader och katedern längst fram vid den enda whiteboarden?

Varför inte börja med att ha alla stolar vi väggarna i travar och i lektionsstarten tar var elev en stol och sätter sig framme vid läraren för startgenomgången. När arbetet tar vid, skapar var elev/elevgrupp sitt lilla lärspace. Vi kanske inte ens behöver ha 30 bord i klassrummet? Räcker det med hälften? Plus en matta, några Fatboys och fler lärutrymmen utanför klassrummet? Tänkvärt är att de allra flesta skolorna i världen har minst 25% area till cirkulation, inte lärande... Hur har vi det? Misstänker att vi har en ännu högre siffra. MEN vi intar mer och mer av ytan till lärande! Heja!

Några tänkvärda bilder:

What make the space successful? For example:

• Whiteboards in different directions.
• Movable walls.
• Multiple screens.
• A room with no front and no back.
• Acoustic panels!
• Celebrate others!
• Höga, låga, hårda, mjuka möbler.

Allt ska finnas för vi är olika! Och måste så få vara.

Till sist några snabbtips tagna i farten:

• Oh-papper, tejp och appen Tellagami blir visuella 3D-bilder
• Spela ett dataspel, när du tycker att det är kul, gå in bakom spelet och lär dig att koda om det med hjälp av appen hopscotch
• Den bärbara mikrofonen är en svunnen tid, nu kastar vi en catchBO#

• 

  catchBo#

  Bonnie Stewart önskar exempel på våra MIK-lektioner (efter en lärande lunch tete-à-tete)!

Tillbaks till Bohunt och våra allas underbara elever, hoppas ni ser de olika instrumenten de använder :) De är nästan lika duktiga som Fäladsgårdens elever!

För Fäladsgården och Fäladsskolan i London på BETT16 /Viveca

Upphovsmän och deras uppsåt

Det finns ett nystartat intressant initiativ att det varje dag under 2016 ska komma ett konstruktivt inlägg om skola från olika håll. Det finns att följa på http://skola365.com/, och finns även på: Facebooksida: https://lnkd.in/dSR8m6C Twitterkonto: https://lnkd.in/d7JE567 Instagram: https://lnkd.in/dtNFbHp Detta inlägg kommer publiceras där 12 januari.

All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda.

Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en inrättad halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie, där samarbete med lärare i alla ämnen alltid är välkommet och ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Ibland spelar tidsaspekten, då källan skapades, större roll, ibland är det var källan publicerats som är avgörande för om den går att använda, men bakomliggande alla resonemang ligger vikten av att veta vem eller vilka som är upphovet till källan, vad de står för och hur kunniga de är inom området, och varför den har skapats.

Och det gäller inte minst även utanför skolans tillrättalagda arbetsuppgifter, då barn och ungdomar såväl som de vuxna i deras närhet översköljs av information av alla de slag och ser inlägg på alla möjliga media som sprids med raketfart och dyker upp även på de flöden du litar mest på utan att någon hunnit eller orkat granska dem. Dra gärna nytta av då något aktuellt som engagerar och skapar åsikter dyker upp i vår egen verklighet och speglas i olika media och använd er av det.

Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Jag tog fasta på att vi på vår skola, Fäladsgården åk 6-9, hade en gemensam reflektionsdag tidigt i höstas om flyktingsituationen. Reflektionsdagens syfte var att skapa förståelse för vad som ligger bakom flyktingströmmen och hur en flyktsituation kan vara, samt att försöka skapa en beredskap inför att vår skola, precis som alla andra, kommer att ta emot nyanlända och att dessa kommer bli våra klasskamrater. Dagens innehåll och upplägg blev uppskattat.

Efter det spann jag vidare på temat och lät en av mina undervisningsgrupper i svenska, åk 8, läsa "Om det var krig i Norden" av Janne Teller, vi arbetade med en del av uppgifterna från tillhörande lärarhandledning, från lilla piratförlaget. Jag skapade också några egna uppgifter där en var att enskilt hitta och välja ut en artikel, från valfritt media, som handlade om flyktingar på något vis. Denna skulle de noga läsa och granska källkritiskt. Upplägget var så här:

Den sista uppgiften i temat " Om det var krig i Norden" handlar om att försöka kritiskt granska de artiklar av olika slag som förekommit en tid om flyktingsituationen.

Vi läser gemensamt:

En privatperson (Daniel) tröttnade på folks dåliga källkritik
och diskuterar den.

Läs sedan själv följande två artiklar:

http://www.nsd.se/nyheter/falska-rykten-om-kaos-pa-flyktingtag-9546215.aspx
Nej det har inte varit slagsmål mellan tiggare och flyktingar i Malmö

Nu gäller det för dig att läsa ytterligare en artikel där du resonerar kritiskt kring källan, utifrån de olika kriterierna och vad du nu fått upp ögonen för i de ovanstående artiklarna.

Du ska försöka använda dig av termerna

Äkthet

Tid

Beroende

Tendens

på ett korrekt sätt, har du glömt eller missat det vi gick igenom på lektionen se förklaring av källkritik och dess begrepp på bibliotekssiten under fliken Källkritik

och utgå från bibliotekssitens lite enklare uppställning som du också hittar där.

I din text ska du lägga lite extra krut på ditt resonemang om upphovsmannen, så du försök få fram vem detta är, vilka åsikter hen representerar och varför den eller de som uttalat sig gör det.

På lektion diskuterade vi också att en tidning, eller webbplats kunde vara den som är upphovsmannen och då är det intressant att ta reda på vad det är för bakomliggande åskådning bakom den också. Att en satirwebsida som storkensnyheter eller vindoegat har tydliga vinklingar går lätt att se. Men alla våra tidningar har också en politisk agenda. Betyder det exempelvis något för innehållet i tidningen att Sydsvenskan kallar sig oberoende liberal? Är det då skillnad om det du läst står i ledarinlägget eller om det är en gästande skribent? Som ni märker kan man resonera och gräva djupt för de elever som vill och klarar det.

För de elever som inte riktigt kunde se framför sig hur de skulle kunna lägga upp sin källkritiskt resonerande text och formulera sig gjorde jag denna checklista med exempeltext som mall.

Eleverna blev intresserade och valde väldigt skiftande artiklar. Vi fick tillfälle att diskutera och ta reda på mer om vissa upphovsmän och media.

Efter att ha hört nyhetsankaret Claes Elfsberg uttala sig om blandannat detta i P1 programmet Mediernas årskrönika 2015, på Annandag jul, ca 20 min in i programmet, och att han där uttrycker samma tankar som jag haft, känner jag att detta är ett riktigt arbetssätt för att förstå hur viktigt det är att vara eftertänksamt källkritisk, såväl till det som står att läsa i etablerade tidningar som till det som delats på din väns facebooksida.

Att granska källors innehåll samt upphovsmän, deras kännedom om ämnet och deras uppsåt måste vi alla tränas i, och då även våra elever. Det kan man träna upp på olika vis där det passar i våra ämneskurser, gärna i ämnesövergripande uppgifter så flera lärare kan hjälpas åt och dela på planering av upplägget, åtgång av lektionstid samt bedömningen och då dra nytta av samma elevarbeten och den samlade kollegiala kunskapen om källkritiskt resonemang.
Det har gjorts en bra serie om detta på UR : Källkritik
Det är bra om källkritiskt resonemang blir ett aktivt arbetssätt och kommer in som en naturlig del i fler och fler situationer. Jag har sett över hur vår skola skulle kunna arbeta med källkritiskt resonemang som en progression över årskurserna ur perspektivet som undervisande svensk och SO-lärare, och har startat ett för kollegiet gemensamt dokument om upplägget, som ett exempel för hur det skulle kunna se ut så eleverna vart år jobbar med det i minst två arbetsområden.

Kom med synpunkter!