Det mörka nätet

Varför genomför en norrman ett terrordåd i Norge? 

När Anders Behring Breivik genomförde sina terrordåd i Oslo 22 juli 2011 befann jag mig i södra Indien.  I indiska dagstidningar kunde vi läsa korta artiklar om terrordådet och se TV-nyheternas bilder på gärningsmannen i uniform med olika symboler. Indiska BBC diskuterade terrorattacken i Oslo i ett längre inslag. Fokus låg inte på hur attacken hade genomförts, eller vilka fysiska konsekvenser attacken fått. BBC diskuterade frågan varför en norrman begått terrorattacker i Norge - ett av världens rikaste länder, landet med hög grad av demokrati och med väl fungerande institutioner. Det var för indiska medier enklare att förklara och finna motiv till terrordådet som genomfördes på en marknad i Mumbai två veckor tidigare...

Spelar dataspelen roll?

Anders Behring Breivik, Dave Copeland och Peter Mangs är män som begått terrordåd i Europa de senaste tio åren. Vi vill ha förklaringar till varför dessa ”ensamvargar” har begått sina våldshandlingar och medier diskuterar olika teorier som ligger bakom. Är det allt dataspelande som drivit gärningsmännen? Kanske är det intresset för skräckfilmer? Finns det samband att finna i diagnoser eller någon händelse i deras barndom? 

Svaret på dessa frågor är nej, det menar i allafall Öjvind Strömmen som höll föreläsning med rubriken:  ”Det mörka nätet - om högerextremism, kontrajihadism och terror i Europa” . (Arr: Sensus och Forum för Levande historia, Malmö 2013-03-05) Han förtydligar sitt svar med att förklara att det finns ett långt större samband mellan nazism och dödligt våld, än mellan dataspelande eller intresse för skräckfilm och dödligt våld. Terrorister som Copeland, Breivik och Mangs är heller inga ”ensamvargar”. Det större sammanhanget visar att de tillhör en nazistisk eller en högerextrem rörelse och de stöttas därifrån att ideologiskt utföra våldshandlingar. Anders Behring Breivik är alltså inte någon ”lone wolf” utan snarare en ”lone attacker.”  ”Hur många ensamvargar ska vi se innan vi upptäcker att det är en hel flock?”, citerar Strömmen författaren Gellert Tamas. 

Det mörka internet

Det är på ”det mörka internet” som de funnit sitt nätverk. Det finns många sociala forum där kontrajihadism, en ideologi som startade som en bloggrörelse efter 11 septemberattackerna, får näring och gror. Ideologin består bland annat av en samling konspirationsteorier, där bland andra Eurabia-teorien vinner framsteg. 

Internet har dramatiskt minskat kostnaderna för kommunikation och gett oss närmast obegränsat tillgång till information och kunskap. Internet har gjort det enklare att finna andra människor och skapa nätverk kring gemensamma intressen, samtidigt som nätet har sänkt tröskeln för oss att delta i situationer som vanligtvis (i det riktiga livet) innebär ett risktagande eller att vi ska råka ut för pinsamheter av olika slag. Den sänkta tröskeln har fått till följd av att vi har fått mängder med forum som innehåller näthat och propaganda med falska uppgifter, det mörka internet. 

Det stora problemet är om individer som läser information på nätet okritiskt tror på det de läser och om detta inte bemöts - och det är här vi har vårt viktiga uppdrag! Öjvind Strömmen lyfter det faktum att ungdomar i hög grad tror på det som de läser på internet. Han lyfter även ett annat faktum, nämligen att lärare har svårt att nå eleverna med sina budskap. Ungdomar lyssnar till och påverkas av jämnåriga kamrater eller av sina föräldrar. Det kan verka nedslående att vi lärare i låg utsträckning når våra elever genom att informera dem, men vi har ändå en hel del möjligheter och tillfällen i enlighet med våra uppdrag. 

Vad kan vi göra?

En medicin mot näthat och högerextremism är att låta eleverna bli källkritiska. En annan medicin är att ge eleverna tillfälle till diskussioner kring näthat och hur man ska uppträda på internet. Då kan högerextrema krafter framöver bemötas med motargument, propaganda och kommentarsfält som sprids via högerextremistiska bloggar och siter behöver inte stå oemotsagda. 

Det är även viktigt att föräldrarna blir medvetna om att de behöver diskutera ”vett och etikett på nätet” och att de vågar ställa frågor om var barnen befinner sig och vilka de träffar på internet. För även om ungdomarna inte klappar händerna av förtjusning när föräldrarna lägger sig i och ställer frågor, så är det dem ungdomarna lyssnar på i andra hand. I första hand lyssnar de ju på sina jämnåriga kamrater...

Forum för Levande historia

Forum för Levande historia har ett rikt arbetsmaterial som är både gratis och lättillgängligt, ett material som man kan använda delar av eller följa rakt av. Materialet syftar till att få eleverna att bli källkritiska, ta ställning och lära sig att utveckla argument i frågeställningar kring demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Jag och Kajsa fick efter Öjvind Strömmens föreläsning pröva arbetsmaterialet som behandlar näthat. Är ni intresserade av materialet hittar ni det på: 

http://www.levandehistoria.se/uppdragdemokrati/dem6

Beredskap inför framtiden

Vi har alltså möjlighet att arbeta mot att terrordåd av ”lone attacker” genomförs i Europa. Men vi ska alltså inte leta efter ensamvargar, och vi ska inte heller vara rädda för dataspel och skräckfilmer - vi ska göra eleverna medvetna om vikten av att vara källkritiska, diskutera normer och regler på internet och göra det möjligt för eleverna att mötas i diskussioner kring ämnen som högerextremism och huruvida man ska vara anonym på nätet eller ej.