Skolportens engelskkonferens i Göteborg

Nomophobia, FOMO, Anthropocene and password fatigue?

Under två dagar fick jag och mina engelskkollegor delta i Skolportens fortbildning för engelsklärare på Folkets hus i Göteborg. Vi fick ta del av ett fantastiskt program där vi slapp välja föreläsningar utan lugnt kunde delta i alla. Menyn var väl komponerad: Storyline, bedömning av strategier, texttyper, IT i undervisningen, testa tal och tala under test, tematisk engelskundervisning, nya ord och uttryck (se rubriken), ja listan kan göras lång. Konferensen var ju av förklarliga skäl nischad för lärare i engelska, men det gavs flera exempel på metoder och tankesätt som är av mer allmänpedagogiskt intresse.
Här kommer en rapport från några av alla guldkornen:

Först ut var Bo Lundahl, Malmö högskola, som talade om strategier för läsning, lyssning och kommunikation. Ett ämne som intresserar lärare i alla olika språk. Lundahl menade att det är tveksamt om receptionsstrategierna ska vara föremål för en summativ bedömning.Kommunikationsstrategierna var däremot mer logiska att använda som både medel och mål därför att de tydligt kan uppfattas. 

I kommentarsmaterialet till Lgy 11 står att läsa "Elevernas olika strategier kan vara medvetna eller omedvetna."Ja, hur ska vi förhålla oss till en strategi som för eleven är omedveten? Lundahl fortsatte med en härlig ironi: "Nu har eleven visat olika strategier. Nu väntar vi bara på förståelsen".

Lundahl betonade att strategier är en viktig del av undervisningen, men bör betraktas mer som medel än som mål. Detta synsätt argumenterade Lundahl flitigt för när han satt med i gruppen som utformade de nya kursplanerna, men förgäves kan vi konstatera. 
En duktig läsare har till exempel automatiserat strategierna i högre grad än en svag läsare och dessa används mer omedvetet. Det är anledningen till att det också är svårt att göra just en summativ bedömning av strategier. En god kommunikationsförmåga och en god förmåga att tillägna sig texter tyder på fungerande bruk av strategier.

Dag 2 följde en mycket intressant föreläsning om de muntliga nationella provens utformning och vilka problem respektive utmaningar man som lärare står inför. 

Bland annat fick vi veta att endast cirka 30 % av Sveriges lärare spelar in proven. Föreläsarna, forskarna Erica Sandlund och Pia Sundqvist från Karlstad universitet, menade att det är problematiskt med tanke på elevers rättssäkerhet och deras möjlighet att få en sambedömning om de vill ifrågasätta sin prestation. Vi konstaterar att vi gör helt rätt i att spela in även om det inte finns något krav på det än.

När det gäller bedömningen av de muntliga proven så fick vi veta att så kallad kodväxling, i det här fallet definierat som när eleven byter mellan svenska och engelska under provet inte nödvändigtvis behöver vara ett problem. Den typ av kodväxling som vi talar om är den systematiska kodväxlingen som innebär att eleven ställer en fråga, ofta med tystare röst direkt till kamrat eller lärare. Den används för att komma vidare med uppgiften. Studier visar att detta ofta ger negativt utslag på bedömningen MEN att det ytterst sällan kan kopplas till bristande språkliga färdigheter.

Råden vi fick från forskarna var att lägga mycket tid på instruktioner och träning inför det riktiga provet. Jag tänker att vi i ämnesgruppen kan diskutera vårta förhållningssätt i relation till kodväxlingens inverkan på bedömningen för att skapa ännu större likvärdighet. Jagg avslutar med John Deweys citat som sätter fingret på problemet med att tala under test och testa tal:

"There is all the difference in the world between having something to say, and having to say something."

Bilden nedan föreställer en transkribering av ett samtal från NP år 9. Forskarna får ut väldigt mycket information ur ett sådant samtal Kuriosa: 1 minut tal tar en timme att skriva ned…

Notera rad 13 där det sker en systematisk kodväxling!

Sharon Ahlquist från Högskolan i Kristianstad berättade om Storyline, ett tematiserat sätt att arbeta med engelska. Intressant och vi konstaterade att vi kan börja med att plocka en del russin i den kakan och sprinkla ut dem i vår nuvarande undervisning. 

Som avslutning på två väldigt givande dagar presenterade Nicholas Waters, lärarfortbildare med nyord som specialitet, en mycket inspirerande föreläsning om engelskans ständigt föränderliga natur, dvs alla nya ord och uttryck som skapas över hela världen. 
Ta dessa till exempel, vad säger de om vår samtid?

Om ni undrar över orden i rubriken kan vi diskutera dem när vi ses! Så kära kollegor glöm aldrig: YOLO!